Är det inte bra att klyftorna ökar?

Snacka om att jämföra äpplen med päron!
Som vanligt undviker du att svara på frågor som DU ej anser relevanta. Men din skenhelighet genomsyrar som vanligt hela din själ.

Menar du att vi skall ge mer pengar till de människor som spenderar, bara för att pengarna kommer tillbaka snabbare? Då spelar det väl ingen roll om vi ger till fattig eller rik, bara pengarna spenderas på en gång.

Låter detta förresten som ett hållbart sätt att driva ett samhälle?

Har läst igenom tråden och tycker det är lite roligt att det sagts så mycket utan att den mest grundläggande marknadsfunktionen beskrivits. Hela diskussionen handlar i grund och botten, på samma sätt som de flesta andra situationer, om styrning.

En exemplifiering kan göras med två väl använda stereotyper:

• A: Samma nettolön / Olika jobb ger lika betalt
• B: Stora potentiella skillnader i nettolön för olika typer av jobb / Lön satt enligt marknadskrafter, bla. efterfrågan

Fall A innebär i korta drag en minskad kvalitet på arbetsmarknaden, då det inte finns incitament (styrning) att utbilda sig samt de som gör det i de flesta fall kommer söka sig utomlands. Problem som följd av detta är exempelvis sämre kvalitet på exportverksamhet och dylikt (något Sverige för övrigt i mångt och mycket lever på). En parallell, om än ej perfekt, kan dras till gamla Sovjetunionen.

Fall B innebär stora incitamenten för kunskap och kvalitet är (e.g. utbildning), vilket ger kapabel arbetskraft och hög internationell marknadsmässig konkurrenskraft. Uppenbara problem är dock att sådant som skatten ämnar behandla, exempelvis sjukvård och infrastruktur, inte är möjligt att bekosta. Ett något långsökt exempel kan ses i USA.

Sverige skulle kunna påstås befinna sig någonstans mellan dessa två fall, då vi har löneskillnader (netto) mellan olika typer av arbetskraft. För att kunna bekosta sjukvård, infrastruktur och dylikt utan att majoriteten av valdeltagarna påverkas är dock skillnaderna mycket små.

Personligen anser jag att skillnaderna bör vara något större, så vi med säkerhet erhåller den mest kompetenta arbetskraften. Dock inte så stora att de grundläggande samhällsfunktionerna påverkas.

Naturligtvis går det att vara kritisk mot ovan resonemang, då det finns en mängd faktorer som påverkar marknaden. Exempelvis har vi trots de små löneskillnaderna en mycket stor andel av vår population som genomgår eftergymnasial utbildning, något som ej bör vara fallet enligt ovan resonemang. I grund av Maslows klassiska behovstrappa kan det även ses att människor i regel inte flyttar bara för att tjäna mer pengar.

Den intresserade uppmanas läsa International business (Wild et al., 2006) eller Essentials of Economics (Sloman, 2004).

1: Om klyftor ökar på grund av korruption, obalanser i samhället så är det INTE bra.

2: Om det finns klyftor på grund av saker som människor förstår, att någon får ut något av dess duktighet, arbete mm då är det sunt.


De ökade klyftorna idag är verkligen inte sunda för Sverige. Klyftorna beror lite på arbetsinsats utan snarare om man haft tur och köpt bostad vid rätt tid, känna rätt personer och ha bra kontakter. Födas in i bland rätt folk, arv mm.

Titta på idrotten, där handlar det om mätbara saker som alla förstår. Presterar en idrottsman bra så är det direkt mätbart.