Citat:
Ursprungligen postat av
Arccosinus
Ja tidigare gjorde pressen, på order av regimen förstås, en stor sak av de besöken.
KJU har nog bestämt sig för att förpassa farfar till glömskans fack. Även han inser det löjliga i att ha en evig president.
KJU försöker ju att smyga in presidenttiteln på sig själv så det gäller nog att lite försiktigt peta bort farfar som president. Eller vad tror du? Kan det finnas andra skäl?
Spekulativa frågor kräfva spekulativa svar?
Som vanligt är bristen på pålitlig information från Pyongyang skälet att tolka försiktigt. Men utifrån min (välunderbyggda) teori att Nordkorea är
Tokugawa shogunatets sista utpost (och inte stalinismens) så kan jag väl göra ett försök. Tredje generationens
shogun, och det är precis vad hans titel som generalissimo motsvarar, är historiskt den på vars axlar det föll att stabilisera och motivera dynastins existens (giltigt även för
Ashikaga shogunatet). Samma gäller således för unge Kim. Som ju nu närmar sig medelåldern, med allt vad det innebär för mer långsiktiga grubblerier.
Maktpositionen underbyggs av att vara de goda gåvornas givare, tributsystemet i bägge samhällssystemen var/är den ekonomiska ryggraden som bär upp systemet. 2020 blev det tvärstopp, handelsutbytet med Ryssland lär motsvara några tusen dollar, fartygen låg stilla i hamn, tågen från Kina gjorde halt i Dadong. Gåvorna uteblir. När du inte längre kan dela ut något konkret, tvingas du ge bort något abstrakt.
Kinesiska kejsare har sedan Tang dynastin delat ut fina titlar, detta emulerades i Japan. Kejsarens begränsade inflytande skedde genom utnämning av hovrang som åtföljdes av sidentyg i motsvarande färg. KJU finner sig nog i en motsvarande situation, det enda ledarskapet fruktar mer än en amerikansk invasion är ett internt uppror inom eliten. De befinner sig helt enkelt närmare Kimismens hjärta. Det är enklare att hålla sig undan amerikanska bomber än livvaktens kniv. Så jag tror, utan särskilt mycket faktaunderlag, att Kim junior vill fjärma sig från tidigare generationers personkult. Eftersom farfar dessutom motsatte sig sonens förhållande till en japansk avfälling kan man tänka sig att hans känslor för farfar kanske inte är de varmaste. I Japan påstås det att han skall ha kallat KJU för
Jjokbari (쪽발이) som är "klövfot" och syftar på deras
geta som hålls fast vid foten med en läderrem mellan stortån och resten av tårna. Naturligtvis går det inte heller att få sådant bekräftat.
Mer rationellt är kanske att den allt mer ansträngda ekonomiska situationen medför att han vill distansera sig från det förflutna. Av hans senaste tal är det uppenbart att han är grundligt insatt i just hur illa läget är och då brukar lösningen i diktaturer vara att skylla på företrädarna. En grannlaga uppgift när ens namn är Kim och man ärvt positionen. Detta behöver göras stegvis och omärkligt så det ter sig helt naturligt när brottet med forntiden kommer. Kan han då samtidigt använda denna strategi till att dela med sig av de abstrakta förmånerna, hans symbol skall ha ersatts med partisymbolen på stationer och i tunnelbanan exempelvis, så slår han ju ihjäl de bekanta flugorna i samma smäll.
