Den stora tråden för råd gällande relationer, intresse, flirt m.m.

Hej.
Har hamnat i lite av ett dilemma kan man säga. Det är så här att jag är tillsammans med en tjej sedan 3,5 år tillbaka. För tillfället har vi det lite sådär i förhållandet. Har varit så ca någon månad nu. Det hör ju dock till, att det är lite upp och ner.
Nu till problemet. På jobbet har det börjat en tjej(sommarvikarie) som jag kommer väldigt bra överens med. Personkemin stämmer riktigt bra.
För ca en vecka sedan var vi ute på krogen ett gäng från jobbet. Jag hade inte tänkt hänga på, satt och kollade på facebook och då skriver hon(sommarvikarien) till mig och undrar var jag är. Hade inget speciellt för mig så jag mötte upp på krogen. Jag och tjejen snackade nästan hela kvällen. Klockan närmade sig stängning och folket började försvinna. Då frågar hon om jag vill hänga med till henne på efterfest. Kan jag väl göra tänkte jag. Det visade sig att det bara va hon och jag på efterfesten. Satt hos henne och snackade någon timme, sen säger jag att jag nog måste åka hem. Du kan få sova här, säger hon då, i sängen eller på soffan. Jag gjorde inte det, åkte hem. Kan inte vara otrogen mot min flickvän.
Hon skriver på facebook en del samt väntar efter jobbet på mig så vi kan ta sällskap till parkeringen.

Vad jag undrar är, för det första, är hon intresserad? Då menar jag mer än som kompis? För det andra, vad fan ska jag göra? Vet att man inte kan både ha kvar kakan och äta upp den. Göra slut med flickvännen?

Tack på förhand!

Ja hon är intresserad, fattar du inte det eller skojar du?

Ja, hon är intresserad av bara fan. Skulle vi svara på vilken tjej du ska välja vore det bara en ren gissning eftersom vi inte vet hur du känner.

Innan jag blev tillsammans med min nuvarande tjej höll hon på på ett liknande sätt. Jag höll på att bli kär i henne för vi smsade jättemycket och jag gillade henne verkligen. Så sista dagarna innan jullovet i skolan ville hon inte komma till skolan. Minns inte riktigt varför men har väl för mig att det va nånting med mig men i vilket fall sa hon att hon inte "pallade" men jag såg ju igenom det. Så jag frågade henne näst sista dan om vi inte kunde träffas nån gång på lovet varpå hon svarde inom 10 sekunder "Nej". Inget hjärta eller smiley som innan utan bara nej som om hon höll på att spy bara vid tanken. Så jag frågade "varför inte? Vill du inte va med mig?" och hon svarade "Jag ska till skåne x)". Lite liknande din situation tycker jag eftersom lovet är tre veckor långt jag bearbetade och fick henne att gå med på att träffas på nyår och vi kysstes vid tolvslaget. Insåg senare att jag hade missat totalt att hon playade mig innan och fick även veta att hon gjorde det på nyår vilket avromantiserade hela kvällen totalt. Men nu är vi tsm sen 7 månader och hon gillar mig på riktigt.

Min poäng är iallafall att det är svårt att se de mest uppenbara saker ibland, som att man blir playad. Det är möjligt att hon bara gillar att leka med killar för och känna sig sexig och bra på att flirta. Att hon är skitsnygg är ju tyvärr inget gott tecken heller. Ledsen isåfall

Alright, bestämt mig för att testa lyckan med kassörskan på ICA! Inte kommit längre än en hel del leenden och lite småprat, ingen aning vad hon heter, hur gammal hon är osv, men känner att jag borde testa.

Anses det påfluget att bara fråga om en fika bara sådär? Eller borde man ta nån "mjukare" väg?

Har människan ingen namnskylt? Kör hårt, du har inget att förlora direkt

Ok, here goes...

För ett tag sedan träffade jag x. X och jag tillbringade några intensiva dagar och nätter ihop, och har hållit kontakten och setts lite efter det. Vi har så lika intressen och värderingar man kan ha, men det känns ändå tyst och konstigt mellan oss, x verkar blyg och lite nervös med mig (fast han är egentligen jävligt skön) och jag vet inte riktigt hur jag ska tackla det. Känner mig obekväm. Dock verkar han vilja fortsätta ses, och ger komplimanger även när jag enligt mig själv är som risigast. Bortsett från spänningen mellan oss är han verkligen den sortens människa som jag saknat i mitt liv. Jag vill alltså att det ska bli någon slags fungerande relation mellan oss, men jag har svårt att slappna av med människor som är nervösa/blyga i min närvaro. Vilket såklart gör att det blir ännu mer spänt. Hur gör ni för att lätta upp stämningen när det blir så??

Ett tag innan jag träffade x träffade jag y. Y är smart, självsäker och nästan överdrivet tydlig med fysiska signaler. Kanske lite playervarning, men han har å andra sidan sagt att jag verkar vara flickvänsmaterial, så jag är lite osäker på vart jag har honom. Av någon anledning känns det hursomhelst ok med mig oavsett vad han har för avsikter...

