Sveriges riksbunkrar och det som har koppling till dessa

Man kan jämföra med andra bergrum där man vet vad man fick för pengarna (komparativ studie). En HC på 1500 m2 kostade ca 20 MSEK+ i dagens penningvärde vilket motsvarar 13,000 SEK/m2 färdig yta. Det innebär att 8-10,000 m2 RB 60 är fullt rimlig innom de 30 MSEK som angivits. Tänkvärd är att den vanliga fristående betongkonstruktionen är billig att bygga och skulle idag kosta ca 8-10,000 SEK/m2. Om vi antar att det är frågan om en fristående byggnad på stålfjädrar om ca 10,000 m2 så kostar den 150 MSEK sedan har du resten över till schackting och installationer då kan jag tycka att det inte behöver bli så dyrt. Injektering använder sällan vid denna typ av byggen, ofta sprängde man ut, satte in ett "basic hus" på fjädrar och installerade slussar, Kraggar, toaletter etc. Den dyra kommunikationsutrustningen gick på en annan budget.

Byggnationen av RB 80 sägs ha ägt rum under 80-talet och då såg vi en kraftig ökning till civilförsvaret för byggande av skyddsrum. Från en budget till skyddsrum 78/79 på 60 MSEK ökade budgeten till att toppa på 683 MSEK 84/85. Inte under något år ser jag att budgeten för RB 80 skulle överskrida 13-14% av den totala skyddsrumsbudgeten för civilförsvaret. Jag kan tänka mig att denna totala budget på 3,5 Mdr+ var en kombination av arbetsmarknadsinsats och den ökade anspänningen.

NATO-övningen Able archer ägde rum hösten 1983 och anses vara den tidpunkt då världen stått närmast kärnvapenkrig efter Kubakrisen.

http://en.wikipedia.org/wiki/Able_Archer_83

Budgeten 83/84 för skyddsrum var också mycket högre än tidigare. Lägg därtill Stig Bergling och att ubåtskränkningarna satte fart under åttiotalet, troligtvis efter att polska garnityrets svaga reaktion på varvsstrejkerna föranledde Ryssarna att omvärdera Sveriges betydelse enligt en dominoteori: Sverige>Norge>Atlanten.

För att ifrågasätta mig själv ställer jag mig skeptisk till att tekniken med fristående byggnader existerade i början på femtiotalet när RB 60 projekterades. RB 80 är dock till 90% säkerhet byggd med denna teknik. m a o är det mycket möjligt att RB 60 byggdes i existerande bergrum.

Nog var flygets räckvidd mer än tillräcklig. Att det låg en bit in i landet beror på att man inte ville tvingas utrymma alltför tidigt om fiendens marktrupper avancerade för snabbt.

Betänk att planerna på att utrymma alla storstäder var högst aktuella under 60 talet men man insåg efterhand att det skulle vara mycket svårt att mitt under ett krig lämna storstaden dels med myndigheter dels men alla vanliga människor. Insikten om att det moderna kriget på sin höjd kunde vara en vecka, två, absolut inte mer än tre spreds efter hand. När planerna ändrades vet ingen, de bara dog ut.

Vad gäller kostnaderna har de funnits i olika myndigheters budgetar inte bara i en. Sedan är det självklart att dessa anläggningar var mycket avancerade för sin tid och dyra. De skulle stå pall för en kärnvapenattack om än inte med dagens precision.

Ombyggda gruvor skulle inte klara en kärnvapensmäll. Däremot gällde kanske då som nu att det inte var någon nackdel att det sprängdes och bröts i närområdet det hjälpt till att dölja anläggningsarbetena, alla tusentals ton sten som måste ut och tippas i terrängen.

Att de skulle rymma 4000 personer låter mycket. Kanske i treskift och att ingen skulle sova i anläggningen. Men här blir jag tveksam, det totala kriget tillåter inte frekvent in och utpassage ur en hemlig hårdbevakad anläggning.

Det måste ha rört sig om de viktigaste gubbarna i Rb60 civ. Resten var stationerade i skolor & liknade på småorter spridda över hela zonen.

Tack till dem som grävt i gammal statistik och prisindex. Detta tycker jag är tråden när den är som bäst, det finns olika kompetenser och man delar med sig av det man kan.

Kanske kan jag bidraga med en ide om hur finansieringen gick till, antingen det gäller 30 miljoner eller något annat. Jag vet ingenting, spekulerar bara, men det är ett faktum att det inte finns någon post i budgeten som heter "RB60".

Låt oss gissa att RB byggens av Byggnadsstyrelsen (KBS), och att KBS behövde kontanter att betala entreprenörer. Pengarna kunde inte tas direkt ur statsbudgeten. Därför lånade man pengarna. Vem hade medel nog att låna ut? Riksbanken eller Riksgäldskontoret är starka kandidater. Vi säger Riksgälden, RG. RG lånar i sin tur av Riksbanken som lånar i utlandet alternativt räknar av mot valutareserven alternativt låter trycka mer pengar. Hur man än gör så går det inte att spåra hur KBS fått några miljoner in på kontot.

