2000-08-26, 16:30
#1
Det dör väldigt många heroinister i Stockholm nu. Det beror på tre saker:
1. en vidrig nedrustning av vårdresurser som lett till att narkotikamissbrukare får en ännu sämre självbild än förr (jag är inte värd att satsa på alls-känslan)och de hänvisas till misär.
2. Att Stockholms heroinistpopulation är gammal och nedsliten, dvs över 40år. Få mångåriga missbrukare blir äldre än 40-45.
3. Att 70% av Sveriges samtliga HIV-positiva narkomaner (nästan bara heroinister) bor i Stockholm. Majoriteten smittades för 15 år sedan och dör nu bort i aids – eller begår självmord för att slippa den plågsamma dödsprocessen.
Nr 1 –vården – är en sak jag önskar att vi ska kämpa gemensamt för att göra oändligt mycket bättre och humanare. Jag känner en slags skam över att bo i Stockholm, den stad som sannolikt nedrustat mest resurser för missbrukarvården. Detta kan vi göra något åt!
Nr 2 och 3 kan vi inte längre påverka. Vi kan bara försöka ge hjälp till en död i värdighet och kärlek.
När det gäller jämförelser i Europa förekommer många vanvettiga uppgifter, t ex om Sverige contra Holland. Senast skrev Martin Zimmermann en insändare i Östgötacorren där han trosvisst pekade på en tabell han hade läst. Han visste tyvärr inte vad det var han läste…Jag ber att få lämna ifrån mig lite svårtuggad kunskap från den jämförande dödlighets-statistikens område. Försök läsa om ni orkar…
För att belysa kunskapsläget om jämförande dödlighetstal ber jag att få citera bitar ur Håkan Leifmans och Mona Backhans skrift i Folkhälsoinstitutets F-serie 15:1999 (deras avsnitt inom citationstecken) samt hänvisa er vidare till EMCDDAs rapporter för fördjupad kunskap. Data om jämförande dödlighetstal finns i tre expertrapporter, den senaste är en EMCDDA-rapport utförd av Trimbos Instituut, Holland. Trimbos Instituut har e-mailadress info@trimbos.nl...om ni vill konsultera deras expertgrupp. Den som inte vill tro på mig, kanske hellre tror på Hollands uppgifter
Enligt Trimbos & EMCDDA är inga länder jämförbara. Detta beror på en rad faktorer; olika definitioner och inklusionskriterier för begreppet "narkotikarelaterad död", olika uppbyggnad och täckningsgrad av rättsmedicinska resurser, olika rapporteringsskyldighet till nationella register, olika praxis för statistikföring av underliggande och bidragande dödsorsak mm.
Olika definitioner och inklusionskriterier
"Vad gäller narkotikarelaterade dödsfall återfinns de flesta inom en av fyra olika kategorier:
1. Direkt samband, t ex död i samband med injicering av narkotika. Döden inträffar mer eller mindre omedelbart.
2. 2. Indirekt samband. Långvarigt missbruk kan leda till kroniska sjukdomar och skador på inre organ eller infektioner relaterat till injektionsmissbruk ( sk naturlig död).
3. 3. Relaterat till livsstil och den sociala situationen. Exempelvis olyckor, självmord eller mord/dråp begångna under narkotikapåverkan.
4. 4. Psykiska skador och beteendeförändringar som leder till en ofta våldsam död. Cannabisrelaterade dödsfall hamnar ofta i den här kategorin, även missbruk av anabola steroider och LSD.
