Citat:
Ursprungligen postat av KulturBladet
Lider med dig men kämpa, de kommer lätt vara värt väntan.
Tack!
Då har man vart på ett första besök för en ADD utredning, från en "vanlig" psykiatrisk klinik där jag ändå fick fylla i ett par add-baserade blanketter där man i princip fick "full pott".
Upplevde besöket som lite jobbigt, fast i det stora hela gick man därifrån med en skön känsla att det kanske kommer reda ut sig tillslut.
Det jobbigaste var väl alla frågor kring barndomen och det faktum att man måste ta kontakt med sin mor man inte vill ha en sån typ av kontakt med eftersom en anhörig behöver närvara eller svara på massa frågor som hör barndomen till. Vilket i min mening tycker jag kan vara missvisande då päron oftast har en annan bild än en själv, och hoppas inte det påverkar utredningen negativt. Men att alla ska få reda på att man möjligen har add känns heller inte så värst smickrande och känns lite sisådär.
Nästa besök var redan imorgon, och är lite nyfiken på hur själva resterande utredning kommer gå till bortsett från ett oändligt ifyllande utav blanketter och frågor.
Som det ser ut nu har jag svårt att fortsätta livet som det gör nu då jag i princip lever i misär.