Som alla låntagare ska KBS betala tillbaka till RG. Men det kan man göra under en följd av år. Det kan kallas för skyddsumsutbyggnad. Man kan också ålägga SJ, Luftfartsverket och andra statliga affärsdrivande verk att betala för "särskilda beredskapskostnader" till KBS. Om man vill kan riksdagene rentav ge SJ och LFV särskilda anslag till "beredskapshöjande åtgärder".

Det blir bara ett litet antal tjänstemän på RG och KBS som kan överblicka vad som sker. Och dom behöver inte ens vara informerade om vad betalningsströmmarna avser.

Med detta schema räcker det att finansministern och generaldirektörerna för KBS och RG är fullt informerade om vad som görs. Generaldirektören för SJ behöver bara veta att man får en extramiljon för beredskap och att de pengarna ska gå direkt till KBS. Osv.

Det gick kanske inte till så här. Men detta är ett möjligt sätt att bygga en civil bunker för 30 mkr utan att det alls syns i räkenskaperna.

Hello Roddaren,

det är riktigt intressanta siffror du fiskat fram. Får man fråga om källan till prislappen på HC-anläggningen?
(jag har verkligen ingen anledning att misstro dig - men vet vi tidpunkt och sammanhang, så kan ju prisuppgiften ju användas för att räkna på annat).

Det vore ju även intressant att göra lite jämförande studier när det gäller byggnadstekniker. På så sätt kunde vi få ett någorlunda hum om a) hur vår kära RB60 varit konstruerad, och b) en möjlig prislapp på RB60 - vilket skulle kunna kasta nytt ljus över Ulla Lindströms uppgifter.

När det gäller injektering, så hittade jag detta i en uppsats från Chalmers:

- - - - - - -

2.2.1 Cementbaserade injekteringsmedel
Cementbaserade injekteringsmedel började användas redan på 1800-talet och är idag det vanligast förekommande injekteringsmedlet vid arbeten i svensk berggrund. Fördelarna med cementbaserade injekteringsmedel är att de är kompatibla med den omgivande bergmassan (dvs. att de i hårdnat tillstånd har egenskaper som liknar bergmassan i övrigt), har god beständighet, är ett ekonomiskt hållbart alternativ samt är väl beprövat.

CHALMERS, Civil and Environmental Engineering, Master’s Thesis 2007:133
Länk till källan.

Tekniken var således väl beprövad vid bygget av RB60.

- - - - - - -

Sedan har vi TV4:s inslag från vårt kära Hästskoberg.

Vid 1:08 till 1:15 in i TV-inslaget ser det i mina ögon ut som om man både drivit in förstärkande armering i berget och sedan sprutat på betong (troligen för att slippa skrota berget så ofta).

Även i Nerikes Allehandas artikel från Hästskoberget (publicerad den 25 juni 2008) nämns att "Ett skyddslager av betong finns i väggar och tak, allt för att minimera risken för nedfallande stenar."

- - - - - - -

Att man sprutat berget med betong betyder förstås inte att det blivit injekterat, men oavsett tidsperiod, så gissar jag att man inte ville sabba omgivningarnas tillgång till grundvatten. Lösningen är ju i så fall att injektera för att täta - vilket samtidigt är ett sätt att förstärka bergrummet.

Hur byggde man? Någon som sitter på lite äldre handlingar från FortV, Fastighetsverket eller FOI?

Bra tänkt!

Om jag inte missminner mig så har jag hört att LFC Kobran kostade runt 30 Mkr att bygga 1965-1966. Enligt myntkabinettet.se skulle det i dagens penningvärde betyda en kostnad på strax under 275 miljoner. Det låter helt rimligt med tanke på storlek och utformning. Jag är dock tveksam till att även utrustningen rymdes i den summan.

30 miljoner räckte alltså till att spränga ut och bygga två riktigt stora hus inne i hålet. Det kan ge en viss fingervisning om vilka pengar som lades ut på att bygga RB60 och RB80.

Varför måste kostnader synas? ser vi till saudiarabien så lyckades man rätt väl med att dölja kostnaderna för de personer man behövde för anläggningar man var med och uppförde där.
Att betala ut pengar från andra myndigheter eller staliga verk/bolag hade väl inte varit någon konst för att dölja att man höll på med en uppehållsplats för riketsledning i händelse av krig.
Man torde ha varit medveten om att Wp granskade budgetar o annat för att leta efter avvikelser.

Kostnaden för RB60 är en av de få någorlunda konkreta uppgifterna som finns om anläggningen (föredragningen av utredaren i ärendet, statssekreterare af Geijerstam):
30 miljoner + 800.000 för att förstärka betongpelarna.

