Är det ingen som lider av mitt jävla problem?

Jag läser tråd efter tråd i flera års tid här om folks problem men sällan är det något som jag kan relatera till även fast jag tycker mitt problem borde vara det mest naturliga och vanliga av alla.

Problemet är att jag är så totalt obegåvad inom allt och känner mig totalt jävla värdelös jämfört med andra. DETTA ÄR INTE INBILLAT UTAN FAKTA. Folk ser ner på mig hela tiden (studiekamrater, kamrater, motsatta könet, föräldrar, syskon). Jag är en trög jävla nolla som aldrig lyckats eller varit bra på något. Orsaken med stort O är att jag lider av ointelligens och det leder till att jag är värdelös inom livets samtliga områden. Jag kan inte kommunicera med folk, förstå skämt i tid, se sammanhang i tid, göra rätt inför nya situationer... HUR KUL ÄR DET ATT LEVA UTAN ATT FÅ SJÄLVFÖRTROENDE GENOM NÅGON PRESTATION SOM ÄR BRA PÅ RIKTIGT JÄMFÖRT MED ANDRAS? Det går inte i längden eller hur? Vi behöver känna oss naturligt bra på något och jag är inte det. Visst är det en oerhört bra anledning till att dö? Har känt så här i 5 år, ifrågasatt det 1000 gånger men det går inte att komma ifrån att jag är talanglös. Börjar tappa ork/hopp nu, känner att uppochnerkurvan pekar starkare neråt.

Är du inte en mästare i talanglöshet, då?

Förstår vad du menar. Det är knäckande att jämföra sig med andra och varje gång upptäcka hur misslyckad man är. Och även om man inte aktivt jämför sig med andra, så märker man det tydligt ändå i vanliga livet.

Önskar att jag kunde ge dig några goda råd om hur man tar sig ur det, men jag har själv inte tagit mig ur det än. Däremot börjar jag väl acceptera faktum: jag är inte lika lyckad som många andra. Och så försöker jag göra det bästa av det, istället för att tänka på hur det hade kunnat vara. Så slipper jag åtminstone allt grubbel.

Du är jäklit bra på att formulera dig i skrift. Du skriver iaf väldigt bra och jag blev faktiskt ganska berörd

Jag har en nära bekant som jag känner har samma problem som du. Han förstår aldrig skämten, och detta visar sig ju självklart och då blir denna person ofta skrattad åt, vilket är väldigt sorgligt då detta händer ganska ofta. Han har ett uselt självförtroende, men han har ju iaf vänner.. Ja jag vet inte vad jag ska säga men Ville bara säga att det finns fler som dig iaf!

Varför jämför du dig med andra?
Jag har heller ingen speciell "talang" på ngt område. Men vad ska jag göra åt det, då? Ska jag ta livet av mig bara därför? Tycker du det??

Det är väl ändå ganska naturligt att man jämför sig med sina vänner?

Om man så gör, och hela tiden "faller igenom", och detta då så pass allvarligt att man vill ta sitt liv, då kanske man har fel vänner/ umgängeskrets?
Eller vad tror och tycker du?

Så mycket jag kan även säga att jag blir skrattad åt. Jag är väldigt bra på att genom min dumhet och naivitet roa andra. Men är det något att hänga i granen? Nej för att det är något andra kan göra om dom vill, men vem fan vill.

Har din omgivning roligt åt dig, så tycker jag du skall byta omgivning.
Du umgås ju uppenbarligen med för dig helt fel personer?

Man har väl som människa behov av att synas och få bekräftelse på något sätt och inte känna sig som ett sandkorn i öknen, vilket är för mig en meningslös och jobbig känsla. För att kunna synas och få bekräftelse samt självförtroende måste man prestera. Förstår inte hur någon kan må bra utan att få dessa behov tillgodoseda. Att du verkar må bra kan ha andra orsaker. Du kanske jämför dig med Einstein och kallar dig själv talanglös? Du kanske inte är lika extremt talanglös som mig? Tilläggas ska även göras att hela mitt liv är uppochned, jag sitter väldigt djup ner i sociala skiten vilket gör mitt liv mindre värt att leva och förbättra med tanke på omständigheterna.

Skitsnack säger jag.

Du bara tror att du är värdelös på allt.
Se igenom de andras spelade fasader så får du se att de har brister de med.

De är dessutom inga vänner om de menar att du är värdelös, jag har varit med om liknade situationer och man kan alltid knäcka dem i nåt så är det tyst sen.

Jag är ingen talang heller på nåt vis, men du vet mycket av det här med talang och sånt är spelat eller överdriven självkänsla, ofta är de inget egentligen.

Tycker synd om dig om du anser att du måste imponera på dem genom att vara superbra på nånting.
De är förmodligen inte alls ledande på nånting själva.
Skit i de där, och kom ihåg om de använder fikonspråk och andra ord de slagit upp ur nåt lexikon är de mest töntar.

Sen kan det handla om att du är lat med, du lägger inte ner nån tid på nåt.
Jag gav fan i allt när jag skulle gå i gymnasiet, värdelösa bottenbetyg blev det, dvs en nolla då med ditt perspektiv.

Men senare läste jag in natur/tekniskt mm för högskola med höga betyg i nästan allt, man måste ge sig fan på att man kan helt enkelt.

Jo jag gick på högskola med, men droppade ur pga ekonomiska problem, men jag känner mig iaf inet dum i huvet på nåt sätt, jag kan backa upp saker trots att jag jobbar som vanlig knegare idag.
Jag imponeras inet av höga betyg i skolor osv, men många tar mig automatiskt som idiot ör att jag har ett vanligt arbetarjobb, då är det alltid kul att bevisa motsatsen.

Jo visst, men det är en utbildning och jag är tvungen att arbeta i grupp med andra som är överlägsna och jag är inte ett dugg delaktig, står där som en sidekick. Försöker hänga med och tillföra något men håller inte samma tempo och hur kul är det? Så här har det varit många gånger så det är inte gruppen som är exceptionell.