Fractional reserve banking – så fungerar det

Mja, mitt problem är ju att egentligen litar inte bankerna på varandra, de litar på att staten kan rädda dem. På samma sätt litar ju även medelsvensson på att staten ska rädda deras besparingar, vilket leder till att det blir en väldigt dålig koppling mellan verkligt tillit och makten att allokera resurser.

Finanssektorns uppgift är ju att ta vara på folks resurser genom att allokera dem effktivt. Haverier tyder på att man har misslyckats med allkoeringen, villket borde innebära att man blir ifråntagen sina möjligheter att allokera kapital. Det är så en marknad måste fungera, annars kan felallokeringen bli hur stor som helst (till dess att det inte finns några resurser kvar).

Kapital är inte siffror på ett papper, utan det är verkliga maskiner, kompetenser, lokaler, råvaror etc. Dessa måste vara rätt utformade och vara på rätt plats vid rätt tillfälle för att ha något värde. Ifall det upptäcks att de måste "ommöbleras" får man en recession, därför att värdet helt enkelt visar sig vara lägre än man tidigare trott. Det enda staten gör med sina räddningsåtgärder är att dölja de faktum man måste ta itu med.

Staten räddar inte vilka banker som helst. Det är ju knappast så att banker inte kan gå i konkurs. Bailouts handlar först och främst om att rädda systemkritiska banker för att undvika en kollaps av hela bankväsendet. En sådan kollaps hade kostat samhället MYCKET mer.

Skippa konspirationsteorierna och börja med Diamond-Dybvig istället

http://minneapolisfed.org/research/QR/QR2412.pdf

k = (c+1)/(r+c)

Menar du att Werner är konspirationsteoretiker. Eller menar du att han har fel.
Det skulle i varje fall vara väldigt intressant vad du menar med konspirationsteorier.

Är inte insatt i det, fast bankerna verka ju ha lånat ut till folk som de visste aldrig skulle kunna betala tillbaka. Väldigt konstigt tycker jag i så fall.

En bankkollaps är en engångs"kostnad", medan en dysfunktionellt bankväsende kostar samhället under hela sin livstid.

Är inte insatt i det, fast bankerna verka ju ha lånat ut till folk som de visste aldrig skulle kunna betala tillbaka. Väldigt konstigt tycker jag i så fall.

Det var inte banker som stod för den största delen av utlåningen så jag förstår inte riktigt relevansen då FRB då inte var inblandat.

Har väldigt lite med det att göra. Okej, jag förklarar ändå.

Tänk dig två banker med 100 mkr tillgångar vardera. Tillgångarna kan vara bostadslån de emitterat. Bank 1 lånar 80 mkr på marknaden och 20 mkr kommer från det egna kapitalet. Bank 2 lånar 95 mkr och 5 mkr är eget kapital. Bankernas leverage-kvot bestäms av tillgångar/kapital.

För bank 1 blir leverage 100/20 = 5 och för bank 2 100/5 = 20. Så vad händer om värdet på den underliggande säkerheten sjunker med 20%? Det innebär att värdet på tillgångarna minskar från 100 till 80 mkr. Vid ett sådant scenario kommer bank 1 förbli solid eftersom den kommer kunna absorbera en förlust på 20 mkr medan bank 2 går i konkurs.

Säg att avkastningen för enkelhetens skull är 10%. Bank 1 avkastning blir 50% (10/20) medan bank 2 200% (10/5). Ingen nyhet precis att större risk ger högre avkastning. Så länge priserna på bostäder fortsatte stiga tjänade bankerna stora pengar, men när bostadsbubblan sprack hade de inte tillräckligt med kapital för att täcka förlusterna.

Varför lyssnar du på denne Richard Werner överhuvudtaget? Läs en Econ 101 lärobok istället.

För att banken måste övertala kunder att ta ut lån först.

Pengarna kommer från det egna kapitalet. En icke-existerande bostad är ingen tillgång.

Enligt vilka beräkningar? Vad föreslår du istället?

Är inte insatt i det, fast bankerna verka ju ha lånat ut till folk som de visste aldrig skulle kunna betala tillbaka. Väldigt konstigt tycker jag i så fall.