2011-10-25, 20:14
#1442
Min ADD "utredning" tog bara 2 simpla möten. Men tiden för att få mötet tog däremot 4 månader.
Väl på första mötet så sa dom att det fanns inga tvivel att jag hade ADD, var solklart liksom. Efter andra mötet fick jag börja med conserta dirrect.
Jag blev lagomt paff eftersom jag samt många andra grubblat om jag hade ADHD eller ADD.
I mitt fall gick det nog ovanligt fort. Hört andra som det tagit månader för. Svenskt rekord?
Vad utmärker min ADD?...hmmm
Svårt att göra det jag blir tillsagd.
svårt att konsentrera/fokusera mej.
Tappar intresset på saker fort, gör sällan klart något jag påbörjat.
mm...
Väl på första mötet så sa dom att det fanns inga tvivel att jag hade ADD, var solklart liksom. Efter andra mötet fick jag börja med conserta dirrect.
Jag blev lagomt paff eftersom jag samt många andra grubblat om jag hade ADHD eller ADD.
I mitt fall gick det nog ovanligt fort. Hört andra som det tagit månader för. Svenskt rekord?
Vad utmärker min ADD?...hmmm
Svårt att göra det jag blir tillsagd.
svårt att konsentrera/fokusera mej.
Tappar intresset på saker fort, gör sällan klart något jag påbörjat.
mm...
2011-10-26, 07:56
#1443
Citat:
Ursprungligen postat av Ratanka
Min ADD "utredning" tog bara 2 simpla möten. Men tiden för att få mötet tog däremot 4 månader.
Väl på första mötet så sa dom att det fanns inga tvivel att jag hade ADD, var solklart liksom. Efter andra mötet fick jag börja med conserta dirrect.
Jag blev lagomt paff eftersom jag samt många andra grubblat om jag hade ADHD eller ADD.
I mitt fall gick det nog ovanligt fort. Hört andra som det tagit månader för. Svenskt rekord?
Vad utmärker min ADD?...hmmm
Svårt att göra det jag blir tillsagd.
svårt att konsentrera/fokusera mej.
Tappar intresset på saker fort, gör sällan klart något jag påbörjat.
mm...
Väl på första mötet så sa dom att det fanns inga tvivel att jag hade ADD, var solklart liksom. Efter andra mötet fick jag börja med conserta dirrect.
Jag blev lagomt paff eftersom jag samt många andra grubblat om jag hade ADHD eller ADD.
I mitt fall gick det nog ovanligt fort. Hört andra som det tagit månader för. Svenskt rekord?
Vad utmärker min ADD?...hmmm
Svårt att göra det jag blir tillsagd.
svårt att konsentrera/fokusera mej.
Tappar intresset på saker fort, gör sällan klart något jag påbörjat.
mm...
Mötena gick också på 2-3 (beroende på vad man räknar till utredningen) gånger, men tog lång tid och mycket energi för att få en tid till dem.
Hur känns det nu med medicinen? Ska du ta någon annan hjälp som inte är medicinsk (jag tänker typ struktureringshjälp, stöd, terapeut..)?
2011-10-26, 12:19
#1444
Citat:
Ursprungligen postat av Omehoj
Mötena gick också på 2-3 (beroende på vad man räknar till utredningen) gånger, men tog lång tid och mycket energi för att få en tid till dem.
Hur känns det nu med medicinen? Ska du ta någon annan hjälp som inte är medicinsk (jag tänker typ struktureringshjälp, stöd, terapeut..)?
Hur känns det nu med medicinen? Ska du ta någon annan hjälp som inte är medicinsk (jag tänker typ struktureringshjälp, stöd, terapeut..)?
Fick medicinen bara för nån dag sedan. 18mg conserta 1 gång om dagen. Märker ingen skillnad alls.
Ska be dom höjja dosen. Man kan säga att jag pillermissbrukat förut och är en gammal missbrukare så jag vet ungefär vilken dos jag måt bäst på. Men vill inte heller ha så hög dos pga bi effekter osv.
60-80mg ritalin tror jag skulle fungera bra. Föredrar mer ritalin eftersom conserta kan ge mej obehagliga kännslor och svajningar samt skakningar.
Men det känns bättre nu när jag har fått klart vad jag har för diagnos. Inte bara att jag får rätt medecin utan bättre och friare hjälp i sammhället. Och så slipper jag grubbla om jag har nåt.
Nu när jag kämpat mej ur mina missbruksproblem och börjar landa rätt i sammhället så vill jag ha nått att göra om dagarna. Men trivs jag inte i mitt arbete eller med mina arbetskolegor ect så tvekar jag inte länge innan jag skiter i att gå till jobbet dagen efter.
Jag är inte kräsen av mej men några gränser borde det finnas, eller så är det bara jag som ser för många?