Du har givetvis helt rätt i att man haft alla möjligheter att dribbla bort kostnaderna i bokföringen (och även haft goda skäl att göra så).

Vitsen med att överhuvudtaget fästa någon vikt vid siffrorna i Ulla Lindströms memoarer, är att de inte kommit från en bokföring, som när det gäller just den skyddade ledningsplatsen torde ha varit smoke and mirrors all the way.
De har istället levererats i ett sammanhang där de beslutande behövt få den samlade kostnadsbilden klar för sig för att kunna fatta beslut.

Att det finns andra siffror från ungefär samma tid att jämföra med (kostnadsramen för Musköbasen finns beskriven på Wikipedia; Albertus.Pictors uppgifter om Kobran etc.) ger kanske ytterligare pusselbitar.

Och vi har ju inte alltför många halmstrån att gripa efter.

Ulla Lindström är en andrahandskälla, hon kommenterar Geijerstams redogörelse inför regeringen. Hon är dock den enda källan, mig veterligen.
Hon var vänstersosse och ej direkt försvarsvän. Hon arbetade med biståndsfrågor och var en av de som ville införa ett ulandsbistånd på 1% av BNP.
Andrahandskälla och hennes intresse bör göra att vi bör ta dessa i beräkning när vi bedömmer hennes uttalande om kostnader för bunkrar och försvar i allmänhet.

Så sant. Ulla Lindström var näppeligen någon bunkerkramare.

Ulla Lindström var "konsultativt statsråd 1954-1966 med ansvar för familje-, konsument-, bistånds- och flyktingfrågor."
Wikipedia säger vidare: "I en tid då ytterst få kvinnor gavs framträdande poster inom politiken, blev hon 1954 konsultativt statsråd "utan portfölj". När Sveriges regering 1966 inte uppfyllde sitt löfte om att öka biståndet till en procent av BNP, avgick hon i protest som biståndsminister.
Lindström var kontroversiell även inom sitt eget parti och gjorde sig känd bland annat därför att hon inte neg för Storbritanniens drottning Elizabeth II när hon anlände till Skeppsbron i Stockholm den 8 juni 1956."

Innan hennes tid i riksdagen var hon redaktör för tidningen Vår Bostad i nio år.

- - - - - - -

Säkert ganska fruktlöst att diskutera pansarspränggranats verkan i stridsfordons sida med henne. Men hon torde varit van att strukturera information (redaktörsjobbet ger en vink om detta). Som ApolloGreken tidigare sagt, stenograferade hon minnesanteckningar för eget bruk och renskrev sedan på maskin. Detta väckte irritation:

Thede Palm skrev följande i Svensk Tidskrifts Årsbok 1971: Litteratur Till regeringen Erlanders historia.:
”Här satt en av regeringens egna medlemmar och stenograferade ned repliker, som fällts i de mest förtroliga sammanhang, och sedan förde hon in dem i sin dagbok. När tiden kom att hon blivit avlägsnad från Kanslihuset, publicerade hon alltsammans. Hon avslöjade kamratemas svagheter och inte minst finansministramas misslyckanden, och detta i den bästa tilltro till sin egen lojalitet och sitt goda omdöme. Arbetsam och duglig och slitstark var hon tydligen, men att ha henne som kamrat i regeringen måste ibland ha känts något oroligt.”

Eller som du själv skrev tidigare, perry2: "Ulla Lindström skärpt minister, lite vänstersosse."

- - - - - - -

Jag tror att vi bör väga hennes fortifikatoriska okunskap och ointresse för (eller kanske t o m aversion mot) allt militärt, mot det faktum att tanten var noggrann. Hon bör rimligen ha kunnat hålla reda på om det var 30 eller 50 miljoner som berghålan kostat.

Tidigare i tråden har det nämnts att Tage Erlander tyckte att Ulla Lindström varit en slarva. Själv har jag inte hittat något som antyder detta. En notering i Erlanders dagbok från 1957 innehåller däremot ett skålpund besk personkritik: "Ulla Lindström har en nästan kuslig förmåga att säga fadäser och en enastående förmåga att pricka in dem vid tidpunkter då de gör största möjliga skada."

Men dåligt politiskt omdöme och usel känsla för timing är som bekant något helt annat än slarv. Efter att ha ägnat lite tid åt att försöka förstå vem personen Lindström var, är min personliga magkänsla att hon åtminstone antecknade rätt den 14 februari 1958.

Ett annat objekt av rang att stoppa in i kostnadsjämförelsen kan vara SAAB:s underjordiska fabrik.
Den byggdes 1943-1945.

21300 m2 golvyta
146000m2 volym
Kostnad 7065000kr, inklusive rulltrappa, vvs, administration mm


Detta är en äldre anläggning men jag tycker att den ger lite perspektiv på kostnader tillsammans med tex vad en HC kostar ca 20 år senare. Känns spontant som att det relativt var billigare att bygga i berg förr än nu.