Fractional reserve banking – så fungerar det

Att casha statsskulden stöter på svårigheter ja, men inte pga fantasiargument som "militär egendom", utan pga att finansmarknaderna skulle få nippran om man gjorde det. Begreppet finansiell nettoförmögenhet används just för att utesluta fasta egendomar, vägar etc. Vad gäller ålderspensionssystemet så finns det inga formella hinder för en överföring till staten. Ha inte så förtvivlat bråttom med att besvara inlägg, det är bättre att svaren blir faktamässigt riktiga än att de levereras blixtsnabbt.

Om staten skulle betala av 1biljon rakt av pa statsskulden skulle samhallet fa brist pa pengar. Det skulle gora mer skada an nytta pa samhallet sa det befinner sig i ett moment 22.

Precis av denna anledning ska Staten sjalv trycka sina egna pengar som inte ar rantebarande. Da skulle ge en stabil penningmangd och ett stort utrymme for minskad skatteborda i samhallet.

Att lagga ut detaljinformation pa sub lankar ar ingen dum ide. Kommer att bli ett mindre hastjobb men amnet ar sa pass relevant att det nog ar vart fritiden investerad.

http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/96/26/3ef0240e.pdf

Så om du tar bort vårt pensionsparande var hamnar du då? Visst, staten kan beslagta våra pensioner om de vill absolut men är det ett verkligt alternativ? Sossarna var inne och snodde några miljarder härom året i.o.f.s.

Å fan! Det var en liten aha upplevelse! Men det måste ju stämma, såklart! Tackar! Har inte fattat riktigt annars varför de inte betalar av det.

Ok, skit i att svara då.


Om du läser inlägget ovanför ditt så fattar du kanske varför.

Brist och brist, största andelen av skulden är i SEK och de pengarna måste ta vägen någonstans. Nu när de säljer V&S så tar de inte betalt i SEK och de pengarna går till att betala av utlandsskulden.


Är pengarna som riksbanken trycker räntebärande? Visst de är en skuld till innehavaren men räntebärande? Och vad hade skillnaden varit om staten hade tryckt dem istället för riksbanken?

Vid ammortering av skuld forsvinner krediten ur systemet, dvs penningmangden minskar. Brist ar kanske att ta i men otillrackligt med monetara medel ar direkt skadligt for ekonomin i dess nuvarande form vilket alla lagkonjunkturer mycket riktigt har bevisat.


Riksbanken staller ut lan till privatbankerna, priset satter riksbanken sjalv varav reporantan ar den mest kanda. Intakten gar till riksbanken och en del ges i utdelning till staten.

Det är obligationer och växlar till allra största del. När staten löser in dessa (med centralbankspengar) får innehavarna pengar som sedan måste ta vägen någonstans. Dessutom så kan de inte lösa in allt på en gång i.o.m. att de har löptider.


Nu gissar jag bara men jag antar att du inte tycker att staten ska använda sedlepressarna för att finansiera sin verksamhet. Så hade det inte blivit samma sak egentligen? Detta är intressant och du får gärna lägga ut texten lite mer

Statsskuldens sammansattning ar komplex och fallet att allt betalas tillbaka pa en gang ar mer filosofiskt an praktiskt, olika loptider som du tar upp ar en anledning.

Ingen expert pa just den har fragan men en massiv aterbetalning skulle tveklost skapa enorm oro pa finansmarknaden.


Nej, staten ska inte har fri ratt att trycka efter bevag, snarare ska okningen baseras pa realekonomiska indikatorer ungefar som riksbanken forsoker styra penningmangden med inflationsmalet i atanke. Nyckeln ar att reglera penningmangden sa att den inte hammar tillvaxt och ger nagon ny typ av bieffekt som de tillgangsinflation vi ser idag i belaningsbara tillgangar.

En fraga jag inte har nagot bra svar pa ar hur distributionen av desas nya pengar ska ske. De kan inte lanas ut sa maste ske i form av betalning. Risken ar att man far organisationer som for otillborlig fordel (ungefar som banksystemet idag).

Du har rätt i att det är mest en tanke och inget realistiskt. Om en sådan massiv återbetalning skulle ske så skulle det få konsekvenser på finansmarknaden men jag tror snarare att det till stor del får motsatta konsekvenser till det du påstår i.o.m. att det helt plötligt finns en massa pengar som måste in någonstans. Men å andra sidan så är pensionspengarna placerade någonstans i dagsläget och tar man bort dem så blir det många som vill ha tillbaka dem. så i det stora hela så går det ungefär jämt ut.


Nu är du inne på Friedmans gamla teorier som många centralbanker anammade på 70/80-talet nämligen att centralbankerna ska var styrda av penningmängdsmål. Tyvärr visade det sig att det inte fungerade lika bra i praktiken som i teorin och man gick därför ett steg vidare och införde inflationsmål istället. Tyska centralbanken var ganska framgångsrika men om man studerar deras politik närmre så ser man att det i praktiken var en inflationsmålstyrning som de agerade efter. Läste en intressant text om det från ett föredrag i Tyskland, kan leta upp den om du är intresserad. Även Den gode Milton kom, på 2000-talet, till insikt om att ett inflationsmål fungerar bättre.

Problemet i ditt sista stycke är något man måste ha en lösning på om man inte vill ha FRB eller att staten bara ska kasta ut pengar med inflation som följd.

Borjan ar seg och ointressant men Bernake ger nagra hyffsta raka svar i slutet som ar forvanande och ett visst erkannande av Ron Pauls eviga standpunkter.

Ron Paul Berates Bernanke at Joint Economic Committee
http://www.youtube.com/watch?v=Jbi-0Tg1b_g