Totalt hade 43.000 balter flytt till Sverige under kriget. Formellt var den så kallade Baltutlämningen, som egentligen var en utlämning av flyende tyska soldater helt korrekt. I kapitulationsvillkoren fanns tydliga anvisningar om att soldater i Tysklands väpnade styrkor skulle kapitulera där de befann sig.
Det åberopade också sovjetiska myndigheter som skäl för utlämning. Av humanitära skäl kunde Sverige naturligtvis ha avstått. Men Sveriges strategi var att hålla sig utanför kriget till varje pris. Det bör påpekas att regeringens beslut låg helt i linje med vad andra världskrigets segrarmakter kommit överens om: att tysk militär på flykt skulle återsändas till den front de lämnat.
Sammanlagt utlämnades 2 518 personer till Sovjetunionen, därav 146 balter. 310 tyskar och 54 polacker återvände till sina hemländer. 104 personer blev kvar i Sverige. De 146 balterna sattes i fångläger efter ankomst till Sovjetunionen, såsom generellt gjordes för soldater i tysk tjänst.
Tre stycken blev avrättade för brott de begått som soldater. 23 blev dömda till långa fängelsestraff. Övriga släpptes inom några månader. Det bör påpekas att regeringens beslut låg helt i linje med vad andra världskrigets segrarmakter kommit överens om: att tysk militär på flykt skulle återsändas till den front de lämnat.