Vi har inte legat med varandra men han ger ganska tydliga hintar om att han vill. I början var han ganska på men då var jag hyfsat ointresserad och nu är rollerna ombytta, surprise... han svarar numera segt och det känns som att jag måste ta mer initiativ. Dock har jag alltid varit rätt dålig på det, så jag uppfattas nog inte som särskilt på ändå. Det känns nog mer för honom som att jag hör av mig när jag har tråkigt. Även han ger komplimanger, och han svarar alltid när jag tar kontakt. Han är definitivt intresserad när vi ses och brukar höra av sig snart efter, men han ringer eller spontanmessar aldrig annars längre.

Försöker han göra mig intresserad genom att spela svår (det fungerar ju uppenbarligen i så fall), eller har han tappat intresset? Borde jag försöka ta mer initiativ eller borde jag avvakta och se hur han reagerar?

Och hur långt är det ok att det går innan jag måste försöka reda ut situationen mer med x och y? Jag är spontan av mig och tar helst saker som de kommer, men jag vill inte hamna i en jobbig sits eller såra någon. Vet inte vart det är på väg med varken x eller y, och de vet inget om varandra.

Sedan träffar jag även z. Jag anser att jag är ganska tydlig med att det bara är vänskap som gäller mellan oss, men jag vet från tidigare erfarenheter att jag har en tendens att tro att jag är tydligare än jag är, och uppfatta tecknen först när det är lite too late... Eller så har män en tendens att inte vilja inse att nej betyder nej. Z är inte jobbig eller på eller så, men jag vill inte att det blir några missförstånd. Han vet inget om x och y, vore det en bra idé att inviga honom så han förstår att jag ser honom som en vän? Eller hur bör jag annars bete mig mot honom för att behålla honom som vän, men markera att han är i kompisfacket så att det inte blir awkward senare?

Och så är det en gammal vän till mig som jag tappade kontakten med, då han ville mer än jag. Saknar honom verkligen och har därför försökt ta upp kontakten igen. Vi sågs igår som vänner, vilket var jättetrevligt. Men det var tydligt att han var skitnervös hela tiden, och efter att vi sågs har han helt ignorerat mig både på msn och sms. Jag antar att jag ska tolka det som att han inte vill ha mer med mig att göra, och låta honom vara. Eller vad skulle ni ha gjort?

Jag har nyligen träffat en person igen, som jag har länge har varit halvgod vän med. Alltså, vi är bra vänner, men vi träffas nästan aldrig. Hon är glad och trevlig och är en av de snyggaste jag någonsin träffat. Jag finner ingen anledning att icke satsa på detta.

Vi träffades alltså på krogen för några dagar sedan, vilket var trevligt. Vi låg länge på gräset i en park och pratade, skrattade osv. Båda var väldigt fulla. Det blev inget mer än så denna kväll. (Vi var nämligen inte ensamma i parken). Men så fort jag hade åkt iväg med taxin skickade hon sms där hon skrev hur glad hon var över att vi träffats igen och hur kul vi haft det denna kväll. Vi kom överens över att träffas igen, men ingen tid bestämdes.

Det jag undrar över är; NÄR bör jag kontakta henne? Jag sabbade förra tjejen jag var på G med just för att jag var för på. Det vill jag inte ska hända igen. Hur bör jag agera? Bör jag vara svår och ta jättelång tid på mig innan jag kontaktar?

Jag har inga problem med tjejer, men jag har en tendens att gå all in, hela tiden. Vissa tjejer gillar inte detta. (Sen vet jag ju inte hur det är med denna tjejen).

Alla tips är välkomna. Min sista fråga; Hur vet jag om hon vill ta det långsamt, eller gå på direkt?

Jag har varit singel i snart ett år. Har hållt mig för mig själv sen dess rätt mycket, har dock träffat/dejtat några killar och har således nu 3 helt superba karlar som visar starkt intresse och även uttrycker känslor.. jag däremot känner mig helt tom. Är inte ens sexuellt attraherad av någon och har inte varit det sen det tog slut. Har sagt till alla att här finns inget att hämta mer än vänskap men jag önskar jag kunde var intresserad. Tillslut känner jag mig mest jagad och trängd när de hör av sig. Är det för tidigt? Undrar varför jag är så förbannat ointresserad..

det är för tidigt

Har ett lite jobbigt problem just nu. Några sidor tidigare berättade jag om en tjej jag träffat och blivit intresserad av men det hela rann ut i sanden.
Var så att vi skulle på samma festival i helgen och hon tog då kontakten och vi sågs en stund och pratade och hade jättetrevligt. Hon har även smsat mig nu efter och snackat lite.
Hade tidigare fått uppfattningen om att hon tappat intresset men nu fick jag mig en tankeställare.

Så är det lönt att ens försöka med denna brud något mer?

Tacksam för svar

Vad har du att förlora?