I vilken utsträckning dödsfall inom de olika kategorierna definieras som narkotikarelaterade skiljer sig kraftigt åt. Alla EU-länder inkluderar dödsfall där missbruk av narkotika är den direkta orsaken (kategori 1), men endast hälften av medlemsstaterna inkluderar missbruk som bidragande orsak enligt ICD. "
(Min anm. Nederländerna inkluderar endast kategori 1 (direkt överdos), medan Sverige inkluderar alla fyra kategorierna. I Sverige kommer en gammal kvinna som dör av en överdos läkemedel att registreras som ett narkotikarelaterat dödsfall liksom alla typer av olyckor, dråp, självmord och sjukdomar där narkotika är en faktor bland flera, s k bidragande dödsorsak. Detta förekommer inte alls i Nederländernas nationella register. )
Inrapporteringsrutiner
"En av EMCDDAs arbetsgrupper studerade den narkotikarelaterade dödligheten för perioden 1984-1993 i nio länder. I alla länder ökade antalet dödsfall under perioden. I de tre medverkande länderna där det var möjligt att i de nationella dödsorsaksregistren särskilja dödsfall som klassificerats utifrån bidragande orsak (Danmark, Sverige och Skottland), visade det sig att en stor andel av ökningen berodde på en ökning av antalet "naturliga" dödsfall. Detta är förmodligen en effekt av missbrukarpopulationens stigande ålder, men kan också bero på att mer effektiva rapporteringsrutiner växt fram." ...
"Det är uppenbart att antalet dödsfall inte bör ses som direkt proportionellt mot graden av missbruk; det är lätt att inse det märkliga i att Nederländerna, med en kår av opiatmissbrukare på ett absolut minimum av 28.000 (även om 11.000 är i metadonprogram) har lägre siffror än Finland där befolkningen och antalet narkotikamissbrukare är mycket färre, i synnerhet antalet opiatmissbrukare. Problemen med att jämföra olika länder kan också illustreras av Nederländerna som har två skilda system; ett för staden Amsterdam och ett nationellt register. Det har visat sig att siffrorna för enbart Amsterdam (c:a 670.000 invånare) ofta överstiger siffrorna för hela Nederländerna, vilket givetvis i praktiken är en omöjlighet. Att så är fallet beror bl a på att man i Amsterdam inkluderar, förutom dödsfall i direkta överdoser, även självmord, olyckor och naturliga dödsfall p g a sådant som infektioner."
(Min anm. Amsterdams rapporteringssystem är bra. De exkluderar dock alla döda som inte är holländska medborgare, t ex drogturister och invandrare/flyktingar boende i Holland. Därför bör man rensa ett statistiskt material från Stockholms kommun (nästan samma antal invånare ) från invandrare och flyktingar utan svenskt medborgarskap för att nå ungefärlig jämförbarhet.)
Täckningsgrad
"EMCDDAs arbetsgrupp gällande narkotikarelaterade dödsfall lyfter i stället fram problemet med underrapportering av det faktiska antalet narkotikarelaterade dödsfall. I exempelvis Nederländernas nationella register registreras inte självmord med hjälp av narkotika som narkotikarelaterade. Det finns också skillnader i vilka dödsfall som medräknas i det nationella registret. I vissa länder inkluderas alla som är skriva i landet, i andra alla som dör inom territoriet, vissa medräknar medborgare som dör utomlands, andra inte."
(Min anm. Nederländerna statistikför endast holländska medborgare medan Sverige inkluderar alla som bor i landet oberoende av medborgarskap. Obduktionsfrekvensen i Holland är c:a 30% av antalet misstänkta fall, i Sverige 65-80%. Självmord med hjälp av narkotikaklassade läkemedel är en vanlig drogrelaterad dödsorsak vilket också sänker jämförbarheten.) ...
" Den låga täckningsgraden kan bl a bero på att de nationella dödsfallsregistren ofta inte tar hänsyn till ytterligare data som kommit fram vid en rättsmedicinsk undersökning. Detta görs dock i Danmark, Tyskland, Irland, Sverige och Storbritannien. I Nederländerna kommer resultatet att antecknas på dödsattest men inte införas i det nationella registret. Som tidigare nämnts påverkas antalet fall som statistikförs även av huruvida enbart underliggande eller bidragande tas med, och i så fall hur många bidragande dödsorsaker som registreras."
(Min anm. I Sverige registreras upp till 13 bidragande narkotikarelaterade orsaker, dock vanligen 2-3. I Nederländerna registreras bidragande dödsorsak inte alls).
Med ovanstående information hoppas jag ha bidragit till att i någon mån öka er kompetens och saklighet. Man bör inte låta uppsnappade statistikuppgifter bedra tanken, det är motsatsen till saklighet och balans. Statistik bör endast relateras till sin eget kontext, inte till andras. Då blir det fel.
