Varför är parmiddagar så hemskt??

Blotta ordet "parmiddag" är ju vidrigt, eftersom det implicerar något helt dunkelt. Vadå, "parmiddag", varför inte bara "middag", med några man gillar? Då blir det enklare.
"Parmiddag" påminner mig om gymnasiet, när man ville vara vuxen men inte hade pojkvän utan bara avundades dem som hade och som ägnade helgerna åt "parmiddagar". Bläää.

Har alltid undvikit parmiddagar, ja, jag förstår överhuvudtaget inte vitsen med att käka tillsammans med andra människor överhuvudtaget. Hur jävla kul är det att sitta och glo något annat snille i ansiktet när man käkar?
Nä, mat avnjuts med fördel i ensamhet vid TV:n eller datorn. Då behöver man inte tänka på bordsskick eller att maten ska ta slut. Då är det bara att glufsa i sig, att hänga över tallriken med en sked i högsta hugg och låta sig väl smaka.

Det bästa är ju att träffa nya personer på tillställningar där man antingen har flera personer runt sig så man inte bara måste prata med den nya om den inte är trevlig, eller på en tillställning som inte behöver ta så lång tid, tex fika.

Skulle jag och min kille bli hembjudna till en vän till oss och dennes nya respektive som visade sig vara en idiot så hade vi ätit upp maten och så snart som möjligt avvikit och förmodligen hittat på något roligare.

Män? Jag trodde det främst var singlar som ser parmiddagar som ett gissel?
Särskilt om det är uppenbart att de är inbjudna för att bli "ihopfixade" med nån.

Pitbull bitch


Tack!
Precis så är det!
Känner du mig?

mvh
Steffe

Stämmer inte, kontinentaldrickande är däremot den lägsta formen av umgänge.
Stämmer inte, däremot vill man inte lära känna andra påtvingat för att ens tjej tycker att det är mysigt med parmiddagar och dyrt vin för att imponera mest på sig själv.
Komfortzon? -soffan hemma? den fysiska distansen till andra människor?
Man har ofta strävat 20-25år genom puberteter och rövslickande i karriären för att komma dit man vill. Förändring till det sämre är dåligt.

Njae, svenne-bananer som ska vara kultiverade och korkar en flaska rödtjut till chipsen när de har gäster för att de ska visa att de minsann lärde sig hur man ska förhålla sig till alkohol på deras senaste semester - då håller jag med dig.

Men att dricka ett glas vin till maten eller istället för öl på krogen mer utan att för den delen dricka sig snorfull - vilket jag ser framför mig när du säger "kontinentaldrickande" - är helt okej. Men det är ju knappast ett sätt att umgås utan snarare ett förhållningssätt, så diskussionen kanske är lite OT...

Det är väl inte parmiddagen i sig som är läskig. Har man uppnått en viss ålder är det nästan omöjligt att undvika att umgänge med andra människor ibland också innebär middag e.l. Jag kan förstå om singlar ogillar parmiddagar, lätt att känna sig utanför etc.

Det som däremot är läskigt är att det vid viss ålder är tjejerna som tar över kommandot beträffande det gemensamma umgänget. Gör ett tankeexperiment och gå till er egen bekantskapskrets (ni som fyllt 25). Min erfarenhet säger mig att när man blivit sambo alt. förälder så är det hon som står för kontakterna. Det börjar sakta men efter ett tag så blir parkontakterna oftast genom henne. Känner ni igen det ?

Mitt råd till alla yngre FB-män är att vara på er vakt. Se till att träffa polarna även om din tjej inte råkar gilla dem. Annars blir de outade och snart sitter du där med bara hennes/era gemensamma vänner. Det är LÄSKIGT.

Parmiddagar är vidriga för att det blir en massa skryt om totala meningslösheter, som t ex att man köpte en äkta parmesankvarn för 25 kronor i riktiga äkta Italien och att man är ett par som får ihop livspusslet. Ständigt detta tjat om livspussel.

Men jag har inte träffat en enda person som "får ihop livspusslet" som klarar av att hålla en intressant konversation levande i mer än tio sekunder... (för grejen är, att får man ihop livspusslet, har man inte tid över till att tänka en enda originell tanke) det glider alltid in på jobb (åh herregud vad astrist, såvida personen inte är läkare, veterinär, astronaut eller äventyrare) eller avföring (den egna avkommans). Jag får ångest bara jag tänker på det! Folk är så tråkiga! Det är därför parmiddagar är astrista. Och i ärlighetens namn, generellt sett så är tjejer tristare än killar.

Du borde nog byta umgänge.

Parmiddag är riktigt kul om man har trevliga vänner.

Till dig också. Byt umgänge. Vad har ni för polare som bara skryter hela tiden. Och det gör de väl inte bara på parmiddagarna i så fall. Eller menar ni att alla trevliga människor blir otrevliga och börjar skryta på parmiddagarna.

Det finns gott om folk som hamnar i någon slags kukmätartävling så fort de hamnar i liknande situationer.

Har du aldrig hört hönsmammor sitta på caféer och snacka om hur deras ungar minsann är bäst, mest och hela tiden tidigast utvecklad på dagis?

Så jävla efterblivet. Jag tycker det är så skönt när man träffar folk som riktigt luktar prettopitt och kläcker att "nej, jag pluggar komvux på distans, sitter hemma hela dagarna och har knappt en krona till mitt namn för tillfället". De vet liksom inte hur de ska förhålla sig till det... Personer som inte går att tala med utan att någon hela tiden ska vara värst.

Hade en vän som var sådan. Han frågade hur det hade varit på min tvåveckorssemester i Filippinerna, knappt hann jag berätta hur jag reagerade när vi landat i Manila innan han håller en flera minuter monolog om hur han haft det på sina semestrar... Jag ignorerar det och fortsätter några meningar till innan han gör samma sak igen. Sen när jag skiter i att fortsätta berätta om det han frågat om börjar han tala om annat. Varför fråga om saker man uppenbarligen inte bryr sig? Eller var det bara för att få berätta att han minsann är bättre? Lite som folk som frågar om man är tatuerad. Brukar alltid säga "ja" och sen inget mer, få frågor som är så genomskinliga som den nämligen (förutsatt att man inte har synliga gaddningar och frågan lyder "har du fler")