Under vilka förutsättningar kan en advokat hoppa av under pågående rättegång?

Jag stötte på denna artikel
http://www.folkbladet.nu/2007/10/15/...gang-avbruten/

där det framgår att en advokat hoppat av ett fall under på gående rättegång och hänvisat till advokatetiska skäl. Vad kan t.ex. ligga bakom? (Jag är inte intresserad av det enskilda fallet utan mest principerna.)

Vad som föranlett advokaten i den länkade artikeln att hoppa av vill jag inte spekulera kring. Det kan finnas många orsaker.

Utgångspunkten är att en advokat aldrig är skyldig att åta sig uppdrag. Har han väl gjort det har han i vissa fall såväl skyldighet som rättighet att frånträda uppdraget.

Skyldighet att frånträda förekommer exempelvis om advokaten konstaterar att han är jävig, om han av annan omständighet finner att han inte obundet kan tillvarata klientens intressen, om klienten begär att advokaten skall främja orätt eller annars förfara brottsligt m.fl. fall.

Advokat har även i andra fall en rätt - dvs ej skyldighet - att frånträda uppdraget. Sådan rätt förekommer exempelvis om klienten inte betalar begärt förskott eller arvode, om förtroendekris uppkommer mellan advokat och klient och i en rad andra fall.

Avträder advokaten sitt uppdrag är han skyldig att för klienten uppge skälen till att han avträder. På begäran skall denna redogörelse lämnas skriftligen.

Om advokat uppträder som rättegångsombud är han tvungen att tillse att klienten inte lider någon förlust till följd av att han frånträder uppdraget.

Är advokaten förordnad som offentlig försvarare får han inte frånträda uppdraget utan rättens medgivande. Han skall i sådant fall genom rättens beslut entledigas från uppdraget som offentlig försvarare.

De huvudsakliga bestämmelserna om advokats rätt att frånträda ett uppdrag finner du i dels 12 kap RB, dels Advokatsamfundets vägledande regler om god advokatsed.

Intressant! Tack för svaret.

Tänkte bara säga att detta verkar vara ett skolboksexempel på det klassiska advokatdilemmat att den misstänkte erkänner brottet för sin advokat men begär att denne skall fortsätta hävda att han är oskyldig och göra sitt bästa för att få honom frikänd.
Advokatsamfundets ståndpunkt är att advokaten i dessa situationer - för att inte främja orätt - precis som Holst gjort skall begära sitt entledigande utan att säga varför han hoppar av.
Frågan är intressant och i vissa länder råder den motsatta synpunkten; d.v.s. att advokaten alltid skall vara klienten trogen och även med full vetskap om att klienten är skyldig göra sitt yttersta får att få honom friad.

Va? Ska man alltså inte erkänna för sin advokat?

Nej. Du berättar "din version" för advokaten, och advokaten framför enligt sin bästa förmåga samma historia för rätten.

Så ska det i alla fall gå till "enligt boken". Hur hårt det hålls på den principen i verkligheten vet jag inte.

Det gör man i regel inte om man inte tänkt erkänna brottet vid domstol. Vad man gör genom att erkänna brottet för sin advokat och sedan ber honom hålla tyst medför ett av två alternativ. Antingen avsäger han sig jobbet, alternativt så får han försöka försvara dig ändå. Det blir naturligtvis betydligt svårare att försvara någon som man vet är skyldig, vilket lätt lyser igenom till den uppmärksamme domaren.

Fick mail från en advokat som vi i ett dödsbo anlitat för göra bouppteckning och arssskifte. I ett tidigare mail hade jag kritiserat henne för debitering över 50000 för enbart mailkorrespondans. Nu ville häxan frånträda uppdraget och meddelade dessutom att " Ingen i denna Advokatfirma kommer hjälpa er" Läser man Advokatsamfundets instruktioner så är hennes beteénde inte acceptabelt. Är det läge diskutera med hennes chef eller anmäla direkt till
Advokatsamfundet?

http://www.advokatsamfundet.se/Docum.../VRGA_2009.pdf

Skillnaden på en Rottweiler och en kvinnlig advokat? Rotttweilern har inte läppstift:-)

Om du inte betalar advokatens arvode och tvist uppkommer mellan er har advokaten i allmänhet rätt att frånträda uppdraget. Tvisten får sedan prövas av domstol på vanligt sätt om ni inte kan komma överens.

En advokat som har förordnats för de syften som du nämner kallas boutredningsman. Förordnandet beslutas av rätten. Det är också rätten som har makten att befria boutredningsmannen från dennes uppdrag [19 kap 5 § ÄB]. En begäran från boutredningsmannen att bli entledigad kan endast beviljas om boutredningsmannen kan visa skälig orsak. Det är alltså rätten, inte boutredningsmannen, som beslutar om ett entledigande.

Är du missnöjd med boutredningsmannen kan du som dödsbodelägare begära att rätten förordnar en god man att utöva tillsyn över boutredningsmannen. Du kan läsa mera om detta i 19 kap 17 § ÄB.

I detta fall gjorde vi en skriftlig ök mellan dödsbodelägarna hur arvet skulle fördelas. Sedan gav vi denna advokat uppdrag att verkställa vår åsiktsförklaring. Så, tingsrätten har inte utsett denna advokat då vi ville ha en mer smidig tågordning.