Ja, vi har två alternativ, givet de uppgifter Weine, Eva och bröderna lämnar i förhör helgen efter Kevins död:
1. Weine får höra om Kevin redan på södagen, visas teckningen, kastar den och vill eller kan inte tro att sönerna är inblandade. För att skydda dem och sitt eget sinne nekar han till att känna till något mär polisen knackar dörr. Till slut förstår han att sönerna vet för mycket för att de skall kunna undvika det hela, och han åker in till polisstationen på lördagen. Därefter kommer Christian, Weine och Eva lämna samstämmiga uppgifter om att berättelsen om Kevin kom redan på söndagen.
2. Weine får inte höra något om Kevin på söndagen. Teckningen har aldrig existerat. Trots detta åker man in på en lördag för att lämna en uppgift om att Kevin bråkat med äldre pojkar. Trots att händelsen på söndagen (berättandet om Kevin) aldrig ägt rum, så berättar (och ljuger!) Christian, Weine och Eva om detta i förhör de följande dagarna. Detta inkluderar detaljer om var de skedde, och barnens ordval (”Kevin stöpte i vattnet”).
Jag är helt övertygad om att du förstår hur min tankegång går här: Lögn (1) av Weine är logisk eftersom han vill skydda sin familj. Lögn (2) är det inte, inte heller de följande berättelserna om teckning och blöta byxor.
För den som bara följt DJ och liknande vinklade skildringar av de första dagarna följer här ett utdrag ur Expressens genomgång av förhören (vi har inte tillgång till förhören, fråga er varför):
Ett av utredningens avgörande ögonblick sker redan dagen efter Eva och Weine kört de två pojkarna till polishuset i Arvika.
Det är på söndagskvällen den 23 augusti, precis en vecka efter att Kevin försvann som sjuårige Christian plötsligt säger till polisen att han inte bara sett någon döda Kevin. Han har också berättat för pappa Weine och styvmamman Eva att något hänt pojken nere vid sjön, flera timmar innan den livlösa kroppen hittades, men att familjen istället för att slå larm åkte för att fiska som planerat.
I flera förhör verkar både Eva och Weine bekräfta Christians berättelse. De lägger dessutom till ytterligare detaljer.
…
I de allra första polisförhören med Christian och Robin, som vi har tagit del av, förekommer ett gytter av information, namn och ofta motstridiga uppgifter som båda pojkarna ger utredarna.
Men den här uppgiften skiljer ut sig. Den ser ut att antingen kunna bekräftas av de vuxna – eller avfärdas som ett barns påhitt. Och utredarna tycker sig snart få just en bekräftelse från både Eva och Weine.
…
Samma kväll som Christian ger sin berättelse till polisen förs Eva till psykakuten. Hon orkar inte längre.
Där, på sjukhuset i Arvika, hålls dagen därpå ett förhör med Eva som hon senare, i SVT:s "Dokument inifrån" ska beskriva som oerhört pressande. Halvvägs in i det två timmar långa förhöret, efter en paus, konfronterar polisen Eva för första gången med Christians uppgifter: att pojken "sprungit in och berättat för sin mor vad som hänt vid sjön".
Då börjar Eva gråta. Hon blir allt mer uppriven, enligt förhörsutskrifterna vi har tagit del av, och ber att få tänka en stund.
Sedan säger hon att hon minns att Christian sa henne att något skett vid sjön, att "Kevin ha stöpe i sjön".
Christian skulle ha stormat in i familjens hall då de vuxna stressade med att samla ihop fiskegrejer för kvällens fiske med barnen och en annan familj.
…
I SVT:s "Dokument inifrån" uppges att ingen annan bekräftar Evas berättelse, frampressad på psykakuten. Men det stämmer inte.
I flera förhör kommer även Weine säga att han hört Christian berätta att något hänt Kevin vid sjön. Och det är uttalanden – sanna eller inte – som utredarna tar som bevis för att barnen faktiskt varit på platsen och sett vad som hänt. Eller kanske rent av i förlängningen varit delaktiga.
Den 26 augusti – tre dagar efter att Christian nämnt händelsen i ett av polisens videoförhör – beskriver Weine precis var han står i hallen då Christian kommer in "och sade något om att 'Kevin flyter i vattnet'."
https://www.expressen.se/gt/qs/berattelsen-om-den-kritiserade-kevin-utredningen/
Vi har som sagt inte tillgång till förhören, och det är förståeligt om bröderna och pappa Weine inte vill att de blir offentliga. För utdragen ovan som Expressens reporter ger oss visar hur ytterst osannolikt det är att tre personer samstämmigt skulle dikta upp en historia om att Christian berättade om Kevin. Ta Eva: hon skall alltså dra en fantasiberättelse (”falskt minne”?) om att Christian kom med denna berättelse, inklusive hans ordval (!), när de förberedde sig inför fisketuren, samma fisketur som de senare hävdar ger bröderna alibi! Det vore skrattretande bortsett från att DJ kunde sälja det till svenska folket med en nogrannt klippt och skicklig gjorddokumentär. Men om man kan läsa innantill har man ingen ursäkt att bli lurad.
Bröderna var på plats vid stranden där Kevin dog, svårare än så är det inte. Vi kommer aldrig att få veta vad som hände med Kevin. De som vill tro på den befängda iden om olycka med lastpallar som åklagaren fantiserade ihop kan göra det, de som vill ha in 13-åringen som GM kan göra det. Vad som däremot är helt omotiverat är att plocka bort bröderna ur berättelsen, för de skrev in sig där redan första veckan och där blir de kvar så länge folk kan och vill läsa.
