Citat:
Ursprungligen postat av Tina...
Symbolisten. Fortsättning från Magitråden.
Men om man har insett att det paranormala existerar så får man väldigt svårt att inte tro på någon form av enande kraft, en intelligent tanke bakom, lr hur? Alltså någon form av gud, det kan inte bara vara kosmos energi utan det måste finnas tankar bakom våra liv isf, lr hur?!
Så om det nu finns en gud, varför sätter han oss på jorden utan ett ordentligt skydd emot negs? Om jag nu vill välja att vara god varför ska jag bli utsatt för att inte kunna styra över mina egna tankar? Det är ju rent fusk.
Om man ser på den inverkan andra människor har på dig, så kan du välja att inte lyssna lr gå därifrån. Då har du en ärlig chans att välja bort dåligt inflytande.
Alltså. Om man nu ser på helhetsbilden, varför skyddar inte den goda sidan oss från dessa parasiterande negs så att vi får en ärlig chans att åtminstonde styra över våra egna tankar? Som du beskriver så blir vi alltså påhoppade av något som vi inte ens är medvetna om att det existerar. Varför får inte folk i allmänhet kunskap om negs existens så att vi får en chans att skydda oss?
Om nu inte änglarna har lust att skydda oss kan de ju iaf se till att vi fattar att vi ska skydda oss själva?!
Men nu vet jag ju inte till 100% att jag styr över mina egna tankar i frågan..

Du söker som vanligt enkla svar på komplexa metafysiska frågor.
Ja, jag tror på en enande Gudom, men vi måste också förstå att denna gudom också består av ofullständiga imperfekta delar som drar åt sitt håll.
Ju mer vi strävar uppåt, ju mer drar andra krafter åt det andra hållet, vilket illustreras i polariteten plus och minus, ljus och mörker.
Ju mer balans, desto mer flyter obalanserna upp till ytan.
Varför drabbas heliga män, munkar och andra av demoniska attacker, borde de inte vara tillräckligt heliga för att hålla dessa borta?
Är det en gudomlig prövning eller en chans att rensa ut skiten/skräpet ur psyket/själen för gott?
Förmodligen bådeoch.
I många fall har vi ett bra försvar, i vissa fall har vi det inte, i vissa fall drar vi omedvetet eller karmiskt till åt oss det som inte är bra för oss.
Vårt högre jag har valt att en gång för alla göra upp med det där skräpet.
Vi tvingas göra upp med det och rensa ur det ur vår innersta natur, men det krävs ofta att vi gör det steg för steg på alla medvetande-nivåer.
Människan har potential till gudomliggörande, liksom urmaterien har potentialen till att omvandlas till guld, men vägen dit är svår, mödosam och farlig. Men om vi vill utvecklas, så finns det inga genvägar.
Vi kan inte sitta och hålla på med New Age gullegull och tro att vi blir hela och upplysta andligen, vi måste bemöta det mörka och ofullständiga, skuggorna i själen, annars har vi barlasten av det kvar.
Det finns inga rosaskimrande enhörningskantade genvägar till andlig upplysning.