Religion - en mentalsjukdom

Ställ dig frågan om personen är lyckligare!

Är det en verklighets-relaterande mätnings-referens?

Jag håller med. Fick en sorts religious craze för några år sen i kombination med depression och annat skit. "Mea-culpa"-tänket gjorde det hela inte bättre. Allt fortsatte tills jag inte klarade mer och insåg hur jag plågade mig själv psykiskt. Nu lever jag i nuet, och jävlar vad bra det känns. Jag är mycket lyckligare nu.

Fast att många låtsas börja tro på Gud när de är psykiskt sjuka, eller missbrukar Guds namn för att få makt, bevisar inte att Gud inte finns. Då har man vänt logiken fel.

Det är väl säkert redan någon som har tagit upp det, men schizofreni är en symptom av allvarliga förändringar i hjärnans förmåga att bearbeta information. Vad man tror på har inget med schizofreni eller psykoser att göra.

Jag var en "hardcore" ateist, numera troende kristen.
Klassar inte mig själv som schizofren

Den fina linjen kan man nog dra när någon påstår sig höra guds ord, att gud talar till personen. Men att tro att en gud existerar skulle jag nog inte klassa som schizofreni, det är en fantasi som man har skapat och realiserat för sig själv som något verkligt, eller när det gäller religion så har någon annan skapat fantasin, realiserat den för sig själv och sedan övertygad andra att realisera samma fantasi.

Däremot pratar vi om profeter, som faktiskt påstår sig höra guds ord i sitt huvud, då skulle jag nog vilja säga att det är i klass med schizofreni.

Det beror också lite på vad man väljer att klassa den rösten man hör i sitt huvud som, jag hör en röst ibland i mitt huvud, men det är bara mitt sinne som tänker, svårare än så är det inte.

Ja. Vilka är lyckligast, överlag, människor som har en tro eller människor utan?

I dag finns det fler ateister än någonsin och många av dessa stämplar religiösa som psykiskt sjuka. Varför det? Vad är vitsen med att "ta ifrån" religiösa människor en tro som gör dem lyckliga, som ger dem trygghet, hopp, tröst, gemenskap... ? Detta om de inte gör illa andra med sin tro.

Ateister tröstar sig inte sällan med materiella ting, är det bättre?

Korrekt. Det FINNS teism som har åtminstone lika bra motivation och legitimation som mycket av det folk annars sysslar med på ett sociallt acceptabellt och någotsånär verklighets-relaterande sätt.

Men att zombi'ism, psyksjukdomer och sociopati är överrepresenterade inom pådyvlande teism är tydligt.

1/ Läs min fråga igen, och försök sen att svara på den.

2/ Vad är ditt underlag för vem som är mest lycklig?


Det får du fråga nån om som har dessa ateistiska åsikter.

Jag håller med.
För att det är det enda logiska.

Tack för respekten

Något åt det hållet, ja.

För den som är intresserad och har tid rekommenderar jag Robert sapolskys föreläsning om biologiska grunder för religion och religiositet. http://youtu.be/4WwAQqWUkpI

Den är lång men synnerligen intressant och sevärd.