Oändlighet

Jag vet inte vad som räknas som universum, om det är det innanför Big Bang eller även det utanför?
Men, om universum är det innanför BB så tycker man ju att det borde finnas ytterligare en rymd utanför, intet kanske? Och intet kan förmodligen vara oändligt då det inte ens är någonting. Men att det finns plats över huvud taget är märkligt!
Tom plats måste alltså vara intet?

Äh fan, man blir ju inte mycket klokare!

Som jag förstått det är universum INTE oändligt, men så ofattbart stort att det med lätthet kan och kommer att ses som oändligt av det mänskliga ögat.
Din andra teori där är ju lite skum...
Speciellt med tanke på att det inte är materian i universum som expanderar, utan rummet som universum befinner sig i. Vad jag vet så går det inte med ljusets hastighet men ja...

Man blir ju bara dum i huvet av att tänka på det
det e nog inte meningen att vi ska förstå?

För er som både är intresserad av mer avancerad spekulativ vetenskap/filosofi rekommenderar jag att läsa om kvantmekaniken, och sedan om strängteorin och till sist alla spekulationer. Det är mycket intressant.
Enligt strängteorin så ska vi ha 11 verkliga dimensioner, de andra syns inte för de är "ihoprullade". På samma sätt som ett snöre på håll bara ser ut att ha längd, kommer man närmare ser man att den även har en omkrets (eller antar, berorende på hur realistisk man är ).
Iallafall, för att komma till poängen, så skulle det kunna vara så att vårat universum existerar som ett gigantiskt "brane" (förkortning av "membrane"), fast i 3 dimensioner.
Ännu mer spekulativt så skulle detta "brane" kunna flyta runt i en högre dimensionell värld, tillsammans med andra "branes", och att en krock mellan dem skulle ha orsakat den stora smällen (otroligt ful svenskan kan vara ibland...).
(Okej, jag medger, jag fick det från "The Elegant Universe", men ändå! )
Det skulle iallfall förklara varför gravitationen är så oerhört svag jämnfört med de andra tre krafterna. Upptäcker man supersymmetri (eller annan hypotes) i LHC i framtiden så kan ni räkna med att West-en blir strängteorist!

Det här är en förenkling av någon teori och inte min idé, minns inte var jag snott det från:

Man kan se avståndet mellan galaxerna som punkter på en ballong, då ballongen blåses upp avlägsnar alla galaxer sig ifrån varandra oavsett var på ballongen dem befinner sig.
Och om vi tänker oss att ballongen är klotrund så är ju dess yta utan "slut". Man kan färdas över den i all oändlighet utan att komma till en kant, eller någonstans där den upphör att existera.

Universum kan vara på det sättet, fast mer komplicerat :P

LHC är den partikelacceleratorn som dom bygger på CERN? Den som det står om i Dan Browns bok (vilken av dem det nu var)?

Varför skulle en oändlig tid kräva att allt hände? Det skulle kunna vara så att samma händelse upprepades gång på gång, i all oändlighet.

Jupp, precis! Man vet att man är nörd när man längtar tills en partikelaccelerator är klar...
Jo, när tiden går mot oändligheten så går chansen för det inträffade mot 100%. Vid oändlig tid är det 100%.
Grejen är den att när det finns oändlig tid kommer tiden ju att pågå ända tills "det" inträffar, oavsett hur långt frammåt i tiden det ligger. För tiden är ju oändlig.
Förstår du?

men JNo, om det skulle vara som du säger, så skulle ju galaxer omöjligt kunna krocka, vilket inte är fallet i universum

Jag hajjar din poäng! Men hur vet man att just tiden är oändlig? Har läst nån teori om att universum kollapsar efter ett "tag" (en säg så där triljonersbiljoners år )?

Men sannolikheten för vissa, eller till och med många, händelser kanske är noll. Då kommer de aldrig att inträffa, oavsett hur lång tid som går.

Finns det inte alltid en viss chans att något inträffar? Även om den NÄSTAN är lika med noll?