Jag blir fan rörd av alla godhjärtade själar som ställer upp för människor de inte känner.
Ni är verkligen mänskligheten när den är på topp!
Och tro mig, jag har väldigt svårt att se människor som något annat än idioter.
Tänkte passa på att fråga om det finns någon som är sugen på att samtala om allt från nedstämdhet till olycklig kärlek (jo, jag vet. De går hand i hand för visso). Jag är nämligen onykter igen, allt blir som värst då.