Ayn Rand och hennes författarskap

Hon är ju inte direkt först i denna sportgren. Fast teorin om att Rands välkända långrandighet är en följd av hennes tjackpunderi kanske är en fullt möjlig förklaring.

Ett uttalande som jag stötte på nyligen och som verkligen gjorde min dag var detta:

“St. Petersburg in revolt gave us Vladimir Nabokov, Isaiah Berlin and Ayn Rand. The first was a novelist, the second a philosopher. The third was neither but thought she was both.” - Corey Robin

Ha, sanningens sötma, det där.

Att läsa Ayn Rand kan vara en märklig upplevelse när man är, säg, 15 år gammal och i zenit av själv-engagemang. Men grossistsk "lån" från Aristoteles, ändlösa och redundanta föreläsningar, mycket krystat och ibland absurda grundidéer och bara tricks som berömt själviskhet genom att omdefiniera den, blir betydligt mindre imponerande med den tid man är, säg, 18+ år gammal.

Japp.
"Objektivister" kan oftast delas in i tre kategorier:
1) 15-åringa killar.
2) Aspies
3) Vissa amerikaner som kan le med den idiotiska entusiasm och optimism som är så svår för icke-amerikander att härma.

Damens fantasier förvaltas av The Ayn Rand Institute, som trycker upp böckerna i ständigt nya, enorma upplagor och distribuerar dem gratis till alla universitet och high schools i USA. Det är fråga om ett stort indoktrineringsprojekt som syftar till att nå den unga generationen och inpränta själviskhetens evangelium. Man kan tala om en kult som den mindre intellektuellt rustade högern i USA gärna tar till sig, utan att reflektera över de grundläggande motsägelser som finns inbyggda i doktrinen.

Ett typiskt drag i dravlet är ju att t.ex. byggnader tycks resa sig av sig själva, vägar bli byggda automatiskt, osv, utan att läsaren behöver befatta sig med dem som gör själva arbetet och hur de har det. Bara den överlägsna hjältekapitalisten är relevant.

I vilken av Ayn Rands böcker förekommer automatiska vägbyggen och självresande byggnader?

Det är snarare så att arbetarna glorifieras, inte förbises eller förnedras, i hennes böcker

Pratar vi om samma författare? Ayn Rand beskriver i stora drag alla om inte har ett eget bolag eller är en framstående forskare som en gnällande pöbel. Atlas Shrugged är ett bra exempel på detta där stackars företagare blir illa åtgågna av sina arbetare med några få arbetare som förstått vikten av att företagaren får göra vad han vill.

Atlas Shrugged är ingen bra bok och ni som tycker det har nog en annan nivå än de flesta som läser litteratur. Troligen avar ni sånna som läste Max serien i högstadiet. Atlas Shrugged är inte en populär bok hos läsare och det är som Kenpo skriver att den distribueras gratis till unga och det är därifrån nästan hela upplagan kommer. Man fuskar även med försäljningen genom att låta ARI köpa böckerna åt andra som vill ha den för att kunna hålla den sålda delen av upplagan på en hög nivå.

Om ni vill veta vad Ayn Rand var för någon kan ni titta på vad nästan hela hennes släkt pysslade med i Sovjetunioinen och fundera på hur hon lyckades få tillstånd att lämna Sovjet när gränserna i praktiken var stängda för alla. Ta även en funderare på vilka hon hängde med när hon kom till USA så förstår ni att hon står långt från den "frihetliga kapitalismen" som så många av er tror hon förespråkar. Men jag varnar er, ni kommer att behöva söka källor ni inte hittar på wikipedia.

Ayn Rand har skrivit böcker som är på nivån över kiosklitteratur men Atlas Shrugged är inte en av dem.

Då undrar jag om du har läst boken?
Arbetare, kunniga i sitt gebit, beskrivs inte i termer av någon "gnällande pöbel", tvärtom.
Socialismens anhängare, arbetare eller inte, beskrivs i dylika termer.

Spoiler för att inte avslöja handling:

Din spoiler är vad som talar för min sak, lite fult att du blandar in handlingen i din argumentation som du gör då du vet att jag inte kan svara utan att använda en hel drös med spoilers. Som jag ser det finns det bara två möjliga anledningar till att du skrev det här inlägget, den första är att du inte förstått boken och den andra att det finns två versioner av den som är helt annorlunda.

I Atlas Shrugged är det endast extrem individualister som kör egoracet som är av betydelse. Alla andra är dumma, tråkiga, gnälliga och betydelselösa. Det finns en arbetare här och där som är bra men det är uteslutande någon som ännu inte blivit offantligt rik eller står bakom företagsledarna utan att ge den minsta tanke till sin egen situation. Att arbetare på bred front skulle ges något värde finns inte i Atlas Shrugged vad jag vet. Du kan skicka ett exempel på detta i ett PM så slipper vi fylla tråden med spoilers.

Därför att deras vener är förgiftade av altruism och Immanuel Kant (oftast genom dagens s.k "kritiska teori"), vilket medför att de ej kan tänka klart....


Läs mer här:
http://www.nattvakt.com/

Det är inget fult knep att "blanda in handlingen" när vi diskuterar en bok, det förvånar mig ärligt talat att du tycker det.

Självklart handlar boken om individualister men att det skulle vara samma sak som att "alla andra är dumma, tråkiga och betydelselösa" finner jag inget belägg för varken i boken eller i dina argument.
För det första så har jag inte hävdat att arbetares värde skulle behadlats på någon bred front i boken, jag bara påpekade det uppenbart felaktiga i att arbetare skulle ses som parasiter eller motsvarande baserat på det som faktiskt står skrivet.
För det andra så vore det anmärkningsvärt om boken på ett omfattande sätt behandlade arbetare och deras situation när bokens handling har ett helt annat fokus, lite som att klaga på att Sagan om ringen saknar UFOn, inte särskilt relevant för historien det heller.

Om man ska läsa en bok i självförverkligande, så kan jag knappt tänka mig en sämre författare än Ayn Rand. Hon förstod kommunismen, men hon förstod inte sig själv och hon förstod inte den ideologi hon förhärligade. Hade hon gjort det, hade hon förstått att kapitalism och kommunism inte är varandra motsatser, de är olika nyanser av samma verklighet. Och hade hon förstått sig själv, så hade inte hennes bearbetning av sitt inre inte lett till mer narcissism, tvärtom. Hon hade inte löst sina inre konflikter och kunde inte dra korrekta slutsatser.

Hennes verk var mao fullständigt nonsens, vars influenser kanske hjälpt kapitalismen att krascha fortare än något annat. En bok som av amerikaner nämns som den näst mest samhällsinfluerande boken efter bibeln, säger en hel del om dess innehåll.

"If one were to take the bible seriously one would go mad. But to take the bible seriously, one must be already mad." - Aleister Crowley

Så om man tar Atlas Shrugged ideologiska budskap på allvar, så blir man galen. Men tar man boken på allvar, så måste man redan vara galen. Självklart kommer ett vansinnigt samhälle att hylla vansinniga böcker.