Cp-ungar när vi var små (särbarnen vi minns)

Antar det, ah vilken flashback du gav mig om en grabb som hade asbergers syndrom och var jättetjock och jobbig, började gråta när man vann över honom i Tvspel etc, när vi åkte med skolan till ett fjäll för att få åka skidor/pulka etc, skulle han vara rolig och åka i den där maskinen man ska hålla i ett rep för att lära sig stå på skidorna, såna som barn har när dom lär sig
Han klarade ett varv, sen låg han ner, och alla barn fortsatte att åka som om ingenting hade hänt, och killen blir överkörd otaliga gånger.

Nästa dag i skolan ser jag han gå ur sina föräldrars bil vid skolan, dom hade parkerat precis utanför dörren på skolan så att han skulle slippa hoppa så långt på sina Kryckor
Hans ben var gipsat, och det första han gör när han går ut är att trilla ihop utan att kunna ta emot sig Tror det kom en tår för att ja skrattade så mycket.

Jag och en polare blev utsatta för ett rånförsök när vi var i typ 13.
I staden där vi bodde fanns en liten fritidsgård i en källare, ett riktigt sunkigt ställe där alla problembarn hängde.

Hursomhelst så gick vi förbi där helt utan en tanke på att bli rånade när vi såg en tjock liten kille som inte såg ut att vara mer än elva år gammal. Han hoppade på en liten liten BMX och körde fram till oss.
Med tillgjord blatteskånska tilltalade han oss med orden:

Han: "eeeyy gillar ni att slåss?"
Vi: "nej"
Han: "ge mig era pengar annars slåss vi"

Vi hade ändå inga pengar och kände oss inte särskilt skrämda av denna lille klumpeduns. Vi kände oss stolta och smarta så vi gjorde väl lite narr av honom. Så lillgrabben cyklar lite närmare och frågar mig:

Han: "ey vafan är du bög eller!?"
Jag tog då ett kliv närmare honom och svarade "Ja, jag är bög"
Självklart blir tjockisen skräckslagen och rullar iväg på sin hoj, och berättar för ett pensionärspar att "Han! Han där borta är bög! Ett jävla äckel"

Pensionärerna gick såklart på det och förklarade för killen att det var helt okej.

Vi fick senare reda på att killen hade ett Y-namn, typ Conny och var lika gammal som oss. Eftersom han var tjock kallades han för Conny-köttbulle.
Jag brukade se honom flera år senare utanför nattklubben jag jobbade på, han såg precis likadan ut och fick självklart aldrig komma in.

Vet inte riktigt vart jag ska börja men fanns iallafall ett riktigt stolpskott till barn i våran skolan vid namn Robban. Han skulle alltid hålla på att slåss med pinnar, jaga folk och allt vetifan på rasterna. Sen när man puttade till honom så började han störtböla och skrika som en stucken gris tills man sa "oj förlåt du kan få det här pokémonkortet" (eller liknande) så blev han skitglad, som att ingenting hade hänt.

Det finns väldigt många berättelser om denne Robban, ska försöka rada upp dom jag minns bäst. Jag hade som tur med att bo granne med honom också i ett lägenhetskomplex.
Iallafall: Robbans syrra som vi kan kallade för Madde var också ganska skadad. Dom gillade iallafall att experimentera med varandra, om vi säger så. Kommer ihåg när jag var uppe hos honom en gång och helt jävla random börjar dom ta på varandras privata delar (vi var nog max 10år gamla då) och snacka snusk.
Några dagar efter kommer dom ner till min lägenhet på kvällen och visar mig vad dom har hittat; En kamasutra bok med diverse sexställningar, troligtvis snodd från deras feta morsa.

En gång när jag, Robban, Madde och en polare var ute i en skog vid skolan. Vi brukade ofta ha springlekar, dvs "försten hit är bäst" eller race runt olika stenar osv, och Robban slog sig nästan alltid och man vart tvungen att trösta honom. Iallafall så sa Robert till Madde att han ville ha en avsugning varpå hon svarade med grov skånska "Du kommer bara kissa mig i munnen "

Jag och min polare skulle till kiosken och handla oss lite glass en varm sommardag när vi stöter på Robban och Madde. Dom har köpt sig varsin Magnum Double Chocolate och frågar oss om vi vill se dom hångla. Klart som fan att dom ska kladda som fan med glassarna och det rinner choklad åt alla håll och kanter... Många roliga men även lustiga minnen med dessa idioter!
Bestämde mig att leta upp dom på Facebook för några månader sedan och dom är sig fan lika, förutom att Madde har blivit "emo/scene", deras morsa tror hon är ~15 år gammal, och Robban har blivit fet och fulare än vad jag trott

När jag gick i 2a klass var där en kille som gick i 5e klass(HELT EFTERBLIVEN) som bröt mitt ben.
Han fick nått ryck när vi stod i en större klunga och snackade, sparkade mig plötsligt(HELT OMOTIVERAT!!) på smalbenet med sina fula stålhetteskor.

