Måste livet ha mening?

Ja men om människan inte hade funnits så hade ju ingen mänsklighet behövt räddas.

Livet har en mening, och det är 42

Här kommer min galna teori som jag inte direkt helt tror på men allt är ju lika trovärdigt egentligen, allt kan ju bara var en dröm.

Jag tror livet har en mening som vi är för dumma att förstå, vi kan bara betrakta och tolka världen med våra sinnen och våra artefakter, men förstår ändå inte helheten. Ungefär lite som the matrix. Vissa har dock förmågan att förså när de blivit tillräckligt medvetna.

Denna mening handlar inte om att få ett välbetalt jobb eller köpa så mycket prylar som möjligt. Utan att förstå livet, allting har en orsak och en konsekvens, och vi kan påverka dessa konsekvenser för våran egen och alltings skull i all evighet. Allting är en slags energi som är en del av helheten och kommer kanske alltid finnas.

Du är inte separat från universum, du är en del av universum och kan aldrig sluta existera, energi kan inte upphöra. Däremot kan din kropp upphöra men inte din energi som antingen kan bli starkare eller svagare, under detta "liv". Eller mindre eller mer medveten..

Om man tittar på nästan all religion och spiritualitet så har de en sak gemensamt: moral. Sedan har allting blivit feltolkat genom åren. Gud skulle kunna innebära helheten, alltså vi är en del av naturen (altet, gud). Varför har alla tänkare kommit fram till att godhet är att föredra? När vi skulle kunna var helt, egoistiska och hänsynslösa? Det känns som det är ett naturligt stadium. Ond=sjuk, god=frisk. Bad karma, mindre att säga till om när du byter kropp eller blir något ännu bättre, för din energi är inte stark nog, eller tillräckligt medveten. Mindre medveten path to "hell", mer medveten path to "heaven".

Eller nått

Det korta svaret är "Ja".
Livet måste ha mening.

Det beror på att "liv" inbegriper mening per definition.
I alla fall på det sätt du använder det här...
Sentient liv, medvetande liv.
Utan mening är det inte liv.

Men det handlar inte om att rättfärdiga existens.
Mening handlar inte om att säga att någon som gjort
något "vettigt" med sitt liv har mer eller mindre mening med sitt liv.
Det är tvärtom!
ALLAS LIV ÄR MENINGSFULLA!

Mening och mening... De flest människor skapar sig en typ av mening, även om det inte alltid är en klart definierad, "högre" mening. Alla handlingar vi väljer att utföra (om vi antar att den fria viljan finns, vilket inte heller kan tas för givet....) motiveras av ett syfte. På samma sätt har vi ofta ett mål vi vill nå på längre sikt. Detta är det närmaste vi kan komma någon "mening" med livet genom rationella resonemang.

Alltså, mening?

Först måste man reda ut vad "meningen" med livet innebär, meningen för vem/vad då? Meningen med livet i största allmänhet eller för en själv personligen, har vi olika meningar?

Personligen tycker jag svaret är enkelt, du får en "mening" med livet om du gör dig själv meningsfull för andra personer, desto mer du påverkar, om du påverkar allting omkring dig negativt eller positivt spelar ingen roll för nu pratar vi bara om hur man får en mening.

Fast personligen strävar jag inte efter det, men det anser jag svaret är till er som ville ha reda på det. Jag själv tror på att man ska inse att ens liv inte är och inte kommer bli som vårat samhälle målar upp att ett liv ska vara. Du ska vara snygg, rik, och såklart göra nånting som påverkar världen (ge ditt liv en mening). Dessa personer som strävar efter detta blir aldrig nöjda.

“People haven’t found meaning in their lives, so they’re running all the time looking for it. They think the next car, the next house, the next job. Then they find those things are empty too, and they keep running”

Dom blir fast i en ond cirkel och kommer aldrig sluta förrän det är för sent.

"When you learn how to live you learn how to die"

Båda citaten från tuesdays with morrie, mycket bra bok som tar upp detta. Dock lite små klicheer i den men jag har iaf ändrats av den till det bättre.

Du har rätt och fel, alla människors liv är meningsfulla för varandra. Jag menar, mitt liv har ju extrem stor mening för min familj tillexempel. Men troligheten att det finns nån slags högre mening med livet är låg. Personligen tror jag inte på det iaf.

