Cp-ungar när vi var små (särbarnen vi minns)

Så är det garanterat.

Jag kan just nu inte komma på några riktiga särbarn från min egen skoltid, men i nutid så skulle jag nog säga att min grannes äldsta son är ett riktigt särbarn. Både på grund av vad jag har sett med egna ögon och vad min son har berättat om hur han beter sig i skolan.

Bland annat är han så SINNESSJUKT ELAK mot sin lillebror att jag aldrig i hela mitt liv sett något liknande. Jag har till och med börjat tänka tanken att lämna in en orosanmälan, men väntar lite med det. Om lillebrodern blir normal som vuxen, så kommer jag på riktigt att börja tro på gud.

Efter att ha tänkt en del kom jag på att jag har några till exempel på speciella individer jag mött under mina barn- och ungdomsår:

Korven: I högstadiet letade sig Korven in i Piratens (som jag nämnde i förra inlägget) gäng. Tydligen ska han ha blivit påkommen med att runka i bastun på badhuset efter att hans klass haft simning på idrotten, och rykten spred sig även i skolan om att han vid något tillfälle kört upp en falukorv i arslet och sen skrytit om det för sina vänner. Hörde av en klasskompis att Korven när han blivit mobbad av skolans "tuffa" killar fått ett totalt hopbryt, klätt av sig sina kläder, och lagt sig i snön på skolgården i hopp om att dö.

Tydligen hade han asperger, men det känns som att det måste ha varit något mer än bara det i farten.

Piratens gäng: Piratens gäng bestod av en grupp mer eller mindre kufiska individer. Det var Piraten själv, den inofficiella ledaren. Den ovanstående Korven. Pirates bästa vän som hon insisterade på att kalla för "Lille Kluck" efter den karaktär hon baserat på henne i tidigare nämnda Robin Hood historia. De blev senare osams och Piraten hämnades genom att skriva om hur karaktären förråde henne och blev avrättad.

Där fanns även "Prins Rikard", hennes pojkvän som hon gladeligen vrålskrek "ÅHH PRINS RIKARD!!!" till när hon såg honom i skolmatsalen. Hans stora intresse verkade vara Beyblade, att dömma av de Beybladematcher han sågs köra mot en av sina vänner. Även Selleri var en del av gänget, och ett tag fick även han äran att dejta Piraten. Han dyrkade tydligen gudar som han hittat på själv, och hans morsa var en känd knarkare som tyckte om att posta YouTube videor där hon pårökt dansade till Janis Joplin. Notera att allt jag beskrivit om gänget i fråga skedde under högstadiet.

F: F gick i samma klass som mig på gymnasiet och var lite stereotypen av en dum blondin. Hon gjorde sig känd för att ställa frågor till lärarna som borde fått vem som helst dumförklarad. De jag minns på rak arm är "Äter diabetiker blodsocker?", "Har valar människobröst?" (efter att fått reda på att både människor och valar är däggdjur), "Regnade det på 1800-talet?". Hon trodde även att Colosseum byggts på 1980-talet och att Berlinmuren var flera tusen år gammal.

Fanns en gravt handikappad storvuxen kille som hängde runt tvättstugor och skrek. Vi kallade honom tvättstugemonstret, och vi barn kasta sten på honom när han gick omkring och viftade med sköljmedel flaskor i varsin hand. Så här i efterhand undrar man varför ingen höll koll på honom för detta hände ofta.

Vi hade ett riktig DAMP barn i vår skola, han hette Arthur kom ifrån Polen och hans farsa hade en organge Volvo 242 ( Med den äldre bakluckan, dvs innan 1982/83 års modell ?)

Arthur blev alltid arg och var lätt provocera. Kom oftast i slagsmål med allt och alla.

Tajtaja - "Lill Rambo" - Sist hörde talas om honom så grät han ut i SVT ABC nyheterna om han inte klarade av göra lumpen på KA1 utan han rymt därifrån och så snyftade han ut TV om det.

Morgan - Också ett särbarn. Tillhörde socialgrupp 3 men gick ibland oss barn ifrån socialgrupp 2. Han blev yrkeskriminell .

Känns som många här kommer få svårt att peka ut vem som va mongot i rummet då det va dem själv.

*då det var de själva

On topic:
På min lågstadieskola fanns en downs-tjej, några år äldre än oss i min klass. Hon hade ett ganska hett temperament och alla sprang iväg när hon närmades sig. Jag skulle visa mig tuff en gång och sprang inte. Blev upptryckt mot en vägg och blev skiträdd men inget mer hände.
Nog borde personalen haft bättre koll? Flera av särisarna var ganska storväxta och lite oberäkneliga.

En gång var det en av dem som dog. Såvitt jag minns hände det som tur var inte i skolan. När det skulle hållas tyst minut i klassen var det givetvis nån av killarna som inte kunde låta bli att skratta. Han var inte empatistörd på något vis men det var väl en märklig situation, svår för lågstadiebarn att hantera.

Jag är mera förvånad varför ingen höll koll på er dryga ouppfostrade skitungar som roar er med att kasta Sten på folk… era föräldrar var värdelösa och bord aldrig ha skaffat barn…

Låt mig gissa, du är låginkomsttagare ?

Praktmongo kanske är att ta i men visst, vissa svårigheter att passa in hade jag nog. När man skulle börja högstadiet var största skräcken att bli "doppad" av niorna. Det sas att detta mer eller mindre var standard. Det visade sig vara ett kraftigt överdrivet rykte.

På högstadiet fanns ju för övrigt en del jubelidioter. Minns särskilt en kille. Kort och ful var han. Första lektionen vi hade tillsammans så passade han på att slå till mig hårt som fan med en linjal så fort läraren vände ryggen till. Vi kände inte varann, hade aldrig träffats förr, men detta var väl hans sätt att säga: Hej här är jag! Jag är komplett dum i huvudet. Ha en fortsatt (o)trevlig dag.

Barn är inte snälla. Visst fan skulle vi ha fått skit för att kasta sten på en gravt handikappad människa. Inget jag försvarar. Däremot så fanns det oxå en gravt handikappad som inte kan ro för sig själv och leder sig till skada.

Är det bara låginkomsttagare som är grymma som barn eller vad menar du? Låter extremt driven av fördomar om trasproletariatet.

Inget jag stoltserar, bara återger relevanta händelser i en tråd, ärligt och oretuscherat. Försök lämna dina känslor åt sidan.

Exakt vad jag mena.

Kasta sten på andra barn är inte jag blev uppfostrad till att göra, låter som något man lär sig i ett White Trash hem med dysfunktionella alkisföräldrar eller dylikt.