Fuckat upp på jobbet?

Har ni någon gång fuckat upp på jobbet så ni känner er deprimerade hemma?

Har fuckat upp två gånger nu, kan iof tilläga att första gången inte var mitt fel alls utan jag var bara i "gruppen", andra gången var det totalt mitt fel.
Är iof relativt ny och kan inte alla rutiner.

Men fan va illamående man känner sig när man får mailet...... där det står om misstagen man har gjort


Har ni varit med om sånt`?

Jag jobbade som barnpassare på ett varuhus för ett par år sedan. Jag hade väl 8 barn därinne. En mamma kom och hämtade två stycken. De två killarna stack ut genom grinden , tillsammans med en liten tjej. "Hmm" tänkte jag, "det var väl lillasyster som kom med mamman".
Ja, fem minuter senare kommer en gråtande flicka med en rosenrasande mamma till receptionen (som man ser från barnpassningsområdet). De utbyter några ord och sen slänger de synkroniserat en arg blick mot mig. Sen var det den stora utskällningen.

Det värsta hade dock varit om mamman kommit tillbaka och velat hämta sitt barn...

Visst har det hänt, och kommer förmodligen hända igen, men det är inget att gräva ner sig för.
Har man gjort fel så är det bara att ta ansvarför det, förklara hur det gick till och förklara att man inte kommer göra det igen.
Det värsta man kan göra i dessa situationer är att skylla ifrån sig.

håller med, men detta var grova fel som innebär förlust av stora summor samt arbetskraft.
Eller ja jag vet inte om det blir någon direkt förlust utan innebär att andra måste jobba lite mer :/
Mår sjukt dåligt av det.
Skylla ifrån mig har jag inte precist gjort utan mailade tillbkaka och sa att det helt och hållet var mitt fel eftersom jag hade ansvaret och inte den andra personen.
Däremot skrev jag att jag är relativ ny, fick jobet (efter "utbildning") för 1 vecka sen.
Jag menar, detta var mitt tredje pass, första pass där jag hade ansvaret för denna "grejj".
Kan inte gå in på detaljer dock.

Dog lite inombords när jag fick mailet ^^ andra gången.
Förra gången var det inte mitt ansvar men jag var med i "gruppen" så att säga.
Det är ganska pinsamt

Hah sånt suger :/ speciellt när det handlar om flera personers blickar :/
vilket jag lär få från medarbetare.

Jo, det är ju oftast det värsta, känslan man får när man gjort bort sig och dessutom skapar merarbete för kollegorna.
Du verkar ju hanterat det hela rätt gentemot chefen, tagit på dig ansvaret osv.
För att blidka kollegorna kan man alltid försöka muta dem lite. Ställ in ett fat bullar eller en tårta i fikarummet och be om ursäkt, alla är ju nybörjare någon gång.

Inte direkt konstigt att man mår kasst som fan efter man har klantat sig.
Men det låter ju som att du sköter det på bästa sätt, tar ansvar för dina missar och så.

Inget att använda som en ursäkt eller förklaring på jobbet, men personligen så kan man ju "trösta" sig lite med att du inte fått tillräckligt bra "introduktionskurs" för att undvika att fucka upp.
(så tillvida att du inte fuckade upp på ett sätt som du blivit varnad om att göra.)

Vi träffas inte så mycket men kan göra något åt saken.


Jag jobbade med en som var erfaren (5 månader mot mina 3 pass)
Han checkade igenom det jag gjorde, och sa det är helt okej.
BORDE inte ha litat på honom.
Däremot så finns det en "wiki" på hur man ska utföra det.
Det borde jag ha kolalt igenom EN EXTRA gång.
Herregud vad KLANTIGT.
Jag skötte början på ett bra sätt men slutade dåligt.

Ingen annan som har totalt blåst sig och fått behålla jobbet.

kan tilläga det är andra mailet jag har fått, förra gången var det som sagt inte mitt ansvar även om jag var med i gruppen (så fick jag också mailet)

Jag har aldrig "fuckat upp" nåt direkt, men jag har blivit tillsagd att jobba snabbare.

Jag har faktiskt fuckat upp så jag fick foten.

Kom för sent första dagen till ett arbete som personlig assistent. Det var en rätt så lång cykelväg och jag hade gott om tid på mig, hade dock inte tagit med i beräkningen att det suklle vara motvind av orkanstyrka. Fem minuter sen första dagen är ingen bra start.

Dag tre lcykades jag komma 09.02. Inte särskilt snyggt men säkert medvetet på något plan då jag redan efter första dagen funderade på att säga upp mig.
Dag 4 gick allt bra tyckte jag. Jag duschade killen, torkade bajs, kasta boll, torkade lite spya från katten, såg på en film med andra cp-skadade. Mamman/chefen (kedjerökande, arbetslös, kärring) gav intrycket av att hon var nöjd med mitt jobb.
När jag kom hem hade jag fått ett mail som sa att jag inte var välkommen tillbaka för att jag duschat killen vilket var helt åt fanders då han hade fått ett epileptiskt anfall dagen innan.
Jag fick inte betalt för de dagar jag jobbade och gick arbetslös den sommaren. Det var emellertid bara en jävla fin känsla. Hatade jobbet något så fruktansvärt, de fyra dagarna är de överlägset värsta i hela mitt liv.

Av någon anledning får jag hela tiden upp bilden av att du sitter i ett kontrollrum på Forsmark och någon knapp började blinka. Du trycker på den, fler knappar börjar lysa, du trycker på dem....