Jag är för djurrätt, så jag vet inte om det är här off-topic.
Mitt vanliga argument för att jag äter kött,
(inte ett argument mot vegetarianism heller)
är att det är gott
Det vore ju ytterst katastrofalt om någon som åt kött
inte tyckte om det...
Det var som när etnografins förgrundsgestalt
Bronislaw Malinowski talade med en kannibal på Trobrianderna.
Malinowski förklarade hur stort Europa/Väst är,
i något försök att imponera på kannibalen.
När Malinowski förklarade hur stora krig som kan föras
i vårt samhälle, då förundrades kannibalen över hur vi
lyckades äta upp så många döda. Då sa Malinowski att
vi äter dom inte, vi gräver ner dom i jorden. Kannibalen
blev upprörd, vad respektlöst och vilket slöseri,
vilka barbarer vi är som gör så.
Det finns alltid en mun på vardera sida om argumenten
Det är som symbolismen hos Islams förbud mot griskött,
det separerar muslimerna som folkgrupp gentemot
folkgrupper som äter griskött. Det blir ett Vi och Dom.
Så fungerar det med vegetarianism också.
Jag som äter kött har inget emot vegetarianer,
men vegetarianer tar illa upp när jag grillar kött
på grillfesten. Som om det kan smitta.
Som häxkraft, som sympatetiskt magiskt tänkande.