Cormac McCarthy?

intressant..det blir nog till att plöja alla alster. har ngn av er förresten sett den filmatiserade the road? är i valet och kvalet...vill inte fördärva den ursprungliga upplevelsen av boken.

Jag läste boken efter jag såg filmen. Tycker det var en väldigt bra bok och en väldigt bra film, ingen inkräktade på den andra på något negativt sätt.

Läst Blodets Meridian och Vägen, båda riktiga mästerverk, hans "simpla" språk är så otroligt lätt tillgängligt och samtidigt så kraftfullt. Läst båda på svenska och letar just nu efter ett ex av No country for old men på just svenska, verkar vara dött lopp så kanske måste bli en engelsk version. Brukar föredra att läsa på svenska då jag tycker att man får en mycket bättre förståelse för allt på ens modersmål, dock missar man säkert en del i själva översättning.

En annan av hans verk som verkar intressant är Child of God. Någon som vet om några av hans tidigare verk är på g på svenska?

Kan också rekommendera The proposition för er som uppskattade Blodets Meridian, en film av John Hillcoat som också regisserade The Road, känns som ett naturligt val av regissör ifall Meridianen skulle filmatiseras.

Har nu läst the crossing, började med den för över 1 år sedan och slutade någonstans i början av berättelsen och tyckte att den kändes lite för simpel i sin struktur för att vara en Mccarthy bok, Pretty horses tyckte jag ju var hans sämsta bok (men inte alls dålig eller ens medel jämfört med andra nutida författare). Nu så ville jag ändå se vad alla pratar om och boken är ju verkligen ännu en liten juvel i Mccarthys samling, den växer för varje sida ju och vänder totalt i handling och ton ett flertal gånger, tillslut går boken från att vara en enkel "coming of age" äventyrbok till att inkludera tunga filosofiska frågor och metafysiska små berättelser som påminner om Borges och bokens ton blir djupt melankoliskt och mer deprimerande än någon annan av hans verk. Känslan av förlust och hopplöshet är enorm desto längre fram man kommer, huvudpersonen verkar inte längre veta vad han söker och är helt vilsen och jag var också helt oförstående om vart boken ville ta mig någonstans men jag vet att jag njöt av varje sida från mitten till slutet och jag njöt också hur bokens melankoliska ton smälte in i min vardag långt efter att jag hade läst klar den, Mccarthy har den kraften att förändra hur man betraktar ens egen värld efter att man har läst hans böcker.

Nu läser jag Cities of the plain som återigen tråkar ut mig än så länge i början, men jag tror på Mccarthy så jag hänger kvar ända till slutet tills det slår mig vilken fantastisk bok jag sitter och läser.

Läste ut Blood Meridian idag, fick ett ryck igår och läste 200 sidor och 25 idag för att kunna lämna igen boken innan biblioteksdatumet gick ut. Allt våld, alla metaforer och alla naturbeskrivningar smälte samman till ett väldigt säreget och tilltalande konstverk som omöjligen kan lämna någon oberörd. Jag förstod kanske inte alla meningar, som, som sagt, inte sällan gjorde anspråk på hela sidor, men de jag förstod tyckte jag om.

Jag hade gärna sett John Goodman som domaren i en framtida filmatisering. Han har kanske inte rätt fysik för rollen, men pondusen är som klippt och skuren.

Jag har logiskt bevisat för åtminstone mig själv att Cormac är en fet profet!

Läste just ut Child of god och även om den inte kan mäta sig med exempelvis Blood Meridian var den som väntat magnifik i dess stilfullhet och råhet. McCarthy är fantastiskt bra på att skildra människan och hennes potentiella, ofta oundvikliga grymhet vilket är ett tema i boken, och hur sinnessjuk någon tycks vara verkar det alltid finnas någon som är värre.

Har länge varit intresserad att läsa något utav Cormac. Speciellt då två av hans böcker har blivit rätt så fina filmer.

Vilken tycker ni skulle vara en bra bok att börja läsa? Så man får en bra ingång till hans stil och berättande.

Border Triology är klart bäst, tätt följd av Blood Meridian. I en rättvis värld hade Cormack fått nobelpriset för vilken som helst av dessa två fantastiska verk. The Road och No Country For Old Men är de bägge filmatiserade böckerna, och kanske också de lätttillgängligaste och kan därför vara en bra utgångspunkt. Naturligtvis skall han läsas på originalspråk.

Blood Meridian var verkligen en besvikelse. Jag fann det väldigt ointressant och kunde inte bry mig mindre om vad som skulle hände med "The Kid."

The Road gillade jag, även om jag tycker hans prosa ofta bli klichéartat, fylld med med meningar som "Nights dark beyond darkness", "The days more gray than the what had gone before..." osv osv. Cormac har ingen originalitet, han tar ständigt samma teman och beskriver dem. Nej, inge nobelprisämne. Jämför tex med Faulkner, som verkligen kan skriva riktigt jävla bra.

Cormac McCarthy

William Faulkner

Jag får väl ta någon av dom två då. The Road kanske då - då den är kortast och jag föredrar böcker som är under 300 sidor Återkommer senare med vad jag tycker om boken (och McCarthys stil).

Tja, vad ska man säga mer än att smaken är som baken? Jag ser Cormack som en värdig efterföljare till Hemingway och Faulkner, istället som en lättviktiktig kopia. I flera avseenden är hans berättelser större och mer gripande än någon av de båda andra. Jag håller, med andra ord, inte med dig. Det är ok. Så måste det få vara och därför blir allt vin uppdrucket och alla kvinnor kyssta.....