Udda Hemnet-Booli-objekt.

Ett sånt hus byggdes nyligen en liten bit bort härifrån. Det har två lägenheter i källarplan (med minimala fönster, förstår inte hur det gick igenom...), två i markplan och två på andra våningen som måste vara etagelägenheter eftersom det finns takkupor i vindsplanet. Det är alltså tre våningar men man behöver som mest gå en våning upp från markplan.

Sedan finns det ju gott om fyravåningshus utan hiss byggda på 50-talet och tidigare, så jag antar att gränsen om fyra våningar kom under miljonprogrammet. Vet du när kraven kom över huvud taget? Här i Lund finns inga hus byggda innan 1900 på mer än fem våningar, men dessa saknar förstås fortfarande hiss i de flesta fall (jag vet, jag har delat ut tidningar i dem, speciellt husen på vänster sida här...). Jag antar att det inte finns några regler om att bygga in hiss i efterhand? Kan tänka mig att det finns högre hus utan hiss i Stockholms sena 1800-talsområden exempelvis.

Ang. renoveringar och hiss... Mitt hus stambyttes 2003 men då byggdes ingen hiss in (tre våningar med vindsvåning på fjärde våningen i vissa trapphus). Mitt grannområde totalrenoverades 1987 då små ettor på runt 16-17 kvadrat lades till de större lägenheterna och hiss byggdes in där de gamla entréerna till ettorna låg. Ett annat område totalrenoverades så sent som förra året. Det är ett 50-talsområde med 3-4 våningar där hiss inte heller byggdes in. Så jag antar att det inte finns regler på det, utan kanske något som främst bostadsrättsföreningar (för det höjer ju antagligen värdet på lägenheterna högst upp rejält) passar på att göra.

Jag är faktiskt inte helt säker på när dom olika reglerna kom i bruk. Boverket säger såhär idag:

Nya byggnader:
Bostäder ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. För flerbostadshus innebär det bland annat att hiss krävs om byggnaden är i flera våningar. Kravet gäller dock inte om det är färre än tre våningar. Om det finns bostäder som inte nås i markplanet, ska det vara möjligt att utan svårighet installera hiss. Vind där det finns bostad eller huvuddelen av en bostad räknas i det här sammanhanget som våning. (3 kap 4 och 18 §§ Plan och byggförordningen PBF (2011:338)).

Jag försökte kolla upp hur dom tidigare reglerna var, men jag har svårt att hitta på nätet. Jag tror man får gå till ett tekniskt bibliotek och kolla upp dom tidigare årgångarna av plan- och bygglagen. Jag hittade en uppgift om att det där med att trevåningshus slapp hiss var en regel som infördes 1979. Men det där med treor och åttor är äldre än så, åtminstone från mitten av 60-talet. Det kan ju också ha varit en branchpraxis innan det blev lagstagdat. Eller snarare så att lagen skrevs för att passa industrins behov. Men det går säkert att få fram uppgifter på det.

Däremot vet jag att dom där fyravåningshusen utan hiss var vanliga åtminstone fram till 50-talet, men att det inte finns några som är byggda senare än så. Och att trevånings lamellhus blev vanliga i mitten på 60-talet och framåt. Så, det är ju ganska troligt att branchen bytte standard för att reglerna ändrades.

Den här nya regeln om tillgänglighet gäller också vid ombyggnader av äldre hus, exvis när man bygger vindslägenheter. Den nya lägenheten räknas som nybyggnation, alltså gäller reglerna där. I skåne har man tolkat dom här reglerna oerhört hårt, och därmed varit väldigt restriktiva med att ge tillstånd till vindskonverteringar. Hela Davids Hall i Malmö är ju fyravåningshus, dom flesta utan hiss. Med vindslägenheter skulle det bli fem trappor utan hiss. I Stockholm är man mer generös med att ge dispens. Det finns under ett hundratal vindslägenheter i Malmö, mot tusentals i Stockholm. Dock har man börjat bli mera villig att ge tillstånd dom senaste åren.

http://www.sydsvenskan.se/malmo/vindsvaningar-byggs-mot-lagen/

http://www.skanskan.se/article/20121126/MALMO/711259933/-/forst-med-vindsvaningar

Jag var väldigt nyfiken på att veta vad alla möbler och krimskrams har för värde tillsammans. Var många grejer som såg gamla och dyra ut.


Tack för ännu en liten historielektion

Det här förklarar lägenhetshuset jag går i. Där är hissen som du sade inbyggt mitt i själva trapphuset. Det gör att trapporna bara är ca en halv meter breda.. Det är ett helvete.

Jag bor bara på andra våningen och gå upp till mig tar bara några sekunder så det känns lagom dumt att stå och vänta på hissen i en evighet (pensionärerna som bor högst upp har aldrig vett att köra ner den) för att kunna ta den upp om man handlat eller något då det i princip är omöjligt att bära saker i trappen. Det saknas dessutom räcke vilket är lite läskigt.

Att flytta in var inte så kul. Vi höll bokstavligt talat på i timmar för att få upp soffan. När det tillslut lyckades var det både slitage på hörnen på soffan och även lite revor i väggen i trapphuset.. Den soffan kommer nog aldrig ut igen om man inte sågar isär den.

Kan tänka mig att det måste vara ett helvete för ambulanspersonal och så också, även om det nog går att bära en bår där så måste man ju vrida och vinkla den osv, kanske inte så bra för den sjuke

Tjugofem miljoner för den här känns ju lite att ta i:

http://www.hemnet.se/bostad/fritidshus-6rum-invid-falsterbohus-vellinge-kommun-klingenbergs-vag-3-5818074

Ingår byggrätt om 358 kvm, eller ungefär dubbla nuvarande ytan. Säljarna spekulerar alltså i att nån ska köpa upp tomten för 25 mille, riva huset, och bygga nytt. Och det känns ju lite väl mycket för en rivningstomt...

jag tror måtten utgår ifrån att ambulanspersonal ska få plats med en bår i hissen. I dom nya bårarna ligger man ju inte raklång utan halvsittande. Jag har sett nånstans att det ska få plats. Hissarna brukar inte vara så breda, men ganska långa.

En annan sak jag stör mig på är att den typen av hissar bruka vara väldigt långsamma. Nu är jag inte så insatt i hissteknik, men jag har för mig att det är en billigare, enklare, och energisnålare typ av hiss än vanliga hissar.

Jösses. Någon som är ovän med bonden?

Läckande skorsten och fukt inomhus. Jag står över denna gång.

Får man verkligen avverka så nära inpå en tomt?

Nån som vill ha ett kedjehus av en riktig stjärnarkitekt?

http://www.hemnet.se/bostad/radhus-4rum-bjuv-prastkragen-bjuvs-kommun-prastkragen-33-5813831

Jörn Utzon ritade husen och området i mitten/slutet av 50-talet. Innan han satte igång med operahuset i Sydney gjorde han en hel del intressanta saker i både Sverige och Danmark. Nu är ju själva huset sönderrenoverat i vanlig ordning, men det är väl framförallt planlösningen som är intressant. Och hur husen är placerade i området. Också en form av atriumhus. Eller snarare där husen är placerade runt en privat liten innergård. Tanken var att man skulle kunna bygga ut huse i varjefall på tre sidor, som det passade.

Nu står det ju ingenting om Utzon i annonsen, men jag känner igen hans verk. Här är en tidningsartikel om ett annat hus i samma område. Med tanke på arkitekten är det ju nåt som mäklaren borde trycka lite mer på i annonsen, tycker man...

http://hd.se/bostad/2012/05/05/prastkragen-en-parla-i-bjuv/

Underbart hus. Skulle kunna ta med tandborsten och flytta in direkt.

Atriumhus är intressanta! Jag bor nära ett område med atriumhus, och när man går förbi verkar husen ganska trista, men genom lägenhetsannonser har jag insett att de är väldigt fina. Just det här att huset "öppnar sig" inåt tycker jag är väldigt läckert.

Heltäckningsmattan är i viss grad på väg tillbaka. Kanske inte på stora ytor men jag har själv lagt in en mörkgrå heltäckningsmatta i sovrummet för att få en "hotellkänsla" (plus att det är jäkligt varmt och gott om fossingarna på morgonen).

Stället ligger i Bjuv.. Skulle det så finnas ett slott som jag fick gratis hade jag skitit i det.

Lappowerhuset ute igen. Prissänkt för tredje gången. Marknaden för inomhusoaser verkar vara på nedgång....

http://www.hemnet.se/bostad/villa-6rum-nacka-hasseludden-nacka-kommun-skepparholmsvagen-5-5817802