Påståendet att "det inte finns några problem i Landskrona" är så bisarrt att det förtjänar att bemötas. Eftersom jag är intresserad av I&I-frågan, håller jag mig också uppdaterad i vad som händer genom att läsa lokaltidningen Helsingborgs Dagblad på nätet.
Jag är dessutom tillräckligt gammal för att minnas Landskrona innan det blev kulturberikat.
Sammanfattningsvis från vad jag hör mina släktingar i staden berätta, vad jag läser i lokaltidningen och vad jag ser med egna ögon när jag är i hålan, så kan jag direkt avfärda påståendet att det inte finns några problem i staden.
Albanian Soul har ett förvridet perspektiv. Han ser tillvaron i Landskrona i jämförelsens ljus från vad han kommer ifrån. Jämför man Landskrona med Mitrovica eller Prishtina, så är det ju självklart att man tycker att Landskronas problem är ganska små och obetydliga. Jämför man däremot Landskrona FÖRE och EFTER Albanian Souls ankomst, så är bilden fan så annorlunda. Landskrona hade förvisso problem redan
före kött-tsunamin i det att flera stora arbetsgivare i kommunen försvann ungefär samtidigt, men efter det att flyktingarna började flytta in.... Ojojoj!
Landskrona är egentligen en ganska fin stad i en expansiv del av Sverige, med närheten till Köpenhamn, öresundsbron och Malmö och Helsingborg inom överkomligt avstånd. Staden är vacker med fina grönområden och närhet till havet. Man har Ven ute i sundet, vilken dagligen gästas av c.a 1000 turister på sommarmånaderna, och man har nyligen byggt attraktiva lägenheter nere i hamnen. Det finns biograf, krogar, mysiga gator och torg... Det BORDE varit bra! Men det är det INTE! Det förekommer skjutvapen och det
används skjutvapen i en utsträckning som saknar motstycke i ett litet samhälle i norra Europa. Man kastar handgranater och skjuter inne i bebodda områden. Man rånar banker och butiker. Man utsätter vanligt folk för gaturån och oprovocerade överfall. Man våldtar, hotar, snattar, rånar, plundrar och beter sig på ett sätt som helt enkelt inte fanns i Sverige innan KÖTT-TSUNAMNIN! Att därifrån påstå att Landskrona är en händelsefattig och lugn idyll, är att göra våld på sanningen!
Vi svenskar hade det inte såhär innan blattarna kom hit. Så ÄR det bara!
Följande är en betraktelse ur en helt vanlig svensks perspektiv:
Citat:
Solen skiner idag och jag var hemma med yngsta dottern… Jag tänkte mig en tripp till havet och samtidigt passa på att låta lilltjejen hälsa på hos morfar. Vi steg upp i ottan, packade alla nödvändiga tillbehör och styrde kosan mot Landskrona. Denna stad gör sig verkligen allra bäst på sommaren, med sina lummiga parker, citadellet och koloniträdgårdarna och sin lite småmysiga stadskärna. Hyfsat nära stadens centrum ligger Karlslundparken med lite inhägnade getter, ankor och grisar. Sådant som en tvååring kan tänkas tycka vara spännande. Vi rullade in vagnen i parken och där var redan smockfullt med glada skolbarn på utflykt som for omkring bland lekplatser och djurhägn. Säkert bortemot ett hundratal! En idyll!
Eftersom jag är en elak fan kunde jag emellertid inte låta bli att reflektera över att alla barnen uppenbarligen var av utomnordiskt ursprung. Jag menar verkligen ALLA! Under hela tiden såg jag två lintottar, men de visade sig vara ryssar eller polacker. Resten var en utmärkt provkarta över svensk asylpolitik de senaste tjugo åren: En massa barn med ursprung på Balkan, en hel del uppenbart arabiska barn och så några från Somalia, som självfallet utmärkte sig med att vara de enda som bar slöja trots att de gick på lågstadiet. (Intressant syn på den kvinnliga sexualiteten man har i Somalia… En åttaåring som presumtivt sexobjekt?) Min lilla flicka var det ENDA svenska barnet i hela högen där i parken -och vi var inte ens från staden! Det kändes verkligen som att vara på utlandssemester! Ett tips för dem med skral semesterkassa: Åk till Landskrona och upplev hela Tredje Världen! Vi spenderade en hel del tid i parken eftersom dottern tyckte det var apkul med alla ungar, djur och lekredskap. Under tiden hade jag möjlighet att bedriva lite fältstudier i etnologi! Jag lade ganska snabbt märke till hur de små invandrargossarna lekte och reagerade direkt över hur våldsamt och stökigt det gick till. Man vevade med grova käppar, slogs så stickor och strån rök, skrek och stojjade. De stackars helsvenska fröknarna hade ett rent helvete att försöka hålla de små liven någorlunda på mattan. Man kastade sten på getterna och tyckte tydligen att det var skitkul att skrämma djuren. Nu är jag ju inte så jävla blåst att jag tror att solen skiner ur små svenska barns arslen, men visst fan kunde man märka en avsevärd skillnad på hur det lektes. Visst kan svenska pojkar OCKSÅ vara små skitjobbiga glin, jag har trots allt jobbat i åtta år som lärare, men det var TYDLIGT att det där med gränser, hänsyn och empati inte är något små invandrargossar får någon större duvning i under sin uppväxt.
Vi tillbringade som sagt nästan hela dagen i Landskrona och det putsades och fejjades så det stod härliga till. Parkförvaltningens plutoner av trädgårdsarbetare var ÖVERALLT med sina redskap och röjde, sprätte, brummade, klippte, planterade, beskar och krattade. Staden vid sundet skall visa upp sin bästa sida under säsongen! Skräp plockades och det var en fröjd att se med vilken iver och stolthet kommunalarbetarna snyggade till sin lilla stad. Dock såg jag under hela dagen inte EN ENDA parkarbetare eller kommunalanställd med uppenbart utländskt utseende. Jag skall definitivt inte säga att de inte finns, det vore ju märkligt i en kommun med den invadrartätheten, men JAG såg i varjefall ingen… Kan det vara så att Landskrona Kommun diskriminerar invandrarna så till den milda grad ELLER (hemska tanke) tycker invandrarna att det inte passar sig att gå där och plocka skräp åt svennarna? Alltså, från det att jag kom till staden på morgonen, tills dess att jag åkte hem på eftermiddagen såg jag inte en enda invandrare som JOBBADE, förutom den obligatoriska närbutiksägaren och kebabkletaren. Skolfröknarna såg svenska ut, parkarbetarna var svenskar. Jag såg olika hantverkare i sina firmabilar, bank och butiksanställda, frisörer… Alla såg skandinaviska ut! Jag såg däremot många invandrare som fikade, gick runt på stan och njöt av det vackra vädret eller stod och drällde lite här och var. Det förefaller som att Sverige har blivit ett klass-samhälle igen, men att klasserna numera är TVÅ: De som arbetar och de som lever gott på vad andra arbetar ihop! Jag vet vilken klass jag tillhör… Det står smärtsamt klart när jag studerar min löneavi!
Välkommen till Det Nya Sverige!
http://www.rebels.org/bloggen/?p=157
