Frågor och svar om Autism [Sammanfogad //Mod] (tidigare: "Frågor och svar om Asperger")

Vadå fantiserar? Allt det här j-a fantaserandet. Hur kan man hålla på med sånt? Konfrontera läkaren då. Varför ska man hålla på att fantisera? Det förstår inte jag.
Men mörda? Kommer inte läkaren för billigt undan då?

Om jag fick bestämma hade läkaren spänts fast på en kall stålbrits i ett mörkt rum, fått elektroder fästa vid kroppen och givits en cocktail av psykosframkallande, smärtförhöjande och förlamande droger intravenöst, samt något som höjde kroppens smärttröskel för att förhindra för tidigt inträde av medvetslöshet.
Runt omkring i rummet hade suggestiv musik, som i kombination med drogerna hon fått förhöjde panikkänslorna och produktionen av stresshormon, spelats på hög volym.
Därefter hade hon elchockats samtidigt som hon långsamt blev lobotomerad i vaket tillstånd, utan bedövning. Det förlamande giftet skulle hindra henne från att rycka till i kramp men smärtan skulle bestå.

Efter denna behandling skulle hon få ett dropp för näring som skulle räcka i ett par månader, minst, samt slängts i en plåtkista med ett litet rör för syre fäst på utsidan och begravts levande 15 meter under jord. Den enformiga och störande musiken skulle fortsätta spela oavbrutet även i kistan nere under jorden. Där skulle hon få kontemplera sina synder tills jag kände för att avlägsna hennes dropp eller tills hennes kropp/hjärta/själ helt enkelt gav upp.

Intressant. Men lite omständigt. Jag är alldeles för otålig. Jag skulle ha haft en genomskinlig påse, trätt den över huvudet. Snarat ett rep runt halsen (inte för hårt). Emedan hon kvävdes sakta så skulle jag gapskatta av förtjusning. Sådan är jag faktiskt. Men det har aldrig hänt.

Stämmer det att en del (alltså inte alla!) aspergers är så naiva och korkade så att dom lämnat ifrån sig sitt bagage till en främmande man som spelat snäll och kommit och velat ta det? Isåfall är det rätt åt dom att dom blivit bestulna, om dom är så dumma.

Såna bör inte ha en dator. Dom skulle tro på alla jävla viruslänkar som finns och öppna dom.

Finns det någon kändis med aspgers?

Många kända genier sägs ha haft/har Asperger. Einstien ska ha haft det. Hur de har kommit fram till det vet jag ej. Men vad jag har läst så ska han haft svårt att kamma sig, sätta på sig sina byxor osv. Bill Gates har jag ochså läst ( i denna tråd tror jag ) om det stämmer vet jag ej.

Men en läkare sa till mig engång att många genier har typiska Aspie drag. Sen så är ju en Aspie folk helt besatta av vissa saker, så självklart blir dem duktiga på det de kan göra. Men det betyder ju inte att dem är genier.

I Silicon Valley ska det visst krylla av Aspergare.

Det där om att lämna från sig saker till främmande personer kan nog stämma, då det finns folk till allt. Men om det är Aspie drag vet jag ej.

Då personer med AS, kan ha problem med att läsa av signaler, så skulle jag inte vilja säga att det är omöjligt det scenario du målar upp. Men jag skulle vilja modifiera det lite. Låt oss föreställa oss en person med AS på typ t-centralen. H*n skall iväg på en längre resa och har diverse väskor med sig. Plötsligt så känner h*n att h*n måste på toa. Men dit in kan man inte ta med sig X antal väskor. Men där borta i hörnet står en man som ser ganska snäll ut. Han kanske kan vakta bagaget under toabesöket? Jodå, det kan han, säger han. Vår aspergare springer iväg mot toaletterna. Ett par minuter senare så kommer h*n ut från toan bara för att upptäcka att väktaren och väskorna är borta.

Godtrogen och naiv? Njae, men svårigheter med att läsa av andra personer kan ställa till det. Men det skall till en person med riktigt svår AS för att göra en sån tabbe. Skulle misstänka att en person med Asperger nog istället aldrig skulle släppa bagaget ur sikte förräns målet är nått. Speciellt om man varnat för ficktjuvar.

Likadant med viruslänkar på nätet. Precis på samma sätt som att en internet-ovan person skulle kunna gå på alla dessa scams som dyker upp på nätet, så skulle nog en ovan person med AS kunna gå på dem. Men varna för dem och de skulle nog aldrig gå in på en sida som inte börjar med en bekant och garanterat säker domänadress.

Jag har atypisk Asperger. Och jag diagnostiserades med ADHD när jag var yngre. Men under min senaste utredning så sade de att de feldiagnostiserat mig. Men om du tycker att du är så jävla mycket mer erfaren kring dessa ämnen, så råder jag dig till att dra ut och surfa på nätet och samla på dig information om dessa störningar, och dra sedan dina egna slutsaster utifrån detta.

Hej!

Jag undrar om sociala problem alltid visar sig tidigt hos människor med autismspektrumstörningar eller kan personen fungera bra socialt som barn men få problem t ex under tonåren då det sociala samspelet tenderar att bli mer komplext? Kan man ha god föreställningsförmåga och empati och ändå hamna inom spektrumet? Varierar förmågan att avläsa människor och tolka situationer från gång till gång eller är det en genomgripande svårighet? På vilket sätt skiljer sig "atypisk Aspergers" från "typisk", är det "Asperger light" eller? Blev väldigt många frågor.

Så var det i alla fall för min egen del, jag hade en rätt positiv syn på sällskap, sociala aktiviteter och kamratskap på dagis och i skolan före jag gick ut årskurs sex, det var just i form av min tonårsrevolt och intrånget till den vuxna biten av livet som började att förvärra hela min sociala situation. Då jag var barn hade jag mycket vänner som jag umgicks dagligen med både i och utanför skolan, samt visade tendenser till att vara hyperaktiv, därav fick jag nästan min första diagnos som skulle lydit DAMP om det inte varit för andra kringläggande faktorer som spelade in.

När jag blev äldre blev jag dock mer och mer sluten, introvert och fann livet i litteraturen, kultur och musik. Slutade nästan helt att umgås med folk och började tidigt visa tecken på autism eller dylikt, sedan då jag var i övre tonåren hamnade jag på BUP då jag visade tecken på depression. Det var dock först i samband med min första ordentliga utredning man fick utslag på att jag hade AS och Schizoid Personlighetsstörning. Nu är det dock inget problem längre för mig att kommunicera socialt med folk, umgås, träffar folk på krogen eller på klubbarna såväl har jag blivit mer utåtriktad. Tror att fastställandet utav diagnosen satte tydliga sätt i min personlighet.

Jag hade väldiga problem innan jag vart diagnostiserad. Jag blev bara missuppfattad och jag missuppfattade själv saker heltiden, mitt liv var präglat av det. Jag fick min diagnos när jag var 18 år och då kunde jag börja reda ut en hel del frågetecken. Aspergers och ADHD fick jag fastställt. Jag tycker dock att det var väldigt synd att dom inte upptäckte det tidigare, eftersom det ställde till en hel del problem för mig när jag var yngre. Problem som jag först nu har börjar få bukt med.

Jag har en mycket god vän med samma problemetik. Vilket är mycket skönt eftersom vi förstå varandra väldigt bra. Kristall

Tackar så mycket för de utförliga svaren! Två sista frågor: kan en Aspergerdiagnos ställas fastän personen det berör vägrar att delta i utredningen (göra testerna, intervjuerna osv)? Är det en "livstidsdiagnos"?

jag undrar hur diagnosticering sker, lite mer detaljerat.