1. en vidrig nedrustning av vårdresurser som lett till att narkotikamissbrukare får en ännu sämre självbild än förr (jag är inte värd att satsa på alls-känslan)och de hänvisas till misär.
2. Att Stockholms heroinistpopulation är gammal och nedsliten, dvs över 40år. Få mångåriga missbrukare blir äldre än 40-45.
3. Att 70% av Sveriges samtliga HIV-positiva narkomaner (nästan bara heroinister) bor i Stockholm. Majoriteten smittades för 15 år sedan och dör nu bort i aids – eller begår självmord för att slippa den plågsamma dödsprocessen.
Nr 1 –vården – är en sak jag önskar att vi ska kämpa gemensamt för att göra oändligt mycket bättre och humanare. Jag känner en slags skam över att bo i Stockholm, den stad som sannolikt nedrustat mest resurser för missbrukarvården. Detta kan vi göra något åt!
Nr 2 och 3 kan vi inte längre påverka. Vi kan bara försöka ge hjälp till en död i värdighet och kärlek.
När det gäller jämförelser i Europa förekommer många vanvettiga uppgifter, t ex om Sverige contra Holland. Senast skrev Martin Zimmermann en insändare i Östgötacorren där han trosvisst pekade på en tabell han hade läst. Han visste tyvärr inte vad det var han läste…Jag ber att få lämna ifrån mig lite svårtuggad kunskap från den jämförande dödlighets-statistikens område. Försök läsa om ni orkar…
För att belysa kunskapsläget om jämförande dödlighetstal ber jag att få citera bitar ur Håkan Leifmans och Mona Backhans skrift i Folkhälsoinstitutets F-serie 15:1999 (deras avsnitt inom citationstecken) samt hänvisa er vidare till EMCDDAs rapporter för fördjupad kunskap. Data om jämförande dödlighetstal finns i tre expertrapporter, den senaste är en EMCDDA-rapport utförd av Trimbos Instituut, Holland. Trimbos Instituut har e-mailadress info@trimbos.nl...om ni vill konsultera deras expertgrupp. Den som inte vill tro på mig, kanske hellre tror på Hollands uppgifter
Enligt Trimbos & EMCDDA är inga länder jämförbara. Detta beror på en rad faktorer; olika definitioner och inklusionskriterier för begreppet "narkotikarelaterad död", olika uppbyggnad och täckningsgrad av rättsmedicinska resurser, olika rapporteringsskyldighet till nationella register, olika praxis för statistikföring av underliggande och bidragande dödsorsak mm.
Olika definitioner och inklusionskriterier
"Vad gäller narkotikarelaterade dödsfall återfinns de flesta inom en av fyra olika kategorier:
1. Direkt samband, t ex död i samband med injicering av narkotika. Döden inträffar mer eller mindre omedelbart.
2. 2. Indirekt samband. Långvarigt missbruk kan leda till kroniska sjukdomar och skador på inre organ eller infektioner relaterat till injektionsmissbruk ( sk naturlig död).
3. 3. Relaterat till livsstil och den sociala situationen. Exempelvis olyckor, självmord eller mord/dråp begångna under narkotikapåverkan.
4. 4. Psykiska skador och beteendeförändringar som leder till en ofta våldsam död. Cannabisrelaterade dödsfall hamnar ofta i den här kategorin, även missbruk av anabola steroider och LSD.
