Varför är kvinnor så fel?

Det spelar nästan ingen roll vilken grupp människor man går till; genusvetare, rabiatfeminster och män, så nog tusan anser de att kvinnor är fel.
Kvinnor har fel intressen, fel utbildningar, söker fel jobb och gör fel när de blir föräldrar...

I en tråd hittas dessa uttalanden av män:
https://www.flashback.org/showthread.php?t=739260&page=4

Om man sedan tar sig en liten titt på vad rabiatfeminismens primadonnor kläcker ur sig, så är likheten med dessa män slående.
Kvinnor är korkade och värdelösa.

Skola och arbetsliv håller på att krypa ur skinnet för att få fler kvinnor att välja tekniska utbildningar och yrken. Politikerna kämpar som illrar för jämställhet; något de fått för sig betyder att "vara likadan" istället för "lika mycket värda".

Vad betyder det för kvinnor att överallt få möta budskapet att de är fel?

När det gäller media och reklam, som hela tiden pekar på att vi kvinnor ser fel ut, så anses det ju kunna leda till oerhörda konsekvenser med operationer och ästörningar, men hur är det när vi hela tiden matas med att även vårt inre är fel?
Eller anses kvinnor även av sina försvarare vara sådana ytliga puckon att vi tar åt oss av det som är ytligt men inte av det som är vad miljoner års evolution gjort oss till?

Att män tycker illa om kvinnor är en sak. De kanske är smygbögar, vad vet jag, men när de som säger sig kämpa för kvinnors rätt även de stämmer in i dessa mäns kör, så blir jag illa berörd.

Varför får jag inte tycka att mina barn är det viktigaste i världen, låta min bror laga bilen, min man fixa tv:n och själv utbilda mig inom människoomhändertagandesektorn?

Etniska och religiösa skillnader ska aktas in i absurdum, men könsskillnader är icke tillåtna. OM de inte beror på religion, för då är de accepterade.

Jag håller verkligen med om att kvinnor matas med att allt vi gör än mindre värt och inget som har betydelse egentligen.

Allt det som är viktigt i livet står män för, och allt det andra står kvinnor för...

Det får till följd att vi blir världsbäst på en sak, och det är att förtrycka varandra.

Vi behöver inga män som förtrycker oss, eftersom vi klarar det så bra själva!


Den dag alla kan välja fritt vad han eller hon vill ägna sig åt, har vi nått målet kan man säga.

Vissa vill satsa på karriär, andra inte.

Det svåra är att om du vill satsa på att ta hand om man och barn, så blir du ekonomiskt beroende av mannen.

Vill man välja det så är det vars och ens ensak, kan man tycka. Men tyvärr står man där ensam utan utbildning och inkomst om mannen tar ut skilsmäsa när barnen vuxit upp.

Det borde bli ändring på hur vi värderar våra barn och dem som tar hand om barnen. Inget kan vara en viktigare och mer ansvarsfull uppgift än att ta hand om barn. Det borde värderas därefter...

Betyder namnen Paul McCartney och Heather Mills något för dig?

För det första så är det kvinnor som tar ut skilsmässa i det här landet - och inte bara då barnen är utflugna. Det är en viktig punkt.

För det andra så är det så att om mannen i fråga faktiskt skulle skilja sig så kommer kvinnan att sitta på en mindre förmögenhet i och med att hon i jämlikhetens namn tilldelas det som mannen har arbetat ihop.

Om man är utan inkomst så är det inte svårare än att man skaffar sig en.



Det där låter ju jättefint. Problemet är att det kommer att inneböra kraftiga subventioner av emsamstående mödrar utan inkomst och alla de sociala problem som den "familje"-konstellationen gör upphov till.

Hur värderar du ett barn?

Nej, inte så...
Kvinnor ska utbilda sig och arbeta. Däremot behöver kvinnodominerade yrken uppgraderas. Jag ser inte varför det är mer värt att laga lastbilar än att jobba på dagis.

Man ska absolut kunna ta hand om sina barn, men ta hand om sin man???
Jag vägrar leva med en vuxenbaby - han får fan ta hand om sig själv.
Tiden med barnen är inte särskilt lång.
Sett i ett perspektiv på en yrkesverksam tid på 40-50 år och med ett snitt på knappt två barn per kvinna, så innebär det en frånvaro från arbetsmarknaden på 2-4 år. Ingenting alls egentligen, sett i sitt sammanhang.

Att, som du säger, välja fritt går ju inte. Då slutar ju samhället fungera.
I Sverige idag har vi en suverän föräldraförsäkring som toppar nästan vilket annat land som helst. Vi blir försörjda medan vi tar hand om våra barn - och internationellt sett en jäkla lång tid.

Däremot anser jag att man ska få vara kvinna, ha kvinnliga intressen och få utbilda sig till barnskötare utan att vara "fel" för det och bli underbetald för det.

Det är inte upp till dig att bestämma vad kvinnor skall göra eller inte göra. Punkt.



Tror du inte att det kan finnas en uppsjö tolkningar vad vad "ta hand om" kan innebära?


18-20 år? 1½ år? 4 år? Återigen, du har ingen rätt att diktera detta för andra. Du är inte mer värd än andra.


Ok, så löneskillnader mellan män och kvinnor på 4-8% inom inom samma yrke är "Ingenting alls egentligen". Nä, tänkte väl det...



Samhället? Din ideologi menar du väl?

