Flygrädd? Frågor om flygresan? Fråga här!

Känns bara som ni kör er statistik. Felet med statisktik är att den icke kan förutse nästa flight jag är på!

Allt är en riskkalkyl till statistik, vilket vi gör varje dag när vi överväger faror eller hinder. Med samma retorik som du kör på, så borde skulle jag inte gå utanför porten, för det kan ju finnas en pundare runt hörnet som knivhugger mig. Statistiken talar för att det är ytterst osannolikt, men fortfarande betydligt (rättare sagt enormt) större chans än att råka vara i en flygolycka.

Vad vill du annars ha? Att du får en Gudomlig uppenbarelse i din sömn som berättar för dig att du kommer att överleva även imorgon?

Nej, det har du alldeles rätt i! Lite resonemang om statistik/sannolikheter..
Statistik
Psykologi, förväntan på att vinna/förlora

Andra psykologiska/fysiologiska faktorer, som inte har ett dugg med matematik/statistik att göra...

Läs detta: "https://www.flashback.org/sp47996995". Ett mycket bra inlägg.

Om du känner att det inte bara är obehagligt att flyga, utan att det utgör ett hinder för dig att jobba (eller att besöka vänner/släktingar), så rekommenderar jag dig att vända dig till t.ex. SAS - de kan hjälpa dig. Nej, jag är inte anställd på SAS Du kan vända dig till ett annat seriöst flygbolag. De flesta har program & utbildningar för att hjälpa flygrädda att överkomma sin flygrädsla.

PS: jag har fortfarande "kontroll-problem" Jag vill inte gärna åka i passagerarsätet (i bil), inte ens med förare jag litar på. Jag jobbar på det..
DS.

Jag tycker att du är riktigt oförskämd mot TS. Flygrädsla är ganska naturlig (om man inte är pilot, "crew member" eller en van flygpassagerare). Vissa känner bara ett lätt obehag när det skakar lite vid lätt turbulens. Andra får total panik (ganska sällsynt). De flesta blir bara lite oroliga, och håller lite hårdare i armstöden.

Du har, med tanke på din arroganta inställning, antagligen en "final zolution"? Hur ska man hjälpa dem, i ditt tycke? Piska dem till tystnad, så att de inte oroar andra passagerare?

Statistik hjälper inte. Att kalla flygrädda för "gnälliga & tramsiga" hjälper inte heller. Om du har en egen och bra (bättre än de flesta seriösa flygbolags) och konstruktiv åtgärd, så förutsätter jag att du presenterar den här. Jag kommer inte direkt att hålla andan, och riskera att dö av syrebrist

PS; och kanske offtopic: en gång jag har varit riktigt varit RIKTIGT rädd var när föraren av Norrlandbussen gjorde en omkörning av en långtradare för en väldigt massa år sedan (jag var passagerare, 70-tal), men tidtabellen skulle hållas... Noll sikt, ymnigt snöfall, otroligt halkigt. Han (chauffören) gjorde en uppenbart dålig bedömning, och mötte en bil. Långtradar-chaffisen uppfattade situationen, och gick ut med ena sidans hjulpar ner i diket (han välte inte, men det var nära). Vi (i bussen) satt och skrek innan "Nej för FAN, kör inte om!!!".

Det var "flygskräck"....

Prova Inderal? Min syrra gillar inte att flyga, men har ett jobb där hon ibland tvingas flyga till Tyskland. Hon gillar det inte.. Men Inderal funkar för henne.

Om man har problem med balans-sinnet, så finns det andra läkemedel att ta till. De brukar kallas "sjösjukepiller. Inderal är receptbelagt, men Postafen tror jag att man köpa receptfritt "över disk"?'

Och, som vanligt - undvik alkohol, men drick vätska (vatten, juice etc) och ät om du erbjuds en smörgås eller ett varmt mål. Var utvilad. Försök att du får sitta bredvid en person du känner (kollega, vän, släkting).

Tala gärna om i förväg att du är flygrädd! Då vet kabinpersonalen hur det ligger till, och tar hänsyn till det. Så du behöver inte få panik, och skämmas för det. Du kommer att få hjälp.

Flygvärdinnor är bara inte "snygga" och serverar kaffe.. De har betydligt fler och mycket viktigare uppgifter, och en gedigen utbildning. Bland annat att ta hand om oroliga passagerare, och (i värsta fall) se till att rädda dem om det händer något tokigt.

Läs igenom broschyren som finns i fickan på ryggen av framsätet! Det tar bara en halv minut. Jag gissar (jag är man) att många avstår. Det kanske inte är "manligt"??? Är det manligt att dö helt i onödan, för att man inte vet var nödutgångarna befinner sig? Eller hur man använder andningsmaskerna?

/Theodor

PS: kanske OT: kvinnor klarar riktigt extrema situationer (död eller liv!) bättre än män. Jag är (som jag nämnde) man.
DS.

