Nyliberalism, syndabock i bloggosfären?

Precis som i alla andra ideologier, inkl din utilitarism.
Men det är ju just i perspektivet "samhällsnytta" som vi har kollektivet. Vi hade inte sysslat med beskattning och omfördelning som vi gör i välfärdssverige om argumentet inte varit att flest personer mår bäst av det.

Bara i den mån att man saknar kunskap, vilket skiljer sig från den här filosofin som inte ens i princip kan komma fram till ett svar.


Och? Bara för att folk använder en modell och kommer fram till fel svar innebär det inte att det är modellen det är fel på. Se exempelvis de som använder libertarianismen för att komma fram till barnbordeller eller förbud av barnbordeller. Uppenbarligen kan inte båda ha rätt, men det i sig gör ju inte att modellen är fel.

Och uppenbarligen kan man komma fram till att ett nyliberalt samhälle skulle ge den största lyckan - men då har man inte läst så mycket lyckoekonomi eller lyckoforskning över huvud taget.

Det verkar som om du tror att de enda valen som finns vad gäller etiska teorier och samhällsfilosofier är rättighetsbaserade sådana, samt utilitarismen. Faktum är att många verkar vara under denna villfarelse. Jag är en kontraktualist i stil med David Gauthier och Jan Narveson.

Och vad inom lyckoforskning menar du visar att nyliberalism är ett dåligt alternativ - jämfört med nuvarande välfärdsstater?

Varje konkret invändning har nog redan en egen tråd på det här forumet - men en generell synpunkt är att nyliberalismen är otroligt dogmatisk och oföränderlig.

Jag har i en annan tråd frågat om några konsekvenser/förhållanden i ett hypotetiskt framtida nyliberalt samhälle skulle kunna visa på att reglerna var "fel" - och fått svaret att så inte är fallet - om så två tredjedelar av befolkningen måste sättas i fängelse för att upprätthålla de nyliberala reglerna.

Eller förespråkar du någon form av nyliberalism där exempelvis sjukvård och liknande skulle finansieras via skatter om det visade sig att välgörenhet inte räckte till (och om lyckan hade ökat om vi tog resurser av de rika för att betala de fattigas vård)

Skulle exempelvis aidssjuka barn i Afrika garanterat få tillgång till den medicin de idag förvägras även om frivilliga bidrag inte räckte till.

För att jag skulle överge libertarianismen så skulle det kräva att den inte bara är fel på ett område utan är det på flera. Jag skulle kunna få in det med utilitarismen genom att det är något av en säkerhetsaspekt; det är bättre med decentraliserade beslut som regel eftersom de inte kan göra lika stora misstag som centraliserade beslut. Och därför bör man följa regeln även om det visar sig att det i ett avseende verkar som om den inte stämmer.

Men om vi med absolut säkerhet visste att om vi behövde beskatta folk för att hjälpa folk i Afrika och att det skulle öka lyckan, ja, kanske. Jag är osäker, vilket innebär att jag inte är helt säker på om lycka trumfar frihet alltid.

Men oavsett vad, så besvarar du inte min fråga. Jag frågade inte om hypotetiska situationer, när nyliberalismen kan producera ett sämre utfall än socialliberalismen, utan om vad lyckoforskningen har sagt om detta.

Aidsmedicin till aidssjuka barn i afrika är en självklar slutsatts enligt varenda lyckoforskare - vare sig de har en socialpsykologisk, ekonomisk eller annan valfri infallsvinkel på problemet. Lycka från ytterligare inkomst vid redan hög inkomst är ytterst marginell - lycka från aidsmedicin om du har aids är inte marginell.

Om detta (aidsmedicin till aidssjuka) blir resultatet av nyliberalism så har vi inget problem - men om du inte är beredd att beskatta folk för detta om detta inte var fallet så kan du omöjligen kalla dig utilitarist (vilket - som jag tidigare påstod - nyliberaler sällan är även om de påstår det).

Visst, jag kan tänka mig att man skulle lägga ner med pengar på att hjälpa AIDS-sjuka i ett liberalt samhälle än i dagens. Men jag märker att du själv inte har något bra argument mot nyliberalismen som sådan med lyckoforskning.

Sedan är jag inte nyliberal, utan libertarian.

Nu ska vi väll inte jämföra med dagens samhälle utan med ett utilitaristiskt samhälle.

Om du inte anser att vi bör beskatta människor för att finansiera aidsmedicin till fattiga OM de inte får denna på annat sätt så är du antingen inte utilitarist eller så förkastar du all lyckoforskning.

På vilket sätt är jag otydlig.
Påstående - om en person kallare sig "liberal utilitarist" (enligt FB betydelsen av liberalism) så är ett av de två nedanstående sant.
1: Personen är egentligen inte utilitarist
eller
2: Personen förkastar lyckoforskningen.

Förklara annars gärna hur du kommer fram till motsatsen.

Jag förväntade mig referenser till lyckoforskning. "Nyliberalen" Johan Norberg hänvisar till lyckoforskning i liknande debatter. Varför klarar inte du det? Är det för att lyckoforskingen faktiskt ger stöd för liberlism?


Det är ju något som bara är aktuellt då två tredjedelar är mördare, våldtäktsmän, bedragare, tjuvar och rånare (hur troligt är det när incitamenten är ännu mindre än idag?).

Vill du leva i ett samhälle där så många (6 miljoner) grova brottslingar går fria?

Norberg har ju faktiskt gjort en utmärkt podcast om lycka: http://download.timbro.se/podcast2/12_johan_norberg_4F96.mp3