Nu är han ute och vevar igen på sitt oefterhärmliga sätt:
http://www.expressen.se/kronikorer/m...a-nar-folket-/
Han spyr galla över media och tidningarnas kultursidor. (För att han inte recenseras där?)
Han citerar och håller med Lundell om att "all förändring kommer underifrån", för att i samma andetag säga:"Nu är tillräckligt många lager av detta folk välbeställd medelklass och resten, de fattiga, är allt för lata, allt för hunsade, allt för bestulna, allt för packade och allt för uppgivna för att göra uppror."
Förutom att man häpnar över Birros (brist på) logik blir man en smula förundrad över Birros syn på underklassen; lata, packade och uppgivna? Är det så en kristen man som Birro ser på sina mindre lyckade medbröder?
För det handlar mest om män. Det är män som Lundell och Birro, som står för kampen och upproret:
"Lundell då? De kommer döpa flygplatser efter honom. På flera sätt är vi förvirrade män fortfarande till stora delar pojkar längst fram. Och sedan får de arga kvinnorna hata oss hur mycket de vill för att vi är naiva nog att drömma stort med våra hjärtan i kupade händer."
Kvinnan ska hålla sig där bak, medan grabbarna med bostadsrätter på Södermalm står i frontledet och för kampen framåt åt de lata fyllehundarna i underklassen.
Halleluja!
Det bär mig emot, men jag är benägen att hålla med Ohly:
"Marcus Birro är en okunnig och otäck liten människa, ett får i fårakläder"