Citat:
Ursprungligen postat av skipchip
Har nu läst på Atlas Shrugged och The Fountainhead och tycker det är absolut de bästa böckerna jag någonsin läst. Efter lite googlingar märker jag att dessa böcker möter ett ENORMT hat på internet.
Jag skiter i Rands förmåga att skriva, att karaktärerna möjligtvis är platta och vill istället bara diskutera filosofin i böckerna.
Howard Rourke, John Galt och Francisco d'Anconia lever alla efter en i mina ögon fantastisk livsfilosofi. Skulle vilja kalla det nån sorts super-egoism. Gör det du älskar att göra och det du tycker är bäst för dig, på det sättet lyfter du upp andra. Bry dig endast om dig själv och att uppnå sin bästa förmåga. Skillnaden mellan detta och det som vanligtvis brukar förknippas med egoism är att detta innebär att du även inte dömer andra människor, ser ner på dom eller tycker illa om dom överhuvudtaget. Detta är orelevant eftersom det bara är dig själv som är intressant.
Jag anser att detta är mer i linje med hur vi människor är skapade. Försöker alla människor vara sitt bästa jag i form av att utveckla sina förmågor utan att låta andra hindra ens kreativitet och tänkande uppnås en bättre värld.
Säkert väldigt luddigt skrivet såhär sent på dagen men kan sammanfatta det med att säga att jag ser inga som helst fel i ayn rands objectivism
http://en.wikipedia.org/wiki/Objectivism_(Ayn_Rand)
Så, kan någon informera mig om varför många människor har så mycket emot dessa böcker och dessa idéer? Jag är själv medveten om att jag inte läst någon bra kritik mot Objectivism och är därför säkert helt blind för dess negativa aspekter så därför skulle jag uppskatta om någon peka ut vad dessa är.
... och om ett halvår så kommer du ha övergett både Ayn Rand och objektivismen. Om vi ska diskutera hennes litteratur så kan väl hennes språk, struktur och karaktärers personlighet vara av yttersta vikt? Att karaktärerna är lika komplexa som mitt naveludd skapar en rätt ointressant miljö av människor som placeras i lag A (de goda) och lag B (de onda). De goda är goda för att de tror på den
rätta filosofin, de onda är onda för att de inte tror på >Rands< objektivism. Med Atlas Shrugged har hon skapat en värld (baserad på judisk mytologi) som är så målad i svart och vitt, där subtilitet saknas fullständigt och som dessutom är över 1000 sidor långt av utdragna platta diskussioner.
Vad du har just läst och blivit så förälskad i är inte skönlitteratur, utan det är propaganda. Tyvärr så skriver Rand ingen underhållande propaganda, Stig Dagerman som skrev propaganda åt
nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande hade i varje fall yrkesstolthet och producerade novellen med stil och världsklass. Något som Ayn Rand inte klarade av, nej utan hennes livsgärning var ju att försöka få tonårspojkar från medelklassen att tro att den rikaste procenten är de mest
förtryckta i samhället - och då tycker oftast dessa unga män utan större livserfarenhet att de är så intellektuella och kritiska när de i själva verket sväljer satsen från cancerhoran och alkoholisten Rand utan att fråga
varför.
Hon hyllar individen men förstår inte att en individ är totalt värdelös utan sitt kollektiv. Utan kollektivet kan inte individer skapa eller ens existera. Eller tror du att all den kunskap mänskligheten har ackumulerat under sin tid hade nått fram till en strandsatt människa på en öde ö? Hade Ayn Rand ens lyckats skriva sina tegelstenar eller ens formulerat sina resonemang om hon inte hade haft ett språk som genom generationer av kollektiv skapats?
Edit: nej, jag gillar inte Ayn... men ännu mer ogillar jag
nyfrälsta människor!