Vi som slutat dricka alkohol

Ja, det får nog bli en ordentlig svinkväll snart med alkoholen för att sedan se den som ett minne blott.
Den ska bort.

Problemet med snuset var den psykologiska delen. Jag blev galen utan mitt snus! Sur, småätande, ledsen... Snuset sa åt mig att jag skulle stoppa in en prilla. Och sådant klarar jag inte av, order har aldrig varit min starka sida, och att behöva ta dessa ifrån en bunt (himmelsk!) jord är inte högst på att-göra-listan! Därtill tyckte jag nikotinet var ett onödigt tillskott i vardagen. Men jag håller med dig, snus är helt ofarligt annars, och det minst skadliga viset att förgylla vardagen med!

Grattis! Alkoholen är även den förrädisk. Men ett års frihet efter ett sådant drickande är hedervärt. Fortsatt lycka till.

Jag drog ned på drickandet efter att jag hade haft en vit period när min fru var gravid. Upptäckte att min livskvalitet förbättrades avsevärt. Hade druckit och festat ganska hårt sedan man började som osnuten fjortis. Men nu när man är 30 så mår jag sämre när jag är bakis än vad jag mår bra när jag krökar. Så nu för tiden dricker jag inte mer än ett glas vin till maten. Tycker inte det är svårt att dra ned på krökandet om man bara förändrar sin livshållning lite. Jag gick verkligen in för löpträning och fysiskt välmående. När man sprungit 3-4 gånger i veckan under några veckor så börjar man längta till löpningen. Man blir nästan fixerad vid det på samma sätt som man kan bli av alkohol. Tror det är edorfinerna som spökar.

Jag har sett att en del undrar över vad de ska göra med all dötid som blir när man inte dricker. Jag har inte druckit på 11 år och måste säga att jag hade inte ens tid att fundera på vad jag skulle fylla ut tiden med. Jag gjorde sånt jag inte hann eller kunde göra när jag söp. Dessutom blev jag allt annat än asocial i och med att alla gamla kompisar, från skolan och gamla jobb, kom tillbaka. Nu behöver jag inte fylla ut tiden heller för jag har lärt mig att ha tråkigt. Det är faktiskt skönt att ha tråkigt ibland men det är något man måste lära sig.

För övrigt började jag på folkhögskola direkt efter sju veckors behandling. Dels för att ta igen sånt jag hade missat, dels för att lära mig umgås med "vanligt" folk och inte bara aktiva alkoholister. Efter det började jag städa bussar på halvtid och efter ungefär ett år hade jag fått ihop såpass med pengar att jag kunde börja ta om det körkort jag hade förlorat 12 år tidigare. Efter ytterligare ett år började chefen fråga om jag inte var intresserad av att köra buss. Det var inget jag någonsin hade funderat över, ingen gammal pojkdröm eller så så jag blev ganska fundersam. Men han stod för klabbet så jag tog busskort och började köra. Det blev mer och mer jobb och rätt som det var stod jag utan skulder hos kronofogden

Så här har ni en gammal alkis som inte hade någonting förut men som nu sitter med två jobb som busschaufför, fru och ett stort hus på landsbygden. Jag vill inte byta bort det jag har för allt öl i världen så idag är det mycket enkelt att vara nykter. Jag tänker inte ens på det längre. Så ni som oroar er för hur det blir om ni slutar dricka (förresten är det inte svårt att sluta dricka, det gjorde jag hundratals gånger. Det svåra är att inte börja igen), slut oroa er för ni kommer inte att ha tid med det efteråt

Bra tråd med många intressanta inlägg.

Jag tror, som någon sa tidigare, att det fins de som klarar av att dricka och så finns de som inte klarar. Tillhör du den senare kategori då är det ju bäst att helt avstå.

Själv har jag aldrig haft problem med alkohol, även om jag druckit mer än vanligt det senaste året. Följaktigen ser jag ingen poäng med att "sluta". Visst kan jag dricka ett par dagar i rad men jag har ingen problem att avstå helt i ett par dagar heller, eller i månader om det skulle komma på frågan.

Jag skulle aldrig tillåta mig att dricka varje dag, månad in och månad ut för då blir ju man alkoholist och kommer till en punkt då man måste bestämma sig för "antigen-eller".

Just nu är det semester, reser utomlands och det blir massor med bira, det kan jag lova. Men när jag kommer tillbaks blir det som vanligt - dricka fredagar och/eller lördagar,,.... resten av veckan blir vit mer eller mindre (kanske nån bira till middagen då och då)

Ni som drack relativt ofta (kanske tom varje dag) och slutade, hur kände ni av de positiva effekterna av det? Fysiskt, psykist. Hur kände ni att ni rent konkret blev "bättre/återställda"?

känns som man måste sluta med det nu, men det funkar inte sen på sommaren och på högtider och helgerna är ju ett helvete utan.. vad fan ska man göra, det ger ju sådan hemsk ångest men lindrar den ju samtidigt, men efter en mardrömskväll kan man ju ligga nerbäddad i en vecka i ångest för att sedan vara på topp på fredag eftermiddag ändå..

Haha, det går sämre än någonsin. Kan man fuska med valium tror ni?

Magen har blivit helt förstörd. Bara ett glas vin gör att jag dagen efter har fruktansvärt
ont i magen och mår illa så att jag helst bara vill ligga stilla (inte bakis).
Tål inte ex Treo eller annat heller längre.
Så det får vara i fortsättningen.

Hur har ni utan vare sig flickvän eller fru klarat av att sluta dricka?

Själv så slutade jag så gott som att dricka (supa) sedan flickvännen gjorde slut. Vilket fick mig att må så jävla dåligt att jag var nära att ta livet av mig. Hade jag varit full så hade jag kanske gjort det. Nog ville jag supa mig ordentligt redlös varje dag och bara släppa allt. Men eftersom jag vet mig att jag kan bli dramatisk och känslosam i fyllan och göra något dumt så lät jag bli. Hade jag börjat supa så hade jag kanske inte heller slutat.

Jag antar och hoppas att det är en periodvis nykterhet. Gillar ju fest med mycket fylla.

Det finns ett helt nytt alkoholprogram som inte ens kommit ut på marknaden, ett sk självhjälpsprogram. Skriv till dr_alcoholicus@yahoo.se så får du det helt gratis.

Jag slutade dricka eftersom jag blir galen av alkohol emellanåt. För två månader sedan hamnade jag på psyket efter en fylla.

Som jag ser det, är den främsta fördelen att jag är fullt medveten om vad jag säger och gör. Jag är också smärtsamt medveten om hur dåligt människor tänker efter de druckit och hur pinsamt dålig den kognitiva och inkännande förmågan.

Andra fördelar. Smalare, bättre hy, mindre ångest, inte gjort ngt psyko på länge. Jag är mest bara trött på alkohol.

Det mesta går åt helvete när jag dricker, oftast på grund av att mina kompisar kan bete sig som riktiga svin när de är fulla. Senast förra helgen blev jag åter igen lämnad på gatan i en stad jag inte ens bor i och där och då bestämde jag mig för att lägga ner festandet ett tag. Det är helt enkelt inte värt det längre.

Slipper ångest, sparar pengar och kommer förhoppningsvis må bättre. Vi får se hur det går!