Citat:
Jag kom på att jag är väldigt lik Ramberg i tänket.
Det han säger om Ingmar Bergman, typ att det är så dags då när Bergman ligger i graven och att han tillhör dem som sade vad han tyckte om Bergman där och då, så har även jag gjort och att det är beklagligt att det finns så många hyenor som river i as. Att vara hård mot en person som är gammal, svag eller till och med död, sådant ger en usel smak i min mun.
Den danska skallen var också bra förklarad av Ramberg, han boostar sig inte utan konstaterar torrt att en del människor vet inte i överhuvudtaget var som gränsen går eller att de vet men att de rider på sin egen ihop fantiserade överlägsenhet och ger sig aldrig hur många verbala/sociala nederlag och pudlar som de än åker på.
Kvinnor kan uppskatta sådant vilket är historiskt bevisat och omtalat, morsgrisen den välkammade och servilt välartade nihilisten som gärna gör ont för att sedan smita in bakom sin mors kjol, män dom ser igenom och uppfostrar.
Örjan Ramberg är en kvarleva, kanske den siste mohikanen, den gamla sortens män, Harry Schein, Jörn Donner, "Kejsaren" PG Gyllenhammar, GW Persson det finns fler som aldrig spelade någon utan dem var och är sig själva och uträttade storverk till priset att dem även fick många fiender.
Nu påstår jag inte att dem slog/slår kvinnor utan att den gemensamma nämnaren är att dem är som dem är dvs helt igenom manliga bara så, och att dem ter sig därför idag som obegripliga och kan man inte då driva spe med dem ja då räds man.