Cormac McCarthy?

Har precis läst ut Blodets meridian och har aldrig blivit så överrumplad i positiv mening av en bok. Jag trodde inte det skulle vara skräp men att det visade sig vara så bra! Miljö - och naturskildringarna är helt fantastiska. Varför i hela helvetet har den här romanen inte blivit översatt förrän nu? Detta faktum övergår mitt förstånd.

En mycket intressant sak med boken är hur snabbt överstökad beskrivningen av Ynglingens barndom är, som väl är allt annat än barndom, samtidigt som första meningen är: "Se på barnet". Senare beskrivs bland annat ett träd där ett par döda spädbarn är upphängda och i en annan del hur domaren Holden skalperar en apacheunge som han först lekt med. Bristen på oskuld, barndom och barndomens förintelse är ganska talande igenom hela boken. Har läst en uppsjö recensioner av boken men ingen tycks fatta detta.

Den råa, tuffa handlingen och allt våldet till trots och det korthuggna språket är det ofta mellan raderna existensiellt gripande.

Ska beställa en bunt McCarthy-alster snart. Är väldigt sugen på Child of God bland andra. Har läst de "mainstream"-verken av honom; Blood Meridian, The Road och No country for old men och fullständigt älskat alla.

Blood Meridians sista två sidor ger ett av de få slut som ger mig gåshud i princip varje gång jag läser det. Det är fantastiskt vackert.

Mycket bra att vissa förstår slutet, själv är jag inte en av dom. Däremot så tyckte jag att jag förstod det allmänna sammanhanget i resten av boken ganska så bra.

Läser "The blood meridian" just nu. En bok som lyckas vara både säregen och bra samtidigt. Den gör ett verkligt avtryck. Ibland är meningarna långa och jag får läsa mer än en gång, men det har varit meningar som varit värda det.

Efter ett par sidor i Vägen så var jag nästan arg och undrade om det var en högstadienovell jag läste. Men hans karga berättarstil växte hos mig och det jag hade svårt att lägga ifrån mig boken efter ett tag. Ska ta och läsa Blood Meridian också.

Har köpt och läst alla hans böcker på engelska och visst kan det vara svårt språk och det tar en stund att läsa igenom böckerna men det är det värt. Kan inte ens tänka mig att läsa dom på svenska. Kan inte varit kul att vara översättare.

En sån som Mccarthy kan väl inte vara den svåraste att översätta, men rätta mig om jag har fel. Tycker personligen att han skriver ett rakt och avskalat språk, minimalistiskt kanske det heter och det torde väl vara en översättares dröm. Eller vad säger ni andra som både läst han på svenska och engelska?

The Crossing är i princip fristående. Den och All the Pretty Horses binds samman i sista boken.

har själv endast läst the road men blev fullständigt tagen av den, undrar om the blood meridian eller ngn annan är lik the road? alltså det jag är ute efter är vemodet, sorgen, styrkan, svagheten hos människan.

Betterthanyou. Tack

polythene. Blodets meridian går i samma stil, dock är den inte lika lättläst som Vägen+att den är våldsammare och innehåller också fler karaktärer förstås. Det är dom enda böcker jag läst av honom för övrigt, så vad mig anbelangar så kanske han alltid skriver på samma vis.

ok tack! det blir nog the blood meridian när jag läst ut nuvarande bok om jag inte känner tvånget att fortsätta min deckarorgie förstås.

Skulle snarare rekommendera No Country For Old Men, Suttre och pjäsen The Sunset Limited. Blood Meridian har vemodet, men den handlar framför allt om ondskan. Den är mer Moby-Dick än McCarthy i allmänhet är och således, åtminstone enligt mig, en smula annorlunda än hans övriga produktion, även om den antagligen också är den bästa.