Varför gör vissa tjejer slut om man inte har sex med dem?

Maken till idiotiska frågor man ser här på FB.

"Varför är det olagligt med pedofili?"
"Varför blir tjejer sura när man dissar dom?"
"Varför känner jag mig kåt efter att ha tränat?"
"Varför vill tjejer ha sex, när jag inte vill det?"

o.s.v.

hahahaha, charmigaste killen ever! Du får sova på soffan, eller så gör jag det. Tycker du inte ens om att kramas på dina mediciner? :/

Min tolkning av det hela skulle vara detsamma.
I förlängning skulle min tolkning också vara: Du inte är känslomässigt intresserad av att vara nära henne, bara fysiskt intresserad. Det skulle såra mig om det var en kille jag tyckte mycket om.

Att ta initiativ kan likagärna betyda att hon vill att du ska ta initiativ till att vara nära henne (inte nödvändigtvis sex). Bara visa att du faktiskt är intresserad av att träffa henne och att umgås med henne.

Eh..jag har själv BARA hft killar som inte varit särskilt glada för sex och jag vill ALDRIG ha det så igen, så jag hade oxå dumpat dig. Man känner sig så ful och oattraktiv och unwanted med en sån kille. Dessutom..äter mycket mediciner? Hmm..låter som du har problem.

Kan bara hålla med om den tolkningen..

Och du menar att du inte har problem om du inte kan känna dig snygg och attraktiv bara för att din kille inte känner för att ha sex med dig 24/7?

Dessutom, bara för att man äter mediciner så behöver man inte ha mentala problem. Visserligen tycker jag också at TS betett sig väldigt klumpigt, men menar du allvarligt att någon som är tvungen att äta mediciner som sänker sexlusten förtjänar att bli dumpad, bara för att tjejen har så jävla uselt självförtroende (som verkar stämma i ditt fall)?

Yeesh! Det blir ett jävla liv om killen tycker att tjejen vill ha för lite sex (för då är han ett svin om han lämnar henne för det), men så fort det är tvärtom så ska det vara "tack och adjö". Är det någon annan som känner doften av dubbelmoral här?

Dessutom, bara för att man äter mediciner så behöver man inte ha mentala problem. Visserligen tycker jag också at TS betett sig väldigt klumpigt, men menar du allvarligt att någon som är tvungen att äta mediciner som sänker sexlusten förtjänar att bli dumpad, bara för att tjejen har så jävla uselt självförtroende (som verkar stämma i ditt fall)?

Yeesh! Det blir ett jävla liv om killen tycker att tjejen vill ha för lite sex (för då är han ett svin om han lämnar henne för det), men så fort det är tvärtom så ska det vara "tack och adjö". Är det någon annan som känner doften av dubbelmoral här?[/quote]

Instämmer med coffe, Det där med soffan vart ju helt klantigt finns ju mer en 1 närhet, hur kom du ens på tanken? även om du inte kunde ha sex så e det väll mysigare och sova med en brud en själv? annars verkar faktiskt inte bruden i fråga vara så goo häller kunde ju snackat emd dig och iallfall gett dig en chans endå. Nästa tjeja du träffar kan du ju först förklrara medecin problemet för sen sova i samma säng osv så löser det sig nog.

(därimot om denna tjej bara dumpade dig PGA inget sex så är hon ju klart inte värd ett förhållande endå så be happy about that)

Även en polare av honkön hade fått sova i min säng om det varit så, det har hänt ett par gånger, soffan är bara för skabbigt

Var inte så blyg gosse!

Psychopatic är det verkligen du som skriver detta inlägg? Låter på ett sätt som du men ändå inte ..

Kanske för att han bodde hemma och hans föräldrar är väldigt strikta till någon religion.

Skämt å sido så är väl alla tjejer sådana. Inget en riktig man kan förstå mao. Du skulle ändå låtit henne sova i samma säng, det var ju ditt första misstag liksom. Hur som helst skaffa en tjej som vet att du tar mediciner och vet att du tappar din sexlust ibland och att hon då får ligga bredvid dig utan att närma sig dig. För jag uppfattar det som att du var rädd att hon skulle närma sig när du sov och kanske utföra sexuella handlingar på dig?

Känns inte det här som dubbelmoral? Om de hade varit ihop i två veckor, tjejen hade ingen sexlust och bad pojkvännen sova på soffan - hade ni varit lika säkra då? Jag tror att det skulle ha varit massor av förståelse och pojkvännen skulle ha varit ett okänsligt svin om han gjorde slut.

nej hade jag inte känt för närhet alls så hade jag sagt det och definitiv så hade inte soffan varit ett alternativ. Antingen sova i samma säng ändå eller be partnern gå hem till sitt med förklaringen att man behöver vara ensam, få tid för sig själv eller något. Med kommunikation kommer man långt. inte bara "du kan ta soffan, eller så kan jag göra det"