Arbogamorden - diskussioner kring rättegången mot Christine Schürrer

Jag har lite kunskaper om testningar och visst är det som du säger. Man gör ofta en bedömning av personens dagsform för att kunna avgöra hur tillförlitliga resultaten sedan kan sägas vara.

Om man tar E som exempel så har det ju i efterhand visats att hon absolut inte skulle ha testats i den situationen. Hon blev livrädd när hon helt plötsligt lämnades ensam med minnesexperten. Hon trodde att poliserna skulle följa med henne och var uppenbarligen i ett så pass förvirrat och traumatiserat tillstånd att hon inte ville lämnas ensam med minnesexperten. Som hon sedan säger avslöjade hon ingenting om detta till honom när han frågade om hennes dagsform. Hon ville vara till lags, vilket inte alls är ovanligt. Det är kanske inte så lätt att säga till en ditkallad expert att "nej, jag vill inte vara själv med dig" eller "jag mår inte så bra, kan vi ta detta en annan dag". Hon ville vara duktig och satte andras behov före sina egna. Såhär i efterhand blev det inte så bra, men det är lätt att vara efterklok.

Man kanske istället skulle kunnat ställa högre krav på minnesexpertens förmåga att känna in läget hos E. Det brukar vara vanligt vid testningar att man även antecknar lite kroppsspråk och allmänna iaktagelser kring den som testas. Detta görs just för att kunna få en mer rättvisande bild. Ibland måste man testa trots att förutsättningarna inte är de bästa, då blir dessa kompletterande iakktagelser viktiga.

Ett klart och tydligt utpekande av brottsoffret är knappast att räkna som "svag bevisning". CS är bunden både till platsen och dådet genom det utpekandet.

Sen väljer vissa att tro att E far med osanning när hon pekar ut CS. Denna tro synes grundad på vad ett vittne säger angående sin uppfattning om vad E kan eller inte kan minnas. Det första man ska ha klart för sig i denna fråga är att detta vittne är så kallad stödbevisning. Det andra man ska ha klart för sig är att värdet av detta vittnesmål kraftigt kan ifrågasättas eftersom E bevisligen har minnen som vittnet påstår att hon inte kan ha. Det tredje man ska ha klart för sig är att psykologi inte är en exakt vetenskap på samma sätt som matematik eller fysik. Det finns möjligheter att förutsäga exakt hur en sten ramlar ner från ett tak, men det finns ingen som helst möjlighet att förutsäga hur minnet fungerar.

Alla dessa tre synpunkter reser mycket stora frågetecken kring hur stor vikt domstolen bör tillmäta vittnesmålet.

Förhör med E samma dag, en stund efter testerna ger en annorlunda bild. E är där positivt inställd. Hon har fått uppfattningen att det hon har fått göra är minnesträning.
"Emma berättade att hon under dagen hade fått minnesträna. Det var intressant. Han skulle gå igenom resultatet
och höra av sig till henne. Det var intressant att få höra hur hjärnan fungerar och att det kan ta tid för den att
återställa sig." fup s 901

Testen hade också en intressant sidoeffekt - E återkommer flera gånger i kommande förhör till vilket intryck testen med baklängesljud gjorde på henne. E kände obehag kring detta, men det satte också igång hennes associationer. I början handlar det om trevande idéer om utländsk språk som hotande, och senare blir det mer precist:
"Det var en tanke som slog henne häromdagen, att det finns folk i det här som egentligen inte har något med
familjen att göra.
På fråga om Emma har någon aning om vad det var som gjorde att detta plötsligt kom fram svarade hon att det
hon tänkte på idag när hon satt med han var att hon fick lyssna på en ordlista skulle sägas först på vanligt sätt i
ena örat och sedan baklänges i andra örat. Emma blev livrädd när hon hörde det för hon förstod inte vad
personen sa. Hon tänkte att hon inte förstod, hon hörde baklänges och framlänges och kände igen rösten men
ändå inte och då slog det henne att, Emma har svårt med språk, kan det vara så att hon inte förstod språket på
den som kom. Kan det vara så att hon inte förstod vad personen ville som kom hem till henne. Hon vet inte, det
är jättemånga tankar som far." s 902

Det ser alltså ut som om minnestestet hade den helt oväntade sidoeffekten att den fick E att minnas CS.

Jag tänkte också att det nog bara är PIE. Han verkar ha engagerat sig i CS, tagit med böcker osv, vilket långt ifrån alla försvarare gör.

Det är ju helt otroligt att Arbogabor inte kan lämna NJ ifred utan tillkallar polis så fort han sätter sin fot i staden (som förra veckan när fyra polisbilar, polisvan, hundpatrull och Västeråsinsatsstyrkan kom och kollade honom).
Är NJ fortfarande misstänkt i dessas ögon, eller varför anmäls just han av alla i sporten? Insatsen låter något överdriven.

Angående minnestestet, så har jag starkt för mig att E inte hade ångest över själva testet, eller för den sakens skull mådde sämre än vanligt den dagen.

Hennes problem var situationen att hon var ensam med en för henne okänd människa. Detta berättade hon också för Pommer (?) när de sedan åt efter testet.
Vad jag har förstått, är det alltså detta hon ångrar nu i efterhand - att hon inte berättade för någon om sin totala ångest över att vara helt ensam med honom och att det är det hon menar, att hon borde sagt till, när hon insåg att ingen annan skulle vara med, utan istället försökte vara duktig och till lags, som hon uttrycker det.
Detta resulterade helt säkert till att hon under testet kände ett väldigt obehag. Detta är ju enda gången sedan morden på hennes barn hon varit ensam med en okänd. Inte ens polis var närvarande.
Hon kände sig antagligen helt utlämnad, och nu i efterhand ångrar hon att hon inte berättade om den ångesten.

Det kan ju inte heller vara så 'roligt' att vid lunchen bara få till svar att det där pratar vi inte om nu, det tar vi på förhöret.

Eh, det här har jag missat? Va?

Han skriver själv om händelsen på sin blogg.


Jag kan förstå bitterheten, efter Kafkasituationen i mars.

Jo, men han hade ju ganska lätt kunnat undvika situationen om han hade tänkt lite.

Jag har pratat med Johan Kretz på VLT. Han rapporterade från rättegången igår.
Enligt honom sa tyskan något så här ang skostorlek; att hon haft allt mellan 38-42 men vanligen 41-42.

Vidare sa han att han tyckte att flera media gjort felaktiga rapporteringar flera gånger men det troligen beror på reporterns inställning till tyskan.


Så då kan vi släppa detta med skostorlekar. Tyskan ljög inte, det är media som valt att rapportera endast en del av hennes svar.

Om minnesbilderna ja...
Det har ju uppenbarligen "försvunnit" en del viktig info från E, som poppat upp hos henne, och då hon blivit uppmanad att vänta med att berätta tills förhör - då det åter varit försvunnit ur hennes minne...

Det känns lite konstigt, och framförallt väldigt synd, att hon haft övervakning dygnet runt, men inte kunnat informera när minnena kommit upp.

Och vad har Johan Kretz för inställning till tyskan? Tänk om det är han som rapporterar felaktigheter (till dig)?