Huvudsaklig källa
www.nvbj.nu samt
http://www.jarnvag.net och länkar därifrån.
Det som står här är inte något märkvärdigt, alla uppgifter finns tillgängliga i enkla källor. Men jag satte samman det i en text för att få allt på samma plats.
Därför denna kortversion som behandlar tiden från ca 1960. Med undantaget snutten till Dalkarlsberg är alla banor normalspåriga, dvs kompatibla med Sjs stamnät.
1. Från Ervalla via Nora och Gyttorp går NBJ till Karlskoga .
NBJ = Nora Bergslags Järnväg
Banan var i privat ägo (Tirfing som var moderbolag inom rederikoncernen Broström). 1978 övertogs den av staten, efterlängtat av Broströms.
Sedan 86/89 är all trafik nedlagd. Stationen i Nora är en säckstation, dvs för att köra igenom måste man vända loket. Det hade varit möjlkigt att lägga ett spår söder om stationen om man velat ha snabb genomfart.
*Augusti 1986 tecknade NBVJ (Nora Bergslags Veteranjärnväg, en museiförening) och SJ ett nyttjanderättsavtal för bandelen Nora - Gyttorp. Sedan 1996 är bandelen ägd av vad jag uppfattar vara NBVJ..*Ett liknande nyttjanderättsavtal finns sedan 1994 även för bandelen Gyttorp – Bofors, där har staten behållit äganderätten..
2. Bergsäng – Pershyttan (bibana till NBJ)
Bergsäng ligger mellan Nora och Gyttorp.
1974 lades trafiken ned mellan Bergsäng och Pershyttan. Spåret revs upp 1975. Men banan återuppbyggdes och öppnades som museibana 3 juli 1888.
3. Smalspårsbana i Gyttorps samhälle
Bruket i Gyttorp (ammunitionsfabrik) hade en omfattande smalspårsbana som anslöt till NBJ vid en lastningspunkt väster om stationen. Bruket bestod av många byggnader som ala låg norr om järnvägen. Huruvida smalspårsbanan också löpte söderut, mot bergen söder om Gyttorp, är inte klart för mig.
4. Vikersvik - Dalkarlsberg
Det fanns en snutt om ca 4 km till Dalkarlsberg. 1953 lades all godstrafik ned och 1954 revs banan upp, Den hade spårvidden 802 mm, vilket krävde omlastningar från normalspåret. Denna bibana kan inte ha någon relevans för diskussionen om RB 60.
5. Bredsjö- Gyttorp, del av NBJ
Bredsjö ligger på BJ-linjen, Gyttorp på NBJ. 1967 lades gruvorna i Pershyttan och Striberg ned. I och med detta upphörde malmtransporterna på NBJ. Denna bana slingrade sig fram, centralt nästan som en ryggrad genom zonen. Den gick genom orter som Striberg, Järnboås, Hjuljärn, Grängen och Hästnäs. 1977 spolades banvallen bort 2 km söder Bredsjö. Banan lagades inte utan revs 1979-80.
6 BJ (Bergslagernas Järnvägar)
För det som är relevant här går denna bana via Kristinehamn – Grythyttan – Hällefors till Ställdalen, som ligger något norr om Kopparberg. Den del av BJ som går genom ”zonen” är elektrifierad till skillnad från alla andra mindre banor jag nämner. Ställdalen ligger på banan TGOJ med anslutning söderut. MEN, både TGOJ och BJ kommer in i Ställdalen söderifrån, för att få förbindelse måste man alltså byta riktning på loket. Det är ganska lätt att lägga ett s.k. triangelspår så att man kan köra rakt genem Ställdalen, eftersom detta inte är gjort tror jag med samma argument som för Nora att det inte fanns någon planering för snabba tågtransporter till genom Ställdalen.
7. TGOJ
detta är en v landets större banor. Elektrifierad. Det som är relevant här är att den passerar genom Frövi, Lindesberg, Storå och Kopparberg.
Liten diskussion:
Man märker att banan NBJ västerifrån mot Gyttorp har en särställning. Staten har äganderätten trots att man inte kör några tåg där. Däremot har veteranföreningen NVBJ fått överta banan österifrån fram till Gyttorp.
Från ca 1975 har man inte brytt sig mycket om järnvägarna.