Men jag ska försöka att inte titta på min ADD för mycket utan bara forsätta gå i livets skola som alla andra "svenssons"=)
2011-10-26, 19:03
#1445
Citat:
Ursprungligen postat av Ratanka
Fick medicinen bara för nån dag sedan. 18mg conserta 1 gång om dagen. Märker ingen skillnad alls.
Ska be dom höjja dosen. Man kan säga att jag pillermissbrukat förut och är en gammal missbrukare så jag vet ungefär vilken dos jag måt bäst på. Men vill inte heller ha så hög dos pga bi effekter osv.
60-80mg ritalin tror jag skulle fungera bra. Föredrar mer ritalin eftersom conserta kan ge mej obehagliga kännslor och svajningar samt skakningar.
Men det känns bättre nu när jag har fått klart vad jag har för diagnos. Inte bara att jag får rätt medecin utan bättre och friare hjälp i sammhället. Och så slipper jag grubbla om jag har nåt.
Nu när jag kämpat mej ur mina missbruksproblem och börjar landa rätt i sammhället så vill jag ha nått att göra om dagarna. Men trivs jag inte i mitt arbete eller med mina arbetskolegor ect så tvekar jag inte länge innan jag skiter i att gå till jobbet dagen efter.
Jag är inte kräsen av mej men några gränser borde det finnas, eller så är det bara jag som ser för många?
Men jag ska försöka att inte titta på min ADD för mycket utan bara forsätta gå i livets skola som alla andra "svenssons"=)
Ska be dom höjja dosen. Man kan säga att jag pillermissbrukat förut och är en gammal missbrukare så jag vet ungefär vilken dos jag måt bäst på. Men vill inte heller ha så hög dos pga bi effekter osv.
60-80mg ritalin tror jag skulle fungera bra. Föredrar mer ritalin eftersom conserta kan ge mej obehagliga kännslor och svajningar samt skakningar.
Men det känns bättre nu när jag har fått klart vad jag har för diagnos. Inte bara att jag får rätt medecin utan bättre och friare hjälp i sammhället. Och så slipper jag grubbla om jag har nåt.
Nu när jag kämpat mej ur mina missbruksproblem och börjar landa rätt i sammhället så vill jag ha nått att göra om dagarna. Men trivs jag inte i mitt arbete eller med mina arbetskolegor ect så tvekar jag inte länge innan jag skiter i att gå till jobbet dagen efter.
Jag är inte kräsen av mej men några gränser borde det finnas, eller så är det bara jag som ser för många?
Men jag ska försöka att inte titta på min ADD för mycket utan bara forsätta gå i livets skola som alla andra "svenssons"=)
Hmm, tycker det känns som att du har lite fel inställning med att du ska "fortsätta gå i livets skola". Hela poängen med en diagnos är väl att du ska kunna få hjälp med det du behöver? Medicin löser en stor del, men får man inte anpassa sin vardag lite efter sina egna förutsättningar (då menar jag inte personlighetssaker som att man är morgonperson eller nattuggla, utan mer, jobbar du bäst i stora eller små grupper? Under press eller med fria tyglar?) kommer det aldrig att funka i längden ändå.
2011-10-26, 22:04
#1446
Citat:
Ursprungligen postat av Omehoj
Hmm, tycker det känns som att du har lite fel inställning med att du ska "fortsätta gå i livets skola". Hela poängen med en diagnos är väl att du ska kunna få hjälp med det du behöver? Medicin löser en stor del, men får man inte anpassa sin vardag lite efter sina egna förutsättningar (då menar jag inte personlighetssaker som att man är morgonperson eller nattuggla, utan mer, jobbar du bäst i stora eller små grupper? Under press eller med fria tyglar?) kommer det aldrig att funka i längden ändå.
Jag skiter i hur du "tycker det känns som".
Jag tycker jag har "rätt inställning" här i livet och det är det som räknas.
Varför så negativ? Vart ville du komma med allt detta?
2011-10-26, 22:22
#1447
Har ADD. Jag har börjat med concerta. Känner mig pigg/stark/avtängd på ett lite konstigt sett under dagen och sedan på kvällen har jag ännu mer ångest än jag brukar ha (brukar ha ångest på kvällen). Tagit i 1 vecka. Känns det igen? Blir det bättre med tiden? Kan högre dos eller Ritalin göra det bättre?
Kan heller inte sova - samma frågor...
Kan heller inte sova - samma frågor...
2011-10-27, 03:28
#1448
Läste en artikel om Definitionen av idioti
Säg att en idag som fått diagnosen ADHD/ADD hade levt för säg 50 år sedan hade den då inte fått diagnosen Idiot? Eller vad hade den blivit idag?
Citat:
Det nuvarande systemet med ”ensamkommande flyktingbarn” vittnar om en politisk omdömesförmåga som närmast står att jämföras med nivån för en idiot. Den svenska blåögdheten gör sig märkbar och genomskådas av omvärldens cyniker. Men inte av de naiva svenskarna som låter sig styras av den politiska korrektheten.
