Överbefolkning det största miljöhotet?

Järn är otroligt mycket billigare nu än på "järnåldern". Jag vet inte vad jag ska kunna länka till, räcker det inte att du går ut på stan och tittar på prislappar på saker gjorda av järn och jämför med hur många veckor en järnåldersmänniska måste arbeta med att söka utvinna och omforma malm till järn? Behöver du verkligen en renomerad gubbe i slips som säger det uppenbara, för att du ska inse det?

Fria människors handling leder säkerligen till obegränsad tillväxt! De har ju hjärnor med obegränsad anpassningsförmåga. Liksom du kan räkna med att ogräs växer yvigt i dina blomrabatter om du låter dem hållas. Jag efterfrågar som sagt hur den mur ser ut där det är omöjligt för människor att omvandla sin omgivning till mer värdefulla tillstånd.

Googla befolkningsmängdens utveckling, och du hittar grafer som beskriver en i stort sett exponentiell kurva. Om du satte dig in i historia under två olika sekler, så skulle du säkerligen notera hur mycket större välståndet var under det senare av de båda perioderna, tack vare den ständigt närvarande exponentiella ekonomiska tillväxten.

Varför skulle människor vara slavar under en "logistisk funktion"? Det är ju tvärtom den exponentiella ekonomiska tillväxten som har gett upphov till människors förmåga att formulera en sån sak som en "logistisk funktion".

Nä, Fri nu ballar du ur...Varför bråka med mig på dagisnivå? Skicka mig några länkar som stöder dina teser!

Tycker du ska kolla in den logistisk funktionen närmare, innan du avfärdar den. Skicka mig länkar som tror på evig tillväxt i vilket område som helst.

Är du säker? Om miljörörelsen fick bestämma och vi ströp konsumtionen skulle tillväxten stanna. Utan tillväxt är möjligheten till framsteg liten.
Det paradoxala med deras överbefolkningsrädsla och antikonsumtionshets är risken att de stryper alla tekniska framsteg. En stark stat kan likt Sovjet rikta statens alla resurser åt ett håll för att göra framsteg i något smalt område men de bästa framstegen kommer alltid från oförutsägbara håll.
I en tillräckligt reaktionär värld finns absolut risken att utvecklingen stannar.

Det har alltid funnits folk som velat stanna världen som den var. "Nu är det nog, vi måste stanna utvecklingen för..." "Det är ohållbart att låta konsumtionen fortsätta!" osv. Tänk er att vi stannat i ett enda historiskt årtal och varit där fortfarande. Hur skulle miljön sett ut i så fall? Tänk om vi fortfarande använt den dammiga kol de gjorde på 1800-talet? Om vi fortfarande åkt bilar utan katalysator? Finns det något årtal där vi borde ha stannat utvecklingen för miljöns skull? Finns det inte det är det rimligt att anta att det vore dumt att stanna nu också.

Saken är den att hög konsumtion leder till stora framsteg. Resurserna t ex Apple får för deras iPadförsäljning leder kanske till något helt oförutsett som i sin tur leder till något annat oförutsett som ger oss en energikälla vi inte ens kan tänka oss idag. Tar vi resurserna från den fria marknaden för att ge en statlig riktad forskning mot bättre vindkraft istället kanske denna energikälla aldrig blir upptäckt.

Nu krävs det mycket för att helt stanna utvecklingen. Nordkorea har ju lyckats men dit får vi hoppas att miljörörelsen inte tar oss. Men alla hinder, hur små de än är, åtminstone fördröjer utvecklingen om än inte avstannar den helt.

hmm, skulle man inte bara kunna slänga ut allt skräp, typ gamla datorer och sånt i rymden? :P

Tillväxt och utveckling är inte samma sak.

Överbefolkningen uppstår som en kombination av barndödlighet och livskvalité. Minskar barndödligheten så minskar antalet födda barn, och om livskvalitén går upp så minskar det ännu mer, det är empiriskt bevisat.

Tekniskt sett är det inte ett stort problem för oss som lever nu då befolkningskatet är beräknat till 10 miljarder, men framtida generationer kommer tvingas till att minska konsumtionen för att det ska vara en hållbar utveckling.