Nä, du kan försöka vara lugn. Svängar är inte farliga. Det händer mest vid landning och näst mest vid starter men risken är trots det minimal. Som pilot åker man med när andra flyger, jag sover alltid gott som passagerare.

När planet lyft har du passerat största risken. Stannar en motor en stund före man lättar avbryter man starten och bromsar planet på banan. När man väl lättat så kan planet fortsätta starten och stigningen på en motor.

Titta på denna, en fågel tar ut ena motorn precis efter lättning: http://www.youtube.com/watch?v=9KhZwsYtNDE (Hoppas verkligen du inte blir mer rädd av att se. Trots motorproblem så är det ingen fara)

Finns redan en tråd om detta som med fördel ska användas
Flyttar tråden till det forumet så får mdoeratorerna där infoga:
Flashback Forum > Resor > Övriga resediskussioner > Flyg - allmänt
(FB) Flygrädd? Frågor om flygresan? Fråga här!
Använd sökfunktionen innan ni startar en tråd
//moderator

Riktigt intressant att se vad folk är rädda för inom flygning. Själv klarar jag av det helt okej, jag har typ lärt mig leva med det men jag är ändå rädd. Mitt problem är takeoff, då blundar jag och tänker på mina barn och kramar armstödet som faaaan. När planet väl har nått cruising altitude så är allt helt lungt, bryr mig inte det minsta om turbulens eller något liknande.

Har faktist ingen aning varför jag just är rädd för takeoff biten.. Kanske har med att vara höjd-rädd också...

När scheele skrev inlägget hade den ursprungliga tråden (som väl hette något i stil med "flygrädlsa, onödig rädsla?") flyttats från olyckor och katastrofer till resor. Däremot lades den som separat tråd i flyg-forumet för att moderatorerna i resediskussioner skulle få integrera den i tråden om flygrädsla, vilket nu gjorts.

Ifall ni dessutom läser scheeles inlägg så står där "Flyttar tråden till det forumet så får mdoeratorerna där infoga:" så det torde vara ganska uppenbart om man faktiskt läser posten innan man postar.

Just så.

Så för att förtydliga så verkligen ALLA förstår. Tråden är flyttad till Resor och där sammanfogad med befintligtråd.

Inget mer OT-tjafs om detta nu tack.

/mod

Snacka om skitig attityd. Varfor ar du oht inne i en trad for flygradda ? Tror du att du kan bota dom genom 2 inlagg och nar det inte lyckas sa ar det "trams" ? Skams pa dig.

Jag ar sjalv flygradd och skrev ett inlagg i traden Fraga Piloterna ( (FB) Fråga till Piloter.). Hade da inte hittat denna trad.

Detta skrev jag dar:

"Bleh, hur har jag missat denna excellenta trad ? Hittade den via MH370-traden och piloterna som dar besvarar alla rookies (mig inkl.) fragor.

Jag ar flygradd, oerhort flygradd. Det har minskat lite under aren som gatt men det ar fortfarande valdigt obehagligt infor var flygning. Eftersom jag nu bor i UK och har familj/barn i Sverige sa blir det foljdaktligen manga flygningar per ar. I snitt 1-2/manad iaf.

For mig ar starten, men ffa landningen, det absolut varsta. Nar vi val ar uppe i luften och ingen turbolens finns sa ar det lugna gatan. Men sen kommer den dar forbannade landningen och jag forvandlas till ett darrande asplov. Efter varje landning som gatt bra till ar jag sa lattad sa jag skulle kunna gifta mig med varje pilot som sett till att jag inte dott

Numera behover jag inte ta nagon medicin, typ lugnande, det behovdes forr. Trots den irrationella radslan sa har jag valt att flyga sa mycket som mojligt (innan flytten utomlands) for att forsoka bota den. Det hela borjade (tror jag) under min allra forsta flygning till Teneriffa -81. Vi hade paborjat landningen och min pappa klacker da ur sig: Vet ni om att en varldens storsta krascher skedde har for ett par ar sen, Pan Am & KLM kolliderade och 500 dog.

Smart tankt och jag blev sa hysteriskt radd och storgrat. Mamma skallde ut pappa och hysterin var total och den stackars flygvardinnan gjorde sitt till for att fa mig lugn och gav pappa mordande blickar. Sa detta kan vara en tanke till foraldrar. Ge fan i att upplys barn om detta

Jag har (oftast) hog tilltro till piloterna, eftersom jag ar overtygad om att dom sjalva vill komma fram oskadda, darv sa blir jag ratt skramd nar man hor om de fall dar piloten begatt sjalvmord (egypt Air te.x) Jag litar daremot inte pa mekaniker, flygledare osv. Inblandade i planet men inte ombord mao.

Kommer def. anvanda denna trad framledes for att fa svar pa fragor."

Nu vet jag inte, men jag tror att en hel del av denna rädsla ligger i att man inte själv har kontroll över händelseutvecklingen och kunskap om vad som händer. Med kontroll minskar man spelrummet för det oförutsedda att inträffa.