Lång tid med alkohol - Fortsättning på misären

Haha. Nej, det gör jag inte. Tror du, på självaste allvar, att jag GJORDE det?

Detta inlägget kändes väldigt seriöst.

När jag läste ditt inlägg så kände jag igen mig på många sätt! Jag håller verkligen med dig när det gäller citatet. Själv försöker jag att identifiera mig i ett liv som nykter alkoholist. Tyvärr håller det inte för mig att försöka supa kontrollerat för när jag väl dricker så drar jag i mig som en tvättsvamp och det finns inga gränser. När jag väl sätter igång blir det fler-dagarssupande och jag låser in mig och vill inte tala med någon, så ditt inlägg lät väldigt bekant när det gäller det också.

Jag kan bara instämma med att det är bäst att ta det lugnt! Det är ju så lagom roligt när man försöker nyktra till efter hårdare supande, och får världens abstinensproblem! En gång hörde jag röster som talade genom väggarna och svarade mig när jag talade, och jag kunde känna gestalter som kom genom ytterdörren och in i sovrummet. Det värsta var nog att känna fotstegen av folk som sprang runt mig på madrassen när jag försökte sova trots svettningar och speedat hjärta.

P.g.a. igenkännings-faktorn får du en klar 5/5 av mig!

Peace!

Minns din förra rapport, denna fortsättning håller lika bra kvalité tycker jag!
5/5

Bra som fan att det kom en fortsättning till slut. Mycket intressant och läskig läsning !

det är alltså så, att den sanna alkoholeuforin infinner sig inte förrän man är en bra bit nere i spiralen?

ter sig ganska logiskt ändå

Åh. Jag har längtat efter del två här..
Verkligt gripande rapport, jag är glad att du tog dig i kragen - och imponerad över din viljestyrka!

Alkohol är ta mig fan farligare än datura + muskot tillsammans. Du beskrev mkt bra hur hjärntvättad man kan bli mitt i sitt missbruk, att hjärnan vägrade göra kopplingen att misären beror på alkoholen och inget annat.

Mycket rolig läsning såhär på söndagseftermiddagen.
5/5.

Grymt bra rapport! 5/5
trodde aldrig alkohol kunde bli så där allvarligt

Intressant läsning, jag känner igen mig mycket i din ångest och paranoia (stavas?) efter ett par dagars supande eller bara efter en tung kväll med för mycket alkohol.

Hur mycket och ofta super du i dags läge och har du berättät för några mer vänner om dessa dagar då du drack som mest? Och ifall du har gjort det, vad var deras reaktioner?

/ B

Usch och fy, jävlar vad illa det där lät
Jag tyckte jag var sliten efter tio dagars supande på Roskilde förra året, men det här tog priset.

Jag blir genuint glad att det löste sig på ett vettigt sätt, starkt jobbat!
Inte många som skulle pallat att lägga ner spriten så fort och hållt sig ren i en månad!