Citat:
Ursprungligen postat av xismxist
Eftersom guinness inte har svarat spydigt(för dom har inte ens svarat) så har jag inte behövt använda samma tonfall tebaka, nej
så... hur kan det vara otrevligt att fråga efter bevis? dej hade dom skrattat åt i en domstol
Nu var det ditt
första mail till dem jag avsåg, precis som ditt
första mail till Sandy Hall var tämligen oartigt. Eftersom du verkar helt oförstående till vad som skulle vara fel med ditt mail till Sandy så kan jag väl ge dig några små hintar:
1. Ingen hälsning.
Du krystade ur dig ett "Hi Sandy" allra först i meningen, men det kändes mest som något du var tvungen att stöka över för att komma till saken. Kutym är att på egen rad skriva något i stil med "Dear Sandy" eller liknande
2. Ingen presentation
Artiga väluppfostrade människor hade börjat med att presentera sig och förklara att de var intresserade. Inte du inte, pang på bara.
3. Ett ganska krävande tonläge
"I want you to send me" istället för något i stil med "Would it be possible for you to...". Du kanske inte har naturlig känsla för nyanser i engelskan, men det där var EXTREMT kantigt formulerat för att vara ett första mail till någon du inte ens känner eller träffat innan.
4. Anklagelser
Redan i detta första mail börjar du raljeraom hur mycket bluff allting verkar vara. Tycker du att det är ett lämpligt sätt att föra en konversation i ett mail till någon?
Förstår du lite bättre nu varför ALLA andra verkar tycka att dina mail framstår som betydligt otrevligare än vad du själv gör? Och som sagt, om ditt initiala mail till Guinness höll samma tonläge som det till Sandy Hall så är det inte så förvånande att du inte fick något svar.
Det är för övrigt skillnad på en domstol som efterfrågar bevis och en privatperson... men det säger kanske en del om hur du ser på dig själv, vad vet jag?
Frågor på det?