I vilken utsträckning dödsfall inom de olika kategorierna definieras som narkotikarelaterade skiljer sig kraftigt åt. Alla EU-länder inkluderar dödsfall där missbruk av narkotika är den direkta orsaken (kategori 1), men endast hälften av medlemsstaterna inkluderar missbruk som bidragande orsak enligt ICD. "
(Min anm. Nederländerna inkluderar endast kategori 1 (direkt överdos), medan Sverige inkluderar alla fyra kategorierna. I Sverige kommer en gammal kvinna som dör av en överdos läkemedel att registreras som ett narkotikarelaterat dödsfall liksom alla typer av olyckor, dråp, självmord och sjukdomar där narkotika är en faktor bland flera, s k bidragande dödsorsak. Detta förekommer inte alls i Nederländernas nationella register. )
Inrapporteringsrutiner
"En av EMCDDAs arbetsgrupper studerade den narkotikarelaterade dödligheten för perioden 1984-1993 i nio länder. I alla länder ökade antalet dödsfall under perioden. I de tre medverkande länderna där det var möjligt att i de nationella dödsorsaksregistren särskilja dödsfall som klassificerats utifrån bidragande orsak (Danmark, Sverige och Skottland), visade det sig att en stor andel av ökningen berodde på en ökning av antalet "naturliga" dödsfall. Detta är förmodligen en effekt av missbrukarpopulationens stigande ålder, men kan också bero på att mer effektiva rapporteringsrutiner växt fram." ...
"Det är uppenbart att antalet dödsfall inte bör ses som direkt proportionellt mot graden av missbruk; det är lätt att inse det märkliga i att Nederländerna, med en kår av opiatmissbrukare på ett absolut minimum av 28.000 (även om 11.000 är i metadonprogram) har lägre siffror än Finland där befolkningen och antalet narkotikamissbrukare är mycket färre, i synnerhet antalet opiatmissbrukare. Problemen med att jämföra olika länder kan också illustreras av Nederländerna som har två skilda system; ett för staden Amsterdam och ett nationellt register. Det har visat sig att siffrorna för enbart Amsterdam (c:a 670.000 invånare) ofta överstiger siffrorna för hela Nederländerna, vilket givetvis i praktiken är en omöjlighet. Att så är fallet beror bl a på att man i Amsterdam inkluderar, förutom dödsfall i direkta överdoser, även självmord, olyckor och naturliga dödsfall p g a sådant som infektioner."
(Min anm. Amsterdams rapporteringssystem är bra. De exkluderar dock alla döda som inte är holländska medborgare, t ex drogturister och invandrare/flyktingar boende i Holland. Därför bör man rensa ett statistiskt material från Stockholms kommun (nästan samma antal invånare ) från invandrare och flyktingar utan svenskt medborgarskap för att nå ungefärlig jämförbarhet.)
Täckningsgrad
"EMCDDAs arbetsgrupp gällande narkotikarelaterade dödsfall lyfter i stället fram problemet med underrapportering av det faktiska antalet narkotikarelaterade dödsfall. I exempelvis Nederländernas nationella register registreras inte självmord med hjälp av narkotika som narkotikarelaterade. Det finns också skillnader i vilka dödsfall som medräknas i det nationella registret. I vissa länder inkluderas alla som är skriva i landet, i andra alla som dör inom territoriet, vissa medräknar medborgare som dör utomlands, andra inte."
(Min anm. Nederländerna statistikför endast holländska medborgare medan Sverige inkluderar alla som bor i landet oberoende av medborgarskap. Obduktionsfrekvensen i Holland är c:a 30% av antalet misstänkta fall, i Sverige 65-80%. Självmord med hjälp av narkotikaklassade läkemedel är en vanlig drogrelaterad dödsorsak vilket också sänker jämförbarheten.) ...
" Den låga täckningsgraden kan bl a bero på att de nationella dödsfallsregistren ofta inte tar hänsyn till ytterligare data som kommit fram vid en rättsmedicinsk undersökning. Detta görs dock i Danmark, Tyskland, Irland, Sverige och Storbritannien. I Nederländerna kommer resultatet att antecknas på dödsattest men inte införas i det nationella registret. Som tidigare nämnts påverkas antalet fall som statistikförs även av huruvida enbart underliggande eller bidragande tas med, och i så fall hur många bidragande dödsorsaker som registreras."
(Min anm. I Sverige registreras upp till 13 bidragande narkotikarelaterade orsaker, dock vanligen 2-3. I Nederländerna registreras bidragande dödsorsak inte alls).
Med ovanstående information hoppas jag ha bidragit till att i någon mån öka er kompetens och saklighet. Man bör inte låta uppsnappade statistikuppgifter bedra tanken, det är motsatsen till saklighet och balans. Statistik bör endast relateras till sin eget kontext, inte till andras. Då blir det fel.