Citat:
Ursprungligen postat av GenesisP
Vera var ju egentligen mycket ensam och sökte efter kärlek under seriens gång, hon var elak men mest för att hon hade blivit sviken i livet, av sin pappa, av Jespers far och George lager nobbade henne. Detta satte sina spår hos Vera, och visst hatade man henne och jag blev i alla fall lika glad varje gång hon fick sparken eller blev utmanövrerad, men samtidigt tyckte man synd om henne. Häxor i såpor brukar vara alltigenom onda men vissa har sina skäl och det är när man får veta dessa som man kan känns sympati för dem. Det finns inget värre än när manusförfattarna missar att berätta den elakes historia och bakgrund, utan gör dem elaka utan anledning.
Just den där punkten har jag allid tyckt har skötts oerhört bra i Rederiet.
De försöker alltid att göra karaktärerna så mänskliga som möjligt, och till och med praktskurken Björn Lindman hade en väldigt tragisk bakgrund.
Mannen som skapade Rederiet - Peter Falck - påpekade själv under en intervju att det var väldigt viktigt att ge onda karaktärer en mänsklig personlighet, eftersom de annars skulle bli alldeles för endimensionella, och det håller jag med om.
Om man kollar skurkarna i Rederiet så finns det alltid åtminstone någon scen där de visar en viss sympati, och ibland är de till och med kapabla att rädda livet på andra människor - till exempel scenen där den extremt otäcke maskinisten Yngwe räddar livet på Pirjo och stöttar henne när hon hotas av Pekka.