Nu är det så att pengarna inte kommer från himlen, det är skattabetalare (i princip: män) som betalar in skatten och den delas sedan ut. Utan din skatteideologi skulle försörjningen inte vara något problem.

När det gäller lastbilsmekaniker vs. dagisfröknar så vet både du och jag att dagisfröknar jobbar inom den offentliga sektorn. Som du säkert vet så är det efter murens fall inte längre rumsrent att jämföra deras löner. Jag råder dig att undvika sådana jämförelser i fortsättningen.

Och vill du försörja vilda matilda i tjugo år och bli omhändertagen av henne så är du varmt välkommen att göra det - ditt privatliv skiter jag fullständigt i.
Sett i ett nationalekonomisk perspektiv blir saken helt annorlunda.

Jag tror att en del av gåtans lösning ligger i att de sektorer kvinnor jobbar ligger i offentlig sektor där alla, utom politiker såklart, är hysteriskt underbetalda och därmed lägre värderade. Att vara sjuksyster i Sverige är en karriärsmässig återvändsgränd, medan en person som jobbar som syster i USA kan tjäna goda pengar. Snack om att höja lönerna och därmed på sikt statusen för dessa yrkesgrupper i Sverige med nuvarande system är knappast ett alternativ då det skulle innebära alltför stora kostnader för landstingen och kommunerna. Att ändra system är inom en nära framtid också helt omöjligt eftersom det finns ett så oerhört politiskt motstånd till detta, inte sällan från samma grupper som klagar mest på att kvinnors kunskaper är undervärderade.

Sen att män här på flashback inte sällan skriver inlägg som är, milt uttryckt, kritiska mot kvinnor sådär i största allmänhet beror nog på att kvinnor i alla andra sammanhang, överallt, hela tiden i övriga samhället är untouchable. Till exempel tror jag att det retar många vanliga hyggliga män(inklusive mig själv) Att krönikörer, politiker, vanliga tjejer får vräka ut sig de mest absurda uttalanden om män i media och i andra sammanhang utan att få stå oemotsagda. Flashback blir lite av ett andningsutrymme för de som stör sig mest helt enkelt.

Och vems ekonomi är nationalekonomin, exakt? Ja, jag menar exakt. Vi har ju fastställt här att det inte är enskilda människor och/eller familjer det handlar om? Vad återstår då månne... jo, politikerna och baronerna i näringslivet. Det känns som om du går maktens ledband och argumenterar för deras intressen...

Det är inte ens lönt att bemöta den frågan. Tror du att det paret är representativt för en mamma som varit hemmafru under barnens uppväxt


Det är en mycket viktig punkt. och det finns anledning att tro att kvinnor tar ut skilsmässa för att de klarar sig ekonomiskt på egen hand, och vägrar leva i ett förhållande de inte trivs med. På den tiden kvinnor var beroende av en man för sin försörjning var det annorlunda...



Nu har vi kommit till frågans kärnpunkt tycker jag. Du säger att mannen har arbetat ihop en förmögenhet. Men kvinnans arbete är värt noll i förmögenhet. Det är just det jag vänder mig emot.


Det är sant. Men vem tror du är mest eftertarktad på arbetsmarknaden - en man med många års yrkeserfarenhet eller en kvinna som har noll erfarenhet av arbetsmarknaden?



Du gör generalfelet att hela tiden lägga över ansvaret för barnen på kvinnan i din familjekonstellation. Det finns ensamstående män som skulle hamna i samma situation och det finns män som skulle vilja vara hemma mer med sina barn. Men famlijens ekonomi tillåter inte annat än att kvinnan är hemma med barnen.


Troligen inte på samma sätt som du gör. Jag vet inte. Men om du berättar hur du värderar ett barn så kan jag svara sen.

På vilket sätt argumenterar du om att kvinnor är fel?

[quote]
Jag vet inte om du missuppfattar det jag skriver eller om jag uttrycker mig klumpigt? Har jag sagt något annat än det du säger?

Den som väljer att ta hand om sina barn blir förmodligen hemarbetande. Då skulle jag vilja se den kvinna som inte städade och tvättade och lagade mat och fixade all markservice åt sin man. Jag menade inte att du skulle hjälpa honom att torka sig när han varit på toan...


Nej! Den är lika kort för både mammor och pappor!



Du skulle bli en bra arbetsgivare



Återigen ett missförstånd? Eller? Samhället slutar inte att fungera om vårdnadsbidraget sätts i förhållande till lön innan graviditeten. Det skulle ge pappor samma chans att tillbringa tid med barnen.



Vi betalar skatt för att den förmånen. Samhället prioriterar övervakningskameror i stället för barn... Jag tycker att samhället skall uppvärdera dem som tar hand om barnen. Det gör man genom att inte hånfullt skamligt ge 3000 kr i månaden!


Varför är det nödvändigtvis så att allt som förknippas med barn måste vara kvinnligt? Jag tror inte alls att kvinnligheten sitter i att vårda barn.

Varför är en barnskötare mer kvinnlig än en skötare? Könsstereotyper måste vi försöka arbeta bort. Att vara kvinna är att bejaka sig själv, på samma sätt som det är att vara man.

Att kunna bejaka sig som människa måste vara målet. Vissa kvinnor kanske inte alls är kvinnliga eller ens vill bejaka den sidan.

Du har sagt att kvinnor skulle kunna göra fel enligt "nationialekonomin" (makten). Jag försöker påpeka att detta perspektiv inte är riktigt rumsrent.