Citat:
Vid idioti är den andliga utvecklingen så långsam och bristfällig, att den utvecklingsnivå, som idioten någonsin når, icke sträcker sig över den, på vilken ett 6 – 7 års normalt barn befinner sig. Någon mottaglighet för undervisning i egentlig mening finnes därför ej hos idioten.
Nordisk Familjebok, 1929, 10 bandet, s. 423
Nordisk Familjebok, 1929, 10 bandet, s. 423
Säg att en idag som fått diagnosen ADHD/ADD hade levt för säg 50 år sedan hade den då inte fått diagnosen Idiot? Eller vad hade den blivit idag?
__________________
Senast redigerad av DYex 2011-10-27 kl. 03:31.
Senast redigerad av DYex 2011-10-27 kl. 03:31.
2011-10-27, 17:12
#1449
__________________
Senast redigerad av Peddojanne 2011-10-27 kl. 17:14.
Senast redigerad av Peddojanne 2011-10-27 kl. 17:14.
2011-10-27, 19:44
#1451
Citat:
Ursprungligen postat av Aspsusa
Jepp, visst fanns det en hel del i den. (Men jag är såpass aspig - eller så obekant med genren - att jag retar mig på de växlande perspektiven, vem är "I" och vem är "you"?.)
Visst tar också jag gärna till robot- eller dator- analogier när jag skall förklara något om mig själv, men ännu mer så identifierar jag mig med ilskan? irritationen? i "jag är ingen robot!".
För också om man _nästan_ alltid tar det lugnt, inte blir sårad eller upprörd, tänker logiskt etc, så är det ju inte hundra procent, och inte alltid möjligt. Så litet så kan det ju kännas när folk blir förvånade när man blir arg eller sårad.
Det där med att vara sårbar sedan... aaargh. Det är något som terapeuter har bitit sig fast i som en terrier i ett köttben sedan jag var riktigt liten. Som 10-20 åring trodde jag uppriktigt att om jag bara lyckades bli mera ärligt sårbar, så skulle jag nog bli en bra, riktig, människa. Så pyttsan heller - livshotande deprimerad är vad jag blev.
Senare har jag ju förstått att det är en skillnad mellan att _vara_ sårbar och att _visa_ att man är sårbar. Som ung trodde jag att det var samma sak. Förstod inte att det är en god idé att "översätta" mellan aspie-känslor och NT-uttryck. Och att det faktiskt går att applicera logik och metod också här.
(Man behöver inte vara i tårar/rasande/djupt förtvivlad för att påpeka att något är sårande. Också om man *just då* inte känner så väldigt mycket (känslorna kommer ofta med fördröjning för mig), så är man faktiskt sårad och det är bra att upplysa den som sårat en om det.)
Visst tar också jag gärna till robot- eller dator- analogier när jag skall förklara något om mig själv, men ännu mer så identifierar jag mig med ilskan? irritationen? i "jag är ingen robot!".
För också om man _nästan_ alltid tar det lugnt, inte blir sårad eller upprörd, tänker logiskt etc, så är det ju inte hundra procent, och inte alltid möjligt. Så litet så kan det ju kännas när folk blir förvånade när man blir arg eller sårad.
Det där med att vara sårbar sedan... aaargh. Det är något som terapeuter har bitit sig fast i som en terrier i ett köttben sedan jag var riktigt liten. Som 10-20 åring trodde jag uppriktigt att om jag bara lyckades bli mera ärligt sårbar, så skulle jag nog bli en bra, riktig, människa. Så pyttsan heller - livshotande deprimerad är vad jag blev.
Senare har jag ju förstått att det är en skillnad mellan att _vara_ sårbar och att _visa_ att man är sårbar. Som ung trodde jag att det var samma sak. Förstod inte att det är en god idé att "översätta" mellan aspie-känslor och NT-uttryck. Och att det faktiskt går att applicera logik och metod också här.
(Man behöver inte vara i tårar/rasande/djupt förtvivlad för att påpeka att något är sårande. Också om man *just då* inte känner så väldigt mycket (känslorna kommer ofta med fördröjning för mig), så är man faktiskt sårad och det är bra att upplysa den som sårat en om det.)
Jag är 20 och jag har tänkt en hel del på att försöka bli mer emotionell, men med tanke på vad du sa ska jag nog skippa det, tack för tipset
I och You betyder: "precis som du så är jag också, även om du inte tror det" < något i stil med det, störde mig också på det. Men kom på att det fanns paradoxer om man skulle ha antagit att hon sjunger om två olika personer med olika beteenden.
Om du har tråkigt någon gång, tyd denna låt http://www.youtube.com/watch?v=vKlKebYmSnk
Går att bygga en hel del utifrån den.
__________________
Senast redigerad av Peddojanne 2011-10-27 kl. 19:50.
Senast redigerad av Peddojanne 2011-10-27 kl. 19:50.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera