Citat:
Ursprungligen postat av Astracan
Det är så förbannat svensk att ha en sådan dubbelmoral!
Vi sitter och känner ett enormt medlidande med familjen runt Engla och hennes mamma allra mest.
Alla föräldrar kan tänka sig in i hennes situation!
Att låta sin flicka cykla själv första gången och ha tät telefonkontakt.
Att missa ett samtal och sedan inte få tag i henne.
Nästa gång man får "kontakt" med sitt älskade barn är när hon har hittats dumpad och sargad vid en torvmosse!
Det tänds ljus för Engla och ingen vill någonsin uppleva den mardröm som mamman går igenom!
Men skänka pengar till henne gör oss illamående!
Nej, hellre att hon i sitt kaos får lägga ner kursgården och hemmet där Engla växte upp!
Mig veterligen så är hon totalt oförmögen att jobba just nu och är nollad i sjukförsäkringssystemet.
Kan vi inte då visa vår medkänsla genom att hjälpa henne -och därmed minnet av Engla- genom att bidra så att en mamma i fullkomligt kaos och sorg inte behöver lämna hem och gård istället!
Jäkla hyckleri att först beklaga sorgen - att spy ut sin galla över svinet A.E som såg till att hela deras liv blev föstört- för att i nästa andetag sätta sig med armarna i kors och säga att jag beklagar din mardröm men hjälpa dig det vill jag inte för det gör mig illamående!!
Vad hade NI velat om NI satt i sitationen?
Jag blir illamående av era tankegångar istället!
Vi sitter och känner ett enormt medlidande med familjen runt Engla och hennes mamma allra mest.
Alla föräldrar kan tänka sig in i hennes situation!
Att låta sin flicka cykla själv första gången och ha tät telefonkontakt.
Att missa ett samtal och sedan inte få tag i henne.
Nästa gång man får "kontakt" med sitt älskade barn är när hon har hittats dumpad och sargad vid en torvmosse!
Det tänds ljus för Engla och ingen vill någonsin uppleva den mardröm som mamman går igenom!
Men skänka pengar till henne gör oss illamående!
Nej, hellre att hon i sitt kaos får lägga ner kursgården och hemmet där Engla växte upp!
Mig veterligen så är hon totalt oförmögen att jobba just nu och är nollad i sjukförsäkringssystemet.
Kan vi inte då visa vår medkänsla genom att hjälpa henne -och därmed minnet av Engla- genom att bidra så att en mamma i fullkomligt kaos och sorg inte behöver lämna hem och gård istället!
Jäkla hyckleri att först beklaga sorgen - att spy ut sin galla över svinet A.E som såg till att hela deras liv blev föstört- för att i nästa andetag sätta sig med armarna i kors och säga att jag beklagar din mardröm men hjälpa dig det vill jag inte för det gör mig illamående!!
Vad hade NI velat om NI satt i sitationen?
Jag blir illamående av era tankegångar istället!
Det är inte dubbelmoral för fem öre. Jag tycker fortfarande att det som hänt är fruktansvärt, jag vet också vilket vilket helvete familjen måste gå igenom nu. Men det känns jävligt osmakligt att i denna situation börja "tigga" pengar som ska gå till familjen.
Varför hänger kursgårdens framtid på ev bidrag just nu ? Varför får inte mamman sjukpenning om hon är sjukskriven?
Jag lider med familjen, jag tycker det som hänt är fruktansvärt, jag hoppas de får den hjälp de behöver av släkt och vänner och myndigheter, MEN jag tycker likt förbannat att det med fonden känns osmakligt. Det hade varit annat om det gått till att hjälpa barn i kris eller vad som helst, men det är min åsikt.
