Är det inte bra att klyftorna ökar?

Tycker man hör en massa snack om att klyftorna ökar och liknande, men gör detta verkligen något? Media och sossar/vänsterpartister säger ofta att klyftorna ökar, men varför skulle detta göra något? Är det inte bra att de rika drar ifrån och blir rikare och på så vis skapar välstånd för fler? De fattigare blir inte speciellt mycket fattigare utan det är de rika som blir rikare och det är ju bara bra för Sverige!

Under partiledardebatten sade Hägglund att "vi bekämpar fattigdom, ni bekämpar rikedom", en mening som används även förut av borgerligheten.

Det finns inget egenvärde i att klyftorna ökar, men det brukar vara ett gott tecken på att ekonomin går bra. De med hög inkomst får ju rimligtvis en högre ökning i absoluta pengar än en med låg inkomst när de får samma procentuella ökning.

Jo, det gör det faktiskt. Om inkomstklyftorna ökar betyder det att avkastningen på högre utbildning/förmåga blir högre och högre. Om alla får ungefär lika mycket i lön (små klyftor) så är det dels olönsamt att utbilda sig och dels ger det incitament för dem som faktiskt har utbildat sig att söka sig till andra länder där de får högre lön för sin utbildning. Om klyftorna är stora så stannar de välutbildade och de som väl invandrar hit hör till den mer kvalificerade/välutbildade delen av ursprungslandets befolning. Om klyftorna däremot är små (som ett resultat av t.ex. proportionell beskattning) så är det okvalificerad arbetskraft ifrån länder med stora inkomstklyftor som kommer hit för att avnjuta bidrag.

En svensk utbildning är ingen investering eftersom den inte kostar något. Således behövs ingen monetär belöning för att folk ska välja att utbilda sig. Vilket syns väldigt tydligt om man ids titta på statistiken. Sverige har en av världens högsta frekvenser av eftergymnasial utbildning och en av världens lägsta inkomstskillnader. Enligt din logik är det en omöjlighet. Verkligheten överbevisar dig.

Hört talas om alternativkostnad? Det går inte att hävda att det inte kostar något för den enskilda att utbilda sig.

Utbildningen kostar visst, bara vi tvingas på kostnaden även om vi inte vill ha den. Trots detta är det fortfarande en investering, med tanke på de ofrånkomliga alternativkostnaderna (under tiden du studerade hade du lika gärna kunnat arbeta). Men visst har investeringsfunktionen minskat, vilket är ett mycket stort problem. I Sverige är utbildning i mindre utsträckning en investering och i större utsträckning ren konsumtion. Man utbildar sig inte för att höja sin inkomst utan för att det är kul. Det är därför vi ser folk skaffa sig utbildning som ingen efterfrågar, på grund av att det redan finns för många med den utbildningen eller att det inte finns någon praktisk nytta för den typen av utbildning (t.ex. genusvetenskap).

Oavsett vad det kostar att utbilda sig så vill folk tjäna så mycket pengar som möjligt, varför vi ser en dragning till utlandet för folk med högre (väsentlig) utbildning. Problemet är att resten av västeuropa också har väldigt omfattande utjämningspolitik, så om du ska flytta någonstans så får du flytta långt. T.ex. till USA, och då medkommer större kostnader för flytt och social omställning.


Det skulle vara intressant att se statistik på det. Har du någon till hands?
Ändring: Om hur välutbildade svenskarna är i förhållande till andra nationer vill säga.

Inte alls. Visst kan man få folk att utbilda sig genom tvång (offentlig högskola), problemet är att få dem att stanna sedan. Vidare så tillkommer ju som sagt problemet med vilken typ av invandrare som kommer hit.

Jag har över 250.000 kr i studielån efter min civilingenjörsutbildning, lägg till det 5 års utebliven inkomst från det industriarbete jag hade kunnat få direkt efter gymnasiet.

När du har räknat ihop det kan du återkomma så kan vi diskutera varför jag anser att högre utbildning skall premieras monetärt.

Det är extremt svårt att uttala sig i frågan om man inte också frågar sig *varför* inkomstklyftorna ökar eller minskar. Och vad det får för effekter i samhället. Det är långt ifrån självklart.

Inkomstklyftor kan t.ex. minska på grund av att ny teknik gör den genomsnittlige arbetaren på fabriksgolvet mer produktiv, samtidigt som tekniken inte utvecklas lika fort för kontorsnissarna.

Eller så kan inkomstklyftor minskas genom att man pressar samman lönerna genom "solidarisk lönepolitik". Två orsaker - samma verkan. I fall ett störs inte signalerna i ekonomin, i fall två får du alltid störningar.

Dessutom kan "klyftor" i samhället yttra sig på olika sätt. Om de med högre inkomster "trycker upp" sina pengar i ansiktet på de mindre bemedlade kommer samhället att ta mer stryk än om de rikare har lite hyfs.

extrema "klyftor" då en finanskris slår till och det blir enormt mycket barn och unga som växer upp i fattigdom och arbetslöshet, generar bara våldsamma upplopp kriminaitet m.m

de bästa är om allt hålls på en jämn nivå så att alla kan ha ett medel liv.

Det där var verkligen ingen upplyftande livsåskådning. Bara en infödd svensk som har fått sossefieringen med modersmjölken kan se på livet med sådana ögon.

Om det är bra för Sverige att de rika blir rikare så måste det väl även gälla om de fattiga blir rikare? På så vis ökar konsumtionen vilket är bra för Sverige. Om de rika blir rikare och de fattiga lika fattiga betyder det att resurserna fördelas fel, för varför ska de som redan ha det så bra få det ännu bättre? Pengarna är till större glädje och nytta hos den fattige, därför bör dessa få mest av ökade resurser.