Frågor och svar om Autism [Sammanfogad //Mod] (tidigare: "Frågor och svar om Asperger")

Det är alltså om man ska ta körkort. Inte om man redan har det.

Hej, Är introvert i naturen men börjat fundera på om det är Aspergers jag har? Introversion, Aspergers och även Autism överlappar lite? Är 32 bast förresten.

• Gillar att vara själv och trivs bra, har 3-4 nära vänner. Men blir snabbt även trött på att vara i deras sällskap.
• Obekväm med kramar, eller när feminina parten visar intresse
• Snackar bara när ämnet intresserar mig
• Ogillar småprat och blir helt låst när det gäller att prata om ämnen som inte rör mina intressen
• Gillar repetitioner i vardagen (osäkerhet när nya saker ska göras och rutiner brytas)
• Fast i tankeloopar och mönster (meningar som fastnar, musik som fastnar)
• Dålig lyssnare, tappar tråden i samtalet snabbt
• Gillar att ordna saker i speciell ordning
• Blir arg om jag inte får min vilja igenom, eller att andra följer mina mönster
• Är kreativt lagd och har haft framgång med både i den skriftliga konsten och musikaliska konsten.
• Går konstant runt och tänker på mina egna intressen, planer, mål.
• Inget intresse av folk
• Hatar småljud, prassel etc.
• Klarar inte av stora sociala sällskap, blir obekväm och väntar bara på ett passande läge att dra obemärkt
• Fascinerad av nummer, som 11, eller att kolla bilskyltar, kolla detaljer i omgivningen
• Använder egna påhitta ord i samtal
• Svårt att ställa öppna frågor, visa empati för andra
• Svårt att visa intresse för saker som inte rör mina intresseområden, svårt att ens låtsas vara intresserad.
• Aldrig haft ett förhållande
• Har 2 specialintressen: musik och att skriva
• Lever till största del i egna fantasivärldar
• Pokerface, men kan läsa av folks sinnestillstånd och tolka känslor.
• Lätt för att snabbt connecta ytlig med folk, men svårare på djupet
• Kan vara hemma i flera veckor själv utan mänsklig kontakt. Såvida inte någon kontaktar och föreslår något.
• Svårt att be om hjälp
• Svårt att hålla ögonkontakt under samtal, flackar med blicken
• Noll känsla för praktiska sysslor

Vad tror du att du skulle ha för nytta av en diagnos?
Trivs du med livet?
Fixar du ekonomin och så?

Om du känner att en diagnos skulle hjälpa tex att få verktyg i din vardag och lära dig om mer om dig själv, så skulle jag inte tveka en sekund.
Jag fick också min på senare år och är kanon glad, kanske mest min fru och barn som orkar med mig nu pga all hjälp som både jag och dom kan få.

Din beskrivning passar direkt in på mig på alla punkter och det låter som att du har insikt att du har något som inte andra i din närhet har.
Kolla på Oops.Wrong.Planet som ligger på en svensk torrentsida, tyckte den var bra.
Ta vara på din gåva i så fall och satsa på dina intressen så kommer du gå långt, gjorde jag iallafall.

Kan skriva lite om mig själv och hur livet fungerar för en person med Asperger.

Har enda sen jag var liten vart väldigt tyst och osocial, började först märkas av när jag gick i tvåan. Hade inga vänner och lärarna misstänkte att något var fel.
Kontakt togs med mina föräldrar och det ordnades så jag fick prata med en kurator och senare en psykiatriker.
Ganska snart fick mina föräldrar ord om att jag förmodligen var autistisk.
Fick göra tester och hade massa möten under ett år tid och sedan var det klart, diagnosen var svår Asperger med tvångssyndrom/OCD.

Efter detta så blev skolan lite bättre när lärarna tog hänsyn och gav mig eget rum att jobba i etc.

Så då var början förklarad. Nu till hur jag lever som 25 årig man.

1. Jag är extremt ljud och ljuskänslig. Hör precis allt och det är extremt jobbigt. Stadsmiljö är otänkbart för mig att bo i. Känns som jag har en hel cirkus i skallen och en orkester.

2. Jag har väldigt fasta ritualer och rutiner som inte får brytas. Allt görs vid precisa klockslag och i en speciell ordning. Byts detta så får panik och ångest.

3. Väldigt stresskänslig. Kan inte utsättas för nya saker utan förvarning och mentala "förstärkningar" annars bryter jag ihop helt.

4. Jag kan inte läsa människor alls. Har noll förmåga i sociala samspel då jag inte har en aning om en människa är glad,arg eller annat. Ansiktsuttryck coh toner i röst går helt förlorat på mig.