Varför bara för din familj? Om du är otrevlig mot någon på bussen kan det påverka denna personen i en handling som i sin tur påverkar någon annan och det fortsätter.. Nu påverkar inte din handling alla personer i all evighet för vissa som är starka kan ignorera den.

EDIT: Lite på halv skämt kom jag på att "min" teori också skulle kunna förklara fenomenet "spöken". Dessa har blivit så omedvetna att de inte klarar av att hitta en ny kropp.

[quote=408]Varför bara för din familj? Om du är otrevlig mot någon på bussen kan det påverka denna personen i en handling som i sin tur påverkar någon annan och det fortsätter.. Nu påverkar inte din handling alla personer i all evighet för vissa som är starka kan ignorera den.[quote=408]

Ja, alltså tyckte det var lite underförstått din teori så jag orkade inte nämna den. Men ja du har rätt, självklart är jag inte av mening endast för min familj.

Sedan så spelar det självklart hur mcyket mening ditt liv får i andras liv, det finns ingen skala direkt. Men jag ser dom som att;

“Death ends life, not a relationship” - då har ditt liv fått en mening.

Någon större mening tror jag inte behövs, därför att det inte finns någon större mening med att finnas till...Däremot tror jag att man måste fylla sitt liv med något som roar en, och som underlättar tiden vi har här..Det bästa är väl att komma till insikt med att det inte är så allvarligt det här med livet, utan att ta smällarna vartefter de kommer, och därefter bara resa på sig, borsta av sig dammet, gå vidare, och fortsätta med det som roar, eller synes vara meningen med ens liv...

Liv, som vi känner till det är självbevarande system.

Genom slump har den enklaste formen av liv kommit till och genom evolution har tänkande varalelser blivit till.

Med slump menas att på ett osökt sätt har de enklaste byggstenarna i dagens celler kommit till. På detta vis har den enklaste livsformen kommit fram ur något icke-levande. Visualisera de triljoner processer som pågått parallellt under de miljarder år jorden funnits.

Med evolution menas att organismerna stegvis förädlats genom att mutationer gynnat de bäst anpassade som haft större chans att förmedlas sina gener till nästa generation osv.

Detta är enkel Darwinism helt enkelt.

Såsom någon annan påpekade innan går livet ut på att överleva och fortplanta sig ur ett funktionellt perspektiv. Utan dessa "instinkter" kan det inte finnas liv.

Det intressanta i detta scenario är organismer (vi) blivit så pass duktiga på att analysera och förstå omvärlden att de börjat analysera sig själva samt ifrågasätta varför saker är som de är.

För mig handlar "mening" mycket om att förstå sig själv och sin natur. Det vill säga, man accepterar ovan nämnda premisser och inser att man är en maskin som är "hårdkodad" att överleva och fortplanta och att denna maskin har ett belöningssystem i hjärnan (endorfiner etc) för att ge incitament åt detta beteende.

När man insett detta kan man sätta sina personliga preferenser i livet (såsom barn, karriär, etc) i ett perspektiv och skapa sig ett eller flera intressanta uppdrag i livet som står utanför grund-instinkterna och som utnyttjar det egna belöningssystemet maximalt.

Ville bara skriva av mig lite

mening och mening.. svårt att använda det ordet då det tolkas på så extremt olika sätt rent grundligt och ännu fler i ett sammahang..

jag skulle vilja säga att det är självklart att livet, för oss levande individer, kräver en mening. och så länge man lever vill jag påstå att livet är meningsfullt.

att vi på något sätt ser en enkel, simpel, mening med livet som tråkig och tillochmed meningslös skyller jag helt på den drömvärld vi placeras i som barn, men som vi förr eller senare konfronteras med i tex dessa frågor.
Det är jobbigt att gå från att tro på en andlig jättegullig bild av livet och dess mening, mot en mer simpel och grå bild av det.. det ända som får något verka grått och trist är när man sätter det i relation till något man definierar mer "'(färg)glatt". utan denna drömbild av hur kul och bra saker Kunde ha varit, skulle det inte ta emot alls att tänka; "nej våran existens fyller ingen högre mening"
tänk på det när ni filosofierar över livets mening, försök hålla tankarna isolerade från påverkan från omgivningens, uppväxten, tro.