Vilka här ångrar att dem tar droger?

Ångrar alla droger förutom cannabis och alkohol. Tyvärr..

det är om jag kunde få välja att aldrig testa självklart val för mig, det är endAST BEROENDET SOM får det att fortsätta, hade jag aldrig testat så vet jag ju inte om sugwet och därmed ingen problematik

ångrar inte att jag börjat bruka droger än så länge. har dock bara pysslat med det här i 2,5 år men har än så länge lyckats hålla mig till sporadiskt bruk men är livrädd för att trilla dit och torska och bli beroende.

Nej, jag ångrar mig inte. Vissa perioder kanske, men det har gjort mig till människan jag är idag.

Varit en livsnjutare i 8år.

Svårt att säga, vet inte var jag hade varit idag utan drogerna. Men däremot ångrar jag saker jag gjorde under tiden jag gick på droger, alla oskyldiga som fått lida, familj och vänner, och den smärtan får jag bära med mig genom resten av livet.

Ångrar överdoser, krampanfall, njurskador, leverskador, förvärvade hjärnskador, nervskador, bristsjukdomar, alla förstörda saker, sabbade relationer, att man huggit varenda polare i ryggen och står ensam kvar, domar, böter, skadestånd, förstört förtroende hos varje släkting och familjemedlem, gjort pinsamheter nog för en evighetstv-serie. Men drogerna, nej de ångrar jag inte.

Jag ångrar att jag har tagit droger i så stor utsträckning.
De har visserligen givit mig mycket positiva upplevelser och förändringar, men det negativa väger över alldeles för mycket.
Jag har vart nära döden och kan vara glad att jag lever och ändå har ett så bra liv som jag har idag, och bättre blir det.

Jobbigt nog har jag skämt ut mig för hälften av alla jag kommer i kontakt med på arbetsplatsen. Men jag orkar inte bry mig längre, för jag är väl redan känd som "den där efterblivna".
Jag får väl ta och bli normal, om jag klarar av det, med mitt pajjade psyke, och mina nervskador som får mig att gå som en halt sladdrig kråka

Har prövat det mesta men längre perioder av centralstimulantia pajjade psyket, tog bort mina normala spärrar och tog ifrån mig min själ. Det är först när man är nykter som man inser hur man har betett sig.
Men jobbigast är nog den skam som ständigt sköljer över mig. För jag vet att jag har vart en skit, men jag vet inte exakt allt jag har gjort. Och jag inbillar/förvränger ständigt saker och minnen.
Utan de som brytt sig, trots att jag vart en skit tillbaks, vet jag inte vart jag hade vart idag.


Tack för mig, och Don't do drugs...

När jag jobbade sa mina arbetskamrater hela tiden "KvasiOrko din efterblivna jävel" eller "Åååh vad efterbliven du är KvasiOrko". Jag såg ofta i ögonvrån hur de härmade min struttiga och svajiga gång och när jag satt och försökte rulla cigg skrattade de och kallade mig "Mr shaky". Vad är det med folk som arbetar egentligen, måste de vara så elaka bara för man förvärvat lite drogskador?

Ta ett gott råd och säg upp dig, när du slipper skammen av att jämföra dig med dom vanliga kommer du må mycket bättre. Jag mår betydligt bättre efter jag fick sparken.

Känner med dej, men i deras huvuden bryter du mot dom sociala normer pga droganvändande (vet ej om dom visste) Men ärligt vem tror du är värd met i folkets ögon en vanlig snubbe med högskoleutbildning hela köret eller någon som du säger har förvärvat lite drogskador?

Jag möter dagligen folk där mina drogvanor drabbar tills exempel att man utesluts ur vissa diskussioner eller att man ibland blir utfrågad som en jävla fakta bok och det är ej alltid roligt om det ör folk runt omkringoch man antas har expertis om droger, man vet ej om man ska sgratta eller gråta..menmen man utstrålar väl singnaler antar jag.
Mvh

Ångrar inte ett skit. Jag har inga problem med drogerna, men jag missbrukar inte dem heller. Jag tar bara när jag känner för det.

Ångrar verkligen inte att jag tar droger. Har bra kontroll på det. Kör de "tyngre" drogerna på helgerna (oxy/trama/weed) och någon enstaka xanax per vecka på vardagarna.

Inget jag har tänkt hålla på med hela livet heller, iaf inte opiater och benzo. Weedet kan man väl fortsätta köra ett bra tag till