Citat:
Ursprungligen postat av Ormen Långe
Så m.a.o. så drog du fram siffrorna ur röven,
utan att kunna backa upp det du trodde dig veta med en öppen källa.
Jag har en källa, men den är inte öppen.
Om du haft en öppen källa så hade du garanterat visat den, men det har du inte för någon sådan finns inte.
Citat:
Snarare japans inställning till att den före detta fienden har kärnreaktordrivna fartyg i landet.
Japan själva, har inte haft något emot att t.ex. bygga kärnkraftverk på egen mark.
Nej, då det fanns/finns ett politiskt motstånd mot atomdrivna fartyg.
Citat:
Bara om uppdragsprofilen kräver det...
Vilken den då kommer att göra.
Citat:
Ja, civila flygplan behöver inte klara av att tillbringa flera veckor i luften samtidigt,
man räknar inte med att utsättas för fientliga vapen och flygplanen
har inte batterierna som en drivkälla.
Boeing 787 har främst sina batterier som ett nödsystem om man får problem med motorerna, som då vardera har 2 st generatorer mot normalt 1 st på andra civila flygplan.
Men civila flygplan har inte de resurser för brandbekämpning som ett militärt fartyg har.
Citat:
I flygvärlden så är allt som kostar mindre än 100'000 att betrakta som skitbilligt.
Anledningen till detta är den fullkomligt anala inställningen till flygsäkerhet
och att man aldrig någonsin tummar på kvaliteten.
Om Boeing hade valt "för billiga" batterier till B787, så skulle Boeing inte längre existera.
Man har stor press på att vara kostnadseffektiva, och 787 projektet har varit mycket dyrt.
Faktum är att de första 100-talen 787 inte ger några inkomster alls för Boeing, om man ska räkna på utvecklingskostnaden. Man gick back 30 miljoner Dollar för varje flygplan man byggde i början av detta året. Projektet planeras att bli lönsamt efter att man byggt 1100 st flygplan.
Airbus har också haft problem med sin 380, då man byggde flygplanet med en felkonstruerad vingbalk. Man hade valt för billig aluminium.
Man har från 2014 konstruerat om vingbalken, och de flygplan som är byggda innan dess ( ca 125 st) flyger idag fortfarande med sprickbildning i konsolerna till vingbalken.
Citat:
B787 består till ungefär 50% av komposit.
A350 av 53%.
Inte konstigt då Airbus 350 är större jämfört med Boeing 787.
Citat:
Hydraulsystem har B787 fortfarande.
Däremot så har man gått över helt till elhydraulpackar,
d.v.s. att istället för att ha 2-4 centrala hydraulsystem,
så har man mindre eldrivna hydraulsystem ute vid aktuatorerna.
Syftade på hydraulikpumpar drivna av flygplanets motorer. Airbus 350 har fortfarande luftkompressor och hydraulikpumpar på sina motorer.
Man använder även tryckluft från motorerna till avisning på vingarna, samt till lufttrycket inne i kabinen.
Boeing använder eldrivna kompressorer till lufttrycket i kabinen, samt har elslingor i vingarna för avisning. Man använder dock tryckluft för avisning till motorerna.
Bromsarna är elektriska och saknar helt hydraulik.
Där man fortfarande använder hydraulik så är pumparna elektriska, på det sättet så slipper man det stora hydrauliksystem som andra flygplan använder.
Citat:
Åfan. Så när var det nu som USA fick sina första ubåtar med snorkel?
När var det nu som USA fick sina första moderna riktiga ubåtar (d.v.s. inte dykbåtar)?
När var det USA:s ubåtar fick motmedel mot målsökande torpeder?
Under resten av 1940-talet och fram till början av 1960-talet,
så hade USA, Storbritannien och Sverige, fullt upp med att försöka införa
så många av innovationerna från Typ XXI som möjligt på sina befintliga ubåtar,
medan ryssarna in på 1960-talet byggde helt nya ubåtar som var mycket snarlika Typ XXI.
USA hade generatorer på sina Dieselmotorer som sedan via kabel levererade elström till elmotorerna, dvs på samma sätt som på dagens Diesel-elektriska ubåtar.
Tyskarna hade på sina ubåtar Dieselmotorerna direkt kopplade till propelleraxlarna, och där elmotorerna satt kopplade direkt på axeln.
Det ändrade man först när man introducerade XXI och XXIII i slutet av kriget.