Fick sitta i rullstol med gips ända upp till ljumsken nästan hela sommaren. Hade precis blivit tillräckligt lång fär att åka någon cool robotgrejj på tivolit som alltid kom till byn. Helt klart den värsta sommaren i mitt liv.

Han kom hem till mig med choklad(sånt som bestod av olika skal, sjöhästar och räkor) för att säga förlåt med sin ännu mer efterblivna mamma. Chokladet va helt grått då det hade gått ut för ett halvår sedan.

Han fick en trevlig dag iaf då han hade fått hålla i min orm. Han skrattade av glädje när han gick där ifrån.

Han pissade i en coca-colaburk och gav till min kompis också tror jag.

han var en stjärna klart sagt.

I min skolgång har jag fått möta många "Cp-ungar". Men det var just en snubbe som man aldrig glömmer.

Jag gick kanske i 2 eller 3 klass och varje dag efter lunch så var det en kille som gick i en speciell byggnad på skolan (särskolan), som satt på en sorts gungbräda
http://img856.imageshack.us/i/gungbrc3a4da.jpg/ ungefär så såg den ut, bara att man kunde sitta ungefär 3 personer på varje sida. Denna sortens gungbräda faller aldrig till marken pga de stora fjädrarna. Så denna kille, som var ganska tjock kan jag tillägga satte sig på en sida på knäna, placerade armarna mot bröstet, sätter fart på "gungbrädan" genom att hoppa lite svagt upp när han då sitter på knäna och fladdrade med händerna som om han skulle flyga och skriker "YYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYY".

Fick träffa väldigt många som bara var idioter och hatades av alla. Men just denna kille glömmer man aldrig. Det gjorde dagen varje gång man fick se honom! En så glad människa!

Det här handlar om en cp-morsa, sonen var inte speciellt cp.

Sonen hade blivit knuffad i en lerpöl av en pojke på skolan, när han kommer hem tvingar mamman honom att berätta vem som knuffat honom. Dagen därpå går hon till skolan och haffar denna pojke och säger "- Nu tar du hem dom här byxorna och ber din mamma tvätta dom, sen ger du tillbaka dom till Patrik". Så långt är det ju bara lite roligt, för det hade ju inte varit så svårt för henne att tvätta dom själv.

Men det roliga är att den här pojken tar inte alls hem dom till sin mamma, han kastar byxorna framför skolbussen så den kör över dom, en lerig och regnig dag.

Så pojken som knuffade sonen var väl lite cp antar jag, jag skulle iaf aldrig ha vågat göra något sånt som han gjorde med byxorna.

En del mongon har man väl stött på i sina dagar. Fanns någon tjock jävel vid namn Petri (eller något i den stilen) som hade en egen assistent och led av ADHD. Detta var någon gång under lågstadiet. Naturligtvis ville ingen ha med honom i lekarna på rasten/fritids eftersom han inte tog förluster särskilt bra... Blev blöta dampattacker med sten/pinn-kastning, otydliga glåpord och epilepsiartat rullande på marken, oavsett underlag.
Det värsta var kanske ändå att han var så fruktansvärt hatad av alla förutom sin vuxne beskyddare som fick ännu värre dampattacker om man någonsin frös ut eller kritiserade tjockisungen

Sedan fanns det en tjej under mellanstadiet som gick i särskild klass. Hon blev av okänd anledning besatt av min bästa tjejkompis (populär, hade alltid snygga kläder, långt hår och allt det där) och berättade för några andra flickor i klassen att hon hade en tävling med min kompis om vem som kunde klä sig finast, ha vackrast hår och så vidare. Hon var mycket konstig och kollade alltid åt vårt håll med en ondskefull blick och mumlade i skrämmande dovt tonläge de få gånger man tilltalade henne.

I samma särklass som ovanstående tjej gick även något dundermongo från landet (bor i en storstad) som alltid åkte taxi till skolan. Denne tös hade inte direkt vunnit det genetiska lotteriet om vi säger så... Ganska tjock och därmed utvecklad. Brukade delta på gymnastiken iförd alldeles för tighta lila trikåer som avslöjade varenda bilring samt stora svettlökar på otrevliga ställen. Slöjdläraren var den ende som kunde få henne att skratta och när detta skedde lät det fanimej som en gris på väg till slakt... I sjätte klass slog det slint och hon klippte av sig hela sitt långa tjocka sträva hår, färgade det svart och började måla sig som en panda, svepa runt i goth-kjolar och hela köret.
Hon var väl rätt mongo men egentligen var det väl mest synd om henne...

När jag gick i lågstadiet blev lekboden nedkletad med bajs - det visa sig att det var en arabunge som låg bakom det hela. Han myntades snabbt till Bajs Ashraf. Vet ej vad som hände med han efter lågstadiet men tror inte det kan gå så bra för en latent koprofag vid namn Bajs Ashraf.

Hade en jävla yugge på gården som var helt störd i huvudet. Jag å en polare gungade sen kommer stördungen å "boxas" på gungorna medans vi gungar. Vafan? Såklart så får han ju gungan på käften därav hans storebruscha kommer å skriekr åt oss. Vi sprang hem, var fan bara 8 typ. 3-4 år senare hatade jag fortfarande den familjen och hans storebror var lite kriminell. Jag frågade mina föräldrar varför dom var så och varför dom inte kunde flytta bort. Kommer inte ihåg vad dom svarade.

Hur som haver skulle min polare flytta (hans pappa fick nytt jobb) så sista dagen innan flytten planerade vi hemma hos honom när vi spelade playstation. Då fick vi en dunderidé.

På natten kastade vi in en molotovcocktail genom dampungens familjs fönster. Det började brinna rejält å vi lubbade för livet. De flyttade senare: ett rum blev totalförstört. Hände förövrigt på sköldgatan i stockholm så det är sant, om nån nu här har minne av det därifrån.

Det fanns en klassisk mongolid på dagis. Som de flesta mongolider var han bastant, trubbig och långsam. Vi brukade reta honom, just för att det var roligt att låta sig jagas av detta monstrum. Jag minns hur han fick tag i en unge och misshandlade honom med en bandyklubba (eller något annat dagisvapen) och att fröknarna såg på utan att ingripa, för att han gjort sig förtjänt av det.

Jag minns också en dampunge med bögfläta. Han nockade mig en gång så att jag tog till lipen. Skön lirare egentligen, vi brukade hetsa honom till vredesutbrott.

Det är något med dampungar som gör att man måste reta dem, kanske just för att det blir så roligt och spännande när de går till attack. Det är "fair play" så länge man tar sitt kok stryk utan att klaga.

Var en CP unge i min stad som var i 13 års åldern som alltid cyklade runt på en sådan 3 hjuling och var allmänt läskig.

hahahaha fyfan damp-ungar var en riktig jävla glädjekälla när man gick på förskola och låg/mellanstadiet!!


kommer ihåg en kille, han egentligen inte en klassisk damp-unge, men han hade något fel med sin växt, han blev SJUKT lång redan i lågstadiet, alltså vuxenstorlek på grabben!
Det medförde att han hade lite svårt med sin finmotorik, kunde inte riktigt hantera sin, för åldern, gigantiska kropp!
Han såg också lite konstig ut pga sin snabba växt, hade svårt som fan med humöret och tillråga på allt var han VÄRSTA gingern!


hur som helst så tränade han mycket jiujitsu, så han var stark (JÄVLIGT stark jämfört med oss andra) och kunde div. grepp, kast m.m

Detta utspelar sig i mellanstadiet, 4e klass om jag inte minns fel.

Så ofta var rastnöjet att reta upp honom (vilket var sjuuuuuuukt lätt, man behövde bara bara ropa hans namn på skolgården så flippade han ut.) och sen försöka överleva den kommande jakten på liv och död, fyfan vad läskigt det var att ha det där gigantiska rödlynniga monstret jagandes bakom dig och han blev inte bara lite arg han blev okontrollerat arg också, han ville SKADA en!

Jag var snabb så jag klarade mig nästan alltid, kommer dock särskilt ihåg när han fick tag på en kille som hette Martin, det var höst då, och den långa jakten tog slut i den frusna sandlådan.
"Tobias" tog tag runt martins midja och lyfte upp honom så att dom bildade en stående 69'a, alltså martin hade sitt huvud i "Tobias" skrev och "Tobias" hade martins skrev i sitt ansikte, tänk då på att "tobias" var L Å N G jämfört med oss, så hoppade "Tobias" upp och powerslamade martin på huvudet rakt ner i den frusna sandlådan!

Då var det roliga slut för den månaden, martin fick åka ambulans med någon lättare nackskada och resten av våra klasser (min och paralellklassen) fick ha sjukt många samtal om det inträffade hahah!

Sen lugnade det ned sig och dom gamla vanliga rastrutinerna var återupprättade efter en månad.



Kommer även ihåg herre på täppan under vintern, helt livsfarliga is-kullar som vi lekte i och vi lekte sjuuukt hårt, var flera stycken som slog ut tänder m.m hahah!
Särskilt kul var det att gadda ihop sig lite mot nåt av damp-barnen så att dom flippade ut och försökte döda en!


aaaaah sköööna minnen.