Malthus hade rätt. Enda anledningen till att mänskligheten har kunnat sjudubblats sen 1700-talet stavas fossila bränslen. Hela vår matproduktion, välstånd och världshandel existerar endast tack vare fossila bränslen. Utan diesel till traktorerna, konstgödsel till åkrarna och ännu mera olja till båtarna och lastbilarna som transporterar runt all maten så skulle en stor del av världens befolkning svälta ihjäl. Sen kan vi lägga till faktorer som utfiskning av världshaven, jordförstöringen och grundvatten som sinar på allt fler håll i världen. Så när dom fossila bränslena är slut och vi vill backa tillbaka bandet och återgå till ekologiskt jordbruk kommer vi finna att förutsättningarna är sämre än förut.

Ostjesus! "Malthus hade rätt." Han ansåg att matproduktionen endast kunde öka med en aritmetisk faktor. Han hade helt fel, precis som du påpekar! Ändå hävdar du att han hade rätt. Här ska inte återgås till forntiden. Det finns andra bränslen än fossila. Konstgödsel tar aldrig slut. Vad som i framtiden i övrigt kan förbättras angående livsmedelsproduktion vill jag inte ens sia om. Får vi stopp på framtidens dödgrävare kommer det att gå bra att föda mer än 10 miljarder människor.

Klimatsuperstollen J Hansen spådde att Manhattan skulle ligga under vatten ca år 2010. Han anser att hans spådom inte var dålig. Du tycker kanske att också att den spådomen var bra? Ligger Manhattan under vatten?

Konstgödsel framställs med hjälp av dom ändliga resurserna naturgas och fosfat. Båda råvarorna beräknas nå sin produktionstopp inom ett par årtionden. Och matproduktionen håller redan nu på att plana ut. Inte så konstigt med tanke på att oljeproduktionen befinner sig i en platåfas. När sen oljeproduktionen börjar sjunka kommer resten av världens råvaruproduktion att följa efter.

Ditt resonemang beror på ett spritt och grovt missförstånd. Bara för att det inte finns "reserver" mer än t.ex. 20-100 år betyder det inte att resurserna tar slut, annat än att flera av de nu kända fyndigheterna kommer att vara utbrutna. Det finns många fler okända fyndigheter. Det lönar sig inte att leta efter mer om tillgången är tillräckligt god och priserna låga. Prospektering innebär inte att man inventerat landet/jordens alla tillgångar, inte ens i närheten av det.

Vi kan ta en del av råvaran till konstgödsel som exempel; apatit. Jag skulle gissa att det är "apatitbrist" folk tror är orsaken till att konstgödsel inte längre kan tillverkas. Huvudproducent i Europa finns i ryska Apatity på Kolahalvön.

Apatit finns i stora mängder i Sverige. Själv har jag varit inblandad i prospektering efter apatit i början på åttiotalet. Vi fokuserade fyndigheter i Gästrikland pga närheten till Norsk Hydros fabrik i Köping, men lades ned pga för låga priser för att kunna konkurrera med import. I Kiruna och Malmberget finns mycket apatit i järnmalmen som bara deponeras som avfall. LKAB skulle kunna utvinna apatit vid malmbrytningen och möjligen utvinna det ur deponierna. "Vi" har apatit där för att kunna försörja hela Sverige i årtusenden. Så skulle det dock ändå inte gå till, utan LKAB skulle exportera till alla i Europa som ville köpa. Någon apatitbrist kommer likväl aldrig att uppstå om det moderna samhället består.

Det är du som missförstår. Det är inte reserverna som är avgörande utan utvinningshastigheten. När dom lägst hängande frukterna är plockade återstår sämre kvalité, mer svårutvunna resurser osv. Att ha jättestora reserver är tämligen meningslöst om man inte kan få upp dom ur marken tillräckligt snabbt. En oljekälla pluggas vanligtvis igen långt innan 50% av oljan i källan pumpats upp. Oljan är inte slut, men utvinningshastigheten är så låg och kostnaden är så hög att det inte lönar sig längre.

Nej, det är inget problem med utvinningshastigheten heller! Om efterfrågan ökar så ökar produktionen, i samma gruvor/stenbrott eller genom att nya startas.

Din liknelse med frukt är dålig. Det är snarare priset som kan bli högre, men det är inte heller nödvändigtvis sant. Ny teknik och/eller nya fynd kan både ge lägre pris och högre kvalité som verkligheten är ett tydligt exempel på gällande t.ex. metaller. När man slutar pumpa gör man det för att det inte lönar sig mer. Då kommer andra källor in. Ta tjärsanden i Kanada som exempel.