Arbogamorden - diskussioner kring rättegången mot Christine Schürrer

15.40 Rättegången har tagit en kort paus. Korsförhöret av Emma Jangestig är nu avklarat och nästa vittne är minnesexperten Sven Christiansson.

15.50 Sven-Åke Christiansson är professor vid Stockholms universitet. Han doktorerade 1984 på en avhandling om minnesstörningar. Han har sedan dess cirka 150 vetenskapliga publikationer och nio faktaböcker på sitt samvete.

Han förvarnar om att hans presentation kan te sig "kall och vetenskaplig". Det är oerhört viktigt att han inte låter känslor påverka sättet han utför sitt uppdrag, påpekar han.
- Men det betyder inte att jag inte bryr mig, säger han.

16.12 Professorn börjar med att förklara olika sorters minne.
Han säger att arbetsminnet - det vi till exempel behöver för att kunna föra samtal - var bra hos Emma när han träffade henne.
- Men det har väldigt lite bäring för vad man minns över längre tid.

Långtidsminnet var dock nedsatt.
- Resultaten tyder på en mycket kraftig minnesnedsättnng.
Hon hade låga resultat på såväl ord som skulle upprepas i viss ordning, som på igenkänning av ansikten.
Däremot presterade hon normalt på ansiktsuttryck.

Emma fick också svara på frågor från tidigare perioder av hennes liv. Det gick utmärkt.
- Problematiken tycktes vara nyinlärning. Slutsatsen blev att hon ar mycket svårt att minnas ny information, säger Sven-Åke Christiansson.

Enligt professorn är Emmas minnesförlust "organisk".
- Då får man ett allldeels speciellt utseende på återhämtningen. Det som ligger närmast skadetillfället försvinner först. Men när det gäller återhämtningen är ordningen omvänd, säger han.

Det betyder att Emma började minnas saker som hände innan brottsdagen först, och succesivt kan närma sig skadetillfället.
- Men med en mycket begränsad möjlighet att minnas skadetillfället självt. Jag har inte stött på något fall där en person med denna typ av minnesförlust återhämtat sig till att minnas skadetillfället.

16.20 Minnesexperten Sven-Åke Christiansson hävdar att Emma drabbats av en mycket grav minnesstörning av organisk typ. Vid sådana skador återvinns minnet successivt bakifrån i tiden. Men återhämtningen når aldrig så långt att personen minns skadetillfället, Under hela sin karriär harprofessor Christainsson aldrig stött på något sådant fall.

Han menar att Emmas skapat sina minnen med hjälp av information hon fått, samt egna tankar.
- Man kanske tänker mycket. Och gör man det så skapar man minnen, säger han.

16.30 Sven-Åke Christiansson talar om "selektiv förstärkning".
Han tar som exempel polisförhör där förhörsledarna i och för sig ställer neutrala frågor, men där omständigheterna ändå avslöjar för den förhörde att det hettar till.
- Vad är det som gör att förhöret är så långt? kanske man frågar sig. Sådant tänker man nog inte på som förhörsledare, säger Christiansson.

Sven-Åke Christiansson doktorerade 1984 med en avhandling om olika typer av minnesstörningar. Han har sedan dess medverkat i ca 150 vetenskapliga publikationer samt skrivit ett flertal faktaböcker.

16.35 Den oerhörda vidden av tragedin slår mig plötsligt.
Om det rättens sakkunnige säger stämmer så har Emma inte bara förlorat sina barn och sitt minne. Hon måste också ta in att allt hon återskapat i så fall är en produkt av yttre impulser, alternativt självgenerering.

16.37 Frieda Gummesson har suttit alldeles stel och uttryckslös i sin stol den senaste halvtimmen. Undrar om hon hade någon förhandsinformation om vad expertens vittnesmål skulle innehålla?

16.40 Profssorn har nyss hävdat att "observatörsperspektiv" - som när Emma såg sig själv ligga i hallen, aldrig är autentiska.

Frieda Gummesson ställer frågor till sakkunige.
- Ponera att Emma eller en annan person inte har utsatts för information, har det någon betydelse för säkerheten i hennes berättelse.

- Ja, kolossalt, svarar Christiansson.

Han menar att Emmas återhämtning av minnesfunktionerna, om den skulle vara autentisk, är så osannolik att han och hans kolleger inte hade kunnat publicera den som fallstudie.

Han säger att den berättelse Emma givit tingsrätten är så detaljerad att den inte skulle kunna upprepas i ett kliniskt försök med en frisk människa som fick uppleva en händelse och sedan återberätta den.

16.55 Frieda Gummesson undrar om det inte kan vara så att Christiansson felbdömde Emmas status. Professorn säger att han har funderat över det, men att testreultaten talar sitt tydliga språk.

Men han lämnar ändå en öppning:
- Det här var ett test vi gjorde den 16 april. En tanke vore att se hur det ser ut i dag? Inför en hovrättsförhandling, om det nu skulle bli så, skulle det vara adekvat.

17.02 Gummesson undrar om det kan ha betydelse för Emmas minnen att hon varit nedsövd.
- Jag tänker att det är svårare att konsolidera minnen om man är nedsövd, svarar professorn.