Citat:
Ursprungligen postat av
Brunkeberg
Inga öppna källor som vi kan ta på Internet.
Så m.a.o. så drog du fram siffrorna ur röven,
utan att kunna backa upp det du trodde dig veta med en öppen källa.
Citat:
Ursprungligen postat av
Brunkeberg
Då vet du säkert även Japans inställning till atomdrivna fartyg. Tog många år innan USN fick stationera atomdrivna hangarfartyg i Japan. Nu finns det inget alternativ för USN har enbart atomdrivna hangarfartyg i tjänst.
Snarare japans inställning till att den före detta fienden har kärnreaktordrivna fartyg i landet.
Japan själva, har inte haft något emot att t.ex. bygga kärnkraftverk på egen mark.
Citat:
Ursprungligen postat av
Brunkeberg
Fortfarande så måste man snorkla med sina Dieslar.
Bara om uppdragsprofilen kräver det...
Citat:
Ursprungligen postat av
Brunkeberg
Fortfarande stor skillnad på militära fartyg och civila flygplan.
Ja, civila flygplan behöver inte klara av att tillbringa flera veckor i luften samtidigt,
man räknar inte med att utsättas för fientliga vapen och flygplanen
har inte batterierna som en drivkälla.
Citat:
Ursprungligen postat av
Brunkeberg
Orsaken var även att man gjort batterierna för billiga.
I flygvärlden så är allt som kostar mindre än 100'000 att betrakta som skitbilligt.
Anledningen till detta är den fullkomligt anala inställningen till flygsäkerhet
och att man aldrig någonsin tummar på kvaliteten.
Om Boeing hade valt "för billiga" batterier till B787, så skulle Boeing inte längre existera.
Citat:
Ursprungligen postat av
Brunkeberg
Nu är problemen åtgärdade och 787 kommer för alltid vara det vanligaste kolfiberflygplanet i Världen.
Man har även gått några steg längre jämfört med Airbus 350.
787 saknar helt hydraulik då man istället använder el, därför som man har valt Lithiomjonbatterier.
350 använder fortfarande hydraulik och tryckluft.
B787 består till ungefär 50% av komposit.
A350 av 53%.
Hydraulsystem har B787 fortfarande.
Däremot så har man gått över helt till elhydraulpackar,
d.v.s. att istället för att ha 2-4 centrala hydraulsystem,
så har man mindre eldrivna hydraulsystem ute vid aktuatorerna.
Elhydraulpackar har den fördelen att det underlättar linjeunderhållet, och minskar elförbrukningen.
Nackdelen är att hela systemet måste byggas för att klara en större maxeffekt*
(vilket gör lösningen mera volymiös och tyngre)
och att man har större problem med att enskilda apparater går varma eller kalla
(till skillnad från ett konventionellt flyghydraulsystem,
där man centralt kan värma eller kyla hydrauloljan vid behov)
med avluftning, filtrering, samt självfallet en större risk
för att man helt ska förlora funktionen på t.ex. en roderyta, eller landstället.
(*) Varje elhydraulpack måste klara av maxflöde för den eller de aktuatorer som just den elhydraulpacken driver,
d.v.s. hela systemet måste klara av t.ex. max roderutslagshastighet
(på samtliga roderytor samtidigt),
max klaffhastighet, att landställsluckorna öppnas och att landstället fälls ut samtidigt.
F.ö. en av anledningarna till att F-35 har 6ggr så hög hydrauleffekt som Fpl 39.
Citat:
Ursprungligen postat av
tacost
Amerikanska ubåtar från WW2, du skämtar hoppas jag. Det var bara skrot tills dom kunde kopiera Kriegsmarines båtar under och efter kriget

Det var inget fel på USA:s ubåtar under kriget.
Däremot så gjorde tyskarna stora konceptuella framsteg med Typ XXI.
P.g.a. usel produktionskvalitet så var dock de Typ XXI
som man hann färdigställa i princip helt värdelösa.
(man fick bara ordning på två av båtarna innan kriget tog slut)
Citat:
Ursprungligen postat av
Brunkeberg
USA kopierade inte tyska ubåtar, och tekniskt så låg man före tyskarna inom ubåtsutvecklingen.
Åfan. Så när var det nu som USA fick sina första ubåtar med snorkel?
När var det nu som USA fick sina första moderna riktiga ubåtar (d.v.s. inte dykbåtar)?
När var det USA:s ubåtar fick motmedel mot målsökande torpeder?
Under resten av 1940-talet och fram till början av 1960-talet,
så hade USA, Storbritannien och Sverige, fullt upp med att försöka införa
så många av innovationerna från Typ XXI som möjligt på sina befintliga ubåtar,
medan ryssarna in på 1960-talet byggde helt nya ubåtar som var mycket snarlika Typ XXI.