5. Hatar när folk rör mig. All fysisk kontakt gör mig väldigt stressad och panikslagen.

6. Har extremt svårt att fokusera på saker som inte intresserar mig. Men allt jag finner intressant kan jag studera, läsa om och lära mig utan problem.

7. Jag har konstiga kroppsrörelser och "ticks" som jag haft sedan barnsben.

8 Jag har svåra sömnproblem.


Det är väl grunden just nu antar jag. Jag kan inte jobba så fick redan vid 19 års ålder förtidspension och lever på den inkomsten.
Bor i en liten stuga här uppe i Norrbotten och ibland ser jag inte människor på flera veckor.
Lever enligt mina scheman och rutiner och följer mina intressen så långt det går.

För min del är det fiske, jakt och natur som får mig intresserad. Även hi-fi och Lego byggande.
Jag lever själv med min hund och ibland träffar jag en kvinna jag tycker om.
Hon är en av få som har tillräckligt med tålamod för att stå ut med mig och vi har även sex ibland men det kan bli knepigt om jag är nykter med min fobi för fysisk kontakt. Men hon får mig att känna mig säker.

Hon vet att jag inte märker av hennes humör etc så hon är väldigt tydlig med allt.
Så helt ensam är jag inte.
Har även familj jag träffar ibland, just nu är jag på besök i Norge hos min syster och det går bra då hon bor ute på landet. Hennes barn är väldigt mogna för sin ålder (11 och 14) och lämnar mig ifred för det mesta. Jag är väl inte den roligaste morbrodern.

När jag reser som nu försöker jag mitt bästa att följa mina rutiner och det går bra.

Annars går livet runt, jag är nöjd med situationen just nu och ekonomin är säker.

Någon som undrar nått annat så är det bara fråga.

Är det asperger eller OCD som påverkar dina fasta rutiner?
Äter du nån medicin?
Klarar du ha sex nykter? Eller närhet öht.

Det är mest (skulle säga 95%) Asperger som påverkar mina rutiner men det förstärks av ocd'n.

Jag äter betablockerare ( Atenolol Actavis) för att kunna gå och handla och sådant utan att hjärtat löper amok och lugnande ( Atarax ) men det funkar knappt om jag får vara ärlig. Sen är väl Atarax ett lite svagt lugnande med så är väl inte så konstigt. Velat få något lite mer effektivt utskrivet men min läkare är en jävla sopa så han tycker jag ska klara mig med det..

Knaprar även sömnpiller (Imovane) för att kunna sova men bara periodvis då jag inte alltid har problem med sömnen.

Och svaret på sista är väl lite blandad. Vi har haft sex några gånger när jag vart nykter men jag har extremt svårt att slappna av då.
Med en främling skulle det vara helt omöjligt.
Får jag bara i mig ett par glas whisky så är det mycket lättare. Behöver inte bli dyngrak, bara lite glad så att säga.

Jag har lidit länge av att jag misstänker mig ha en aspergerdiagnos.
Har gjort en utredning, men att flytta på klossar och se mönster känns inte som att det beskriver mina problem..

Orsaker till att jag misstänker
- inte har problem med att vara ensam en längre tid, behöver självklart kontakt med människor men saknar _helt_ sociala kontakter som man har dagliga telefonsamtal med (vilket de flesta verkar ha)
- har jag t ex en dejt eller planerat socialt sammanhang förbereder jag mig och ser till att verkligen vara på alerten för att orka vara social och trevlig, efteråt känner jag mig lättad och tar på mig hörlurarna och bara njuter av att slippa socialisera. Blir mentalt utmattad.
- är obekväm i sociala sammanhang med fler än tre personer, umgås helst bara med en person, annars blir jag väldigt låst och hamnar efter i samtalen man har, sitter mest tyst och pratar när jag blir tilltalad. Samma sak vid alkoholintag.

Kan säkert komma på fler saker men detta var ett spontant inlägg när jag hittade tråden..

Känner ni med diagnos igen er eller är detta saker jag helt enkelt bara måste jobba på? Vilket jag inte vet hur det ska gå till.

Är det någon här som har fått diagnos trots en första utredning som visade motsatsen? Misstänker starkt att jag lider av det.

Klarar man som asperger inte av ett ett eget boende utan stöd? Hur upplever ni det själva som har asperger? Har ni ni stöd inom lss? Varför? Varför inte? Är det ngn som upplevt att stödet missbrukas pga lathet. Överbeskyddande föräldrar osv?

Jag hade LSS stöd men jag valde att avsluta det eftersom jag klarar av det mesta inom hemmet.

Eftersom autism är ett spektrum så kan olika autister ha olika svårigheter, så det finns många autister som kan ha eget boende, och även många som inte kan ha det.

Jag har LSS-stöd för närvarande, men planen är att jag ska avsluta det när jag pluggat klart (om cirka